Kategori: Karlstad

I år har det gått 75 år sedan den förste som använde termen ”rasism” på svenska (och i skrift) gick bort

Segerstedtstiftelsens Ulla Berglindh uppmärksammar i GP att det i år har gått 75 år sedan de svenska liberalernas antagligen störste antifascist gick bort – d v s Torgny Segerstedt.
 
Segerstedt är ju mest förknippad med Göteborg p g a hans mångåriga chefsredaktörskap för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) och inte många vet att han faktiskt också är värmlänningarnas antagligen störste antifascist då han föddes och växte upp i Karlstad under den s k unionstiden och likt otaliga andra värmlänningar gifte han sig också ”över Kölen”, d v s med en norrman och just i hans fall med en norska då han var hetero.
 
Det ironiska är att Segerstedt växte upp i samma kvarter och stadsdel som värmlänningarnas antagligen största artist någonsin Zarah ”Die Leander” Leander och det är ju tyvärr också så att Värmland mer än något annat landskap verkar ha ”producerat” fler högerextremister och pro-nazister än något annat landskap i landet per capita eller åtminstone prominenta sådana som antingen blev s k rikskändisar eller t o m världsstjärnor såsom i ”Die Leanders” fall.
 
Segerstedt bör inte minst lyftas fram så här 75 år efter hans bortgång för att han antagligen var den förste svensktalande som använde sig av termen ”rasism” i tryckt skrift i en GHT-ledare från 1938 som handlade om Nazi-Tyskland eller för att vara exakt den förste som hade svenska som förstaspråk och som bodde och levde i Sverige för att gardera mig mot finlandssvenskarna, ukrainasvenskarna och estlandssvenskarna och inte minst för alla miljontals svenskamerikaner som fortfarande talade svenska i USA:s jättestäder och i Minnesota och Mellanvästern på Segerstedts tid, och bland vilka åtskilliga mycket väl kan ha använt detta ord i både tal och i skrift innan Segerstedt gjorde det.
 
Ordet ”rasism” kom dock inte att slå igenom i svenska språket, inom den svensktalande gemenskapen och bland de svensktalande förrän kring 1968, då användningen av ordet kom att explodera så Segerstedt var m a o många långa decennier före sin tid.
 
Och själv har jag under mina (pendlar)år i Karlstad och Värmland ”roat” mig med att söka upp de få synliga minnen av Segerstedt som hittas i hans gamla hemstad, och de är då inte särskilt många och kanske då göteborgarna ju har ”claim:at” Segerstedt så till den milda grad att han nog uppfattas som en göteborgare idag av både de allra flesta av dagens värmlänningar och de allra flesta av dagens göteborgare. Tidigare hade de tyvärr alltför många och tyvärr alltför aggressiva lokala högerextremisterna i Karlstad tyvärr gjort alltför mycket åverkan på kommunens informationstavla om Segerstedt så att den nästan var oläslig och full med inristade s k solkors och svastikor men som tur är har kommunen nu bytt ut den gamla skylten mot en ny sådan.
Segerstedt.jpg
 
 
”Vad finns kvar i det kollektiva minnet av Torgny Segerstedt nu 75 år sedan han gick ur tiden?
 
Ett par gator med hans namn, en granitobelisk, en grav, en sal på Göteborgs universitet, ett par bronsbyster i Sverige och Norge. En spårvagn. I Göteborg en stiftelse och en vänförening som genom symbolhandlingar vill hålla hans namn levande med en Frihetpenna, en Frihetston, en gästprofessur, skol-och universitetsstipendier samt ett nationellt resurscentrum, Segerstedtinstitutet.
 
Den 15 mars 1945 skrev Torgny Segerstedt sin sista IDAG-artikel i GHT – Göteborgs Handels-och Sjöfarts-Tidning, en av de få svenska tidningar som under 30-40-tal stod fast i sin kritik mot Hitlertyskland. Två veckor senare avled han, utan att få uppleva krigsslutet och de nordiska ländernas frihet, som legat honom så varmt om hjärtat. Han var huvudredaktör för GHT i nästan trettio år, skrev tusentals artiklar, kämpande för yttrande–och tryckfrihet, mänskliga rättigheter och demokratiska värden, mot extremism, rasism och dogmatism, mot den svenska samlingsregeringens eftergiftspolitik.
 
Idag, då de traditionella medierna kämpar mot en tsunami av sociala medier och faktaresistens är det viktigt att han blir ihågkommen, att hans röst och det löfte han avgav till GHT:s läsare förblir en levande ledstjärna. Han ville ”med ett klart och tydligt ståndpunktstagande förena ett vederhäftigt och sakligt framställningssätt”.
 
Han var en dåtidens centralgestalt med kontaktnät inom politik, vetenskap, religion, publicistik, ekonomi. Aktiv i debatter och brevväxlingar, utmejslande frågeställningar, argumenterande för sina ståndpunkter.”

Intervju i Värmlands Folkblad

Sociologiprofessorn Bengt Starrin intervjuade mig i gårdagens Värmlands Folkblad och bl a berättade jag om Filipstads ”store son” den fortfarande folkkäre författaren Nils Ferlin:
fer.jpg
 
”Jag ska träffa Tobias Hübinette som är forskare vid Karlstads universitet och välkänd samhällsdebattör i svenska och internationella media. Inför intervjun kikade jag på hans CV som finns på nätet. Hans produktion av böcker och artiklar samt samhällsengagemang imponerar.”
 
 
”Tobias Hübinette är lektor i interkulturella studier och svenska som andra språk vid Karlstads universitet samt docent i internationell pedagogik. Han disputerade 2005 på en kritisk avhandling om adoptioner som fick stor uppmärksamhet.
 
Tobias är en flitig bokskrivare. Bland annat har han givit ut en bok om den svenska nationalsocialismen – ”Den svenska nationalsocialismen: Medlemmar och sympatisörer 1931-45”. Den är på 500 sidor och innehåller närmare 30 000 namn på organiserade svenska fascister och nationalsocialister före och under andra världskriget. Bland dem en rad kända värmlänningar.
 
För ett år sedan gav han ut boken ”Att skriva om svenskheten: studier i de svenska rasrelationerna speglade genom den icke-vita svenska litteraturen.”
 
Flera böcker är på gång, som författare och medredaktör, bland annat en om adoption och multikulturalism i Europa som utkommer i slutet på året.
 
Nyligen har han tillsammans med Peter Wikström, som är filosofie doktor och forskare vid Karlstads universitet, fått nästan 4 miljoner från Vetenskapsrådet för att under fyra år forska om ”Det svenska r-ordet” som står för ras och rasism. Dessa ord är känsliga och kontroversiella. Frågor om ras och rasism har i allt högre grad kommit att användas som slagträ i den politiska debatten om migration, integration och segregation.
 
Vad som menas när man använder dessa r-ord kommer forskarna att försöka besvara genom att undersöka vad som avhandlas på sociala media som Facebook, Twitter och Flashback.
 
Det är mycket på gång samtidigt. Tobias forskar även om hur man diskuterat frågor om ras i Sverige sedan andra världskriget. Det gör han genom att analysera vad som skrivits om saken i svenska media.
 
– Jag har i stort sett dammsugit allt som skrivits sedan år 1946. Och den viktigaste källan har varit Kungliga biblioteket som har digitaliserat 600 dagstidningar sedan 1700-talet.
 
Jag förstår att det varit ett mödosamt och tidskrävande arbete när jag ser mig omkring i hans arbetsrum som är sprängfyllt med forskningsmaterial.
 
– Det kommer att bli en bok, säger Tobias entusiastiskt. En kartläggningsliknande historia.
 
Jag frågar om han kan berätta lite om vad han funnit. Absolut, säger han.
 
– På 1950-talet besöker sonsonen och arvprinsen till Etiopiens kejsare Haile Selassie Sverige. När han tillsammans med en vit dam kom gående i Stockholm inträffade ett intermezzo. Några män kommer fram till den kunglige och sparkar honom på smalbenet och hotar att slå ihjäl honom för att han har en annan hudfärg. Damen blev också attackerad men undkom skada.
 
Tobias berättar att vad som då händer är att internationella tidningar som New York Times plockar upp historien och skriver om den på framträdande plats i tidningen.
 
Varför fick artikeln en så framträdande plats i amerikansk press? undrar jag. Tobias förklarar.
 
– Sverige hade redan då skaffat sig hög svansförvaring som ett land utan fördomar. Artikeln i New York Times var ett sätt att ge tillbaka och visa att svenskarna inte alls är ett dugg bättre än vad amerikanerna är.
 
Det finns också en intressant värmlandskoppling i Tobias Hübinettes granskning av hur ord som rasism och ras behandlats i dagspress och andra tryckta skrifter. Han plockar fram ett gulnat A4-ark ur högen av dokument. Pekar och säger:
 
– Det finns en värmlandskoppling till Nils Ferlin. Han var troligen den förste svenske författaren som skriver en dikt om svensk rasdiskriminering. Den är också den första svenska antirasistiska dikten som handlar om svenska förhållanden och som publicerades i tidskriften Clarté 1951.
 
Nils Ferlin var upprörd över vad som pågick i Sverige. Han nämner bland annat händelsen i Stockholm då den etiopiske prinsen var nära på att bli lynchad. Han ger också restauranger en känga för att de utestänger människor på grund av hudfärg.
 
Sverige var vid den här tiden mycket homogent, förklarar Tobias. Få hade haft en nära kontakt med andra folkgrupper. Det gällde inte minst kontakt med personer från Afrika, Asien och Sydamerika. Så sent som 1970 var det endast 0,17 procent av befolkningen som var födda där.
 
Inom kort kommer Tobias Hübinette ut med en bok om hur man i Sverige sedan 1960-talet sett på adoptioner. När de första adoptivbarnen kom till Sverige uppstod en debatt som konkret handlade om att barnen inte var vita. Då föddes uttrycket ”koreabarn”. Även här har Tobias i sin granskning upptäckt en intressant Värmlandsanknytning i Torsten Thysell som var överläkare på sjukhuset i Karlstad.
 
– Torsten Thysell forskade själv om svenska adoptivbarn och anlitades av Socialstyrelsen som expert på adoptivfrågor. Han gav rådet att man inte skulle ta hit barn som inte var vita. Och det var i början av 1960-talet.
 
Vad hade han för skäl till det? undrar jag nyfiket.
 
– Jo, han var rädd för att barnen skulle behandlas illa av omgivningen och bli hackkycklingar. Hans tveksamhet grundade sig på hans egna erfarenheter. Han menade att värmlänningarna inte var mogna att ta emot barn som avviker från det vanliga.”

Varför läste Per Clarholm Mussolinis tidning Il Popolo d’Italia?

Besökte igår Värmlandsarkivet i Karlstad och Per Clarholms personarkiv och hittade märkligt nog att denne verkar ha ägt flera exemplar av Mussolinis gamla dagstidning Il Popolo d’Italia liksom att han verkar ha varit engagerad i frågor om ras(hygien).
89512954_10157247631725847_1472834248183382016_o.jpg
 
Clarholm, som fram tills nyligen stod byst på Centralsjukhuset i Karlstad innan någon/några av okänd anledning stal bysten för ett år sedan, var läkare och kirurg där och son till Värmlands på sin tid rikaste människa bankdirektör Fritz Clarholm.
89433708_10157247633495847_2183802235052359680_o.jpg
 
Clarholm, som även verkade som högerpolitiker, bidrog då till att universitetet i Karlstad finns idag genom att han grundade och inrättade sjuksköterskeutbildningen i Karlstad och han var även den siste ägaren av och invånaren på Frödings gamla födelsehem Alsters herrgård.
89785133_10157247632775847_318537623897374720_n.jpg
 
En gissning från min sida är att Clarholm helt enkelt var positivt inställd till fascismen vilket nog inte var särskilt ovanligt i högerkretsar på 1920- och 30-talen men det kan samtidigt inte ha funnits särskilt många värmlänningar eller ens svenskar som läste Il Popolo d’Italia under mellankrigstiden.

En statistisk sammanställning över min i huvudsak akademiska ”output” sedan jag disputerade 2005 och fram tills dags dato (2019-12-22) samt inför det kommande 2020-talet

En statistisk sammanställning över min i huvudsak akademiska ”output” sedan jag disputerade 2005 och fram tills dags dato (2019-12-22) samt inför det kommande 2020-talet:
 
Även när jag var doktorand 2001-2005 publicerade jag en hel del, och bl a flera peer review/referee-publikationer, och fr a så reste jag både ”land och rike” runt och föreläste som doktorand liksom mycket frekvent till internationella konferenser i både Nordamerika (till USA och Kanada), övriga Norden (till Danmark inte minst), Europa och Östasien (till Sydkorea inte minst).
 
Denna typ av ”output” påverkas vidare i mycket hög grad av hur mycket en undervisar – 2010-2012 liksom 2015-2017 undervisade jag då på heltid – liksom tyvärr också av konflikter av allehanda slag och i mitt fall fr a av ett flertal rättegångar som inträffade 2006-2008 liksom av en rejält uppslitande och för min del livsavgörande akademisk konflikt 2017-2019 och den sistnämnda konflikten kommer tyvärr att göra att min ”output” kommer att minska betydligt och betänkligt under de kommande åren, d v s jag är mycket väl medveten om att det kommer att ”gå utför” framöver och framgent för min del vad gäller just denna typ av ”output” och att jag därmed med all sannolikhet nu har ”peak:at”, som det ibland heter.
Samman.jpg
 
2005
antal publikationer: 12 varav 1 rapport/bok och 3 peer review/referee-publikationer
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 14 varav 5 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 6
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 30
 
2006
antal publikationer: 18 varav 1 rapport/bok och 1 peer review/referee-publikation
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 14 varav 4 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 18
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 24
 
2007
antal publikationer: 13 varav 1 rapport/bok och 6 peer review/referee-publikationer
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 7 varav 3 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 26
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 9
 
2008
antal publikationer: 13 varav 2 rapporter/böcker och 1 peer review/referee-publikation
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 10 varav 3 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 25
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 16
 
2009
antal publikationer: 28 varav 1 rapport/bok och 5 peer review/referee-publikationer
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 19 varav 5 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 47
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 36
 
2010
antal publikationer: 18 varav 2 rapporter/böcker och 2 peer review/referee-publikationer
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 16 varav 5 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 58
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 37
 
2011
antal publikationer: 18 varav 2 rapporter/böcker och 3 peer review/referee-publikationer
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 19 varav 3 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 60
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 28
 
2012
antal publikationer: 26 varav 3 rapporter/böcker och 6 peer review/referee-publikationer
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 25 varav 3 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 81
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 40
 
2013
antal publikationer: 14 varav 1 rapport/bok och 1 peer review/referee-publikation
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 31 varav 5 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 89
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 89
 
2014
antal publikationer: 16 varav 2 rapporter/böcker och 3 peer review/referee-publikationer
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 55 varav 3 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 127
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 86
 
2015
antal publikationer: 28 varav 1 rapport/bok och 5 peer review/referee-publikationer
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 56 varav 3 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 145
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 152
 
2016
antal publikationer: 13 varav 0 rapporter/böcker och 1 peer review/referee-publikation
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 43 varav 2 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 156
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 92
 
2017
antal publikationer: 25 varav 1 rapport/bok och 2 peer review/referee-publikationer
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 33 varav 4 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 172
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 68
 
2018
antal publikationer: 12 varav 2 rapporter/böcker och 2 peer review/referee-publikationer
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 19 varav 4 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 206
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 90
 
2019
antal publikationer: 11 varav 1 rapport/bok och 3 peer review/referee-publikationer
antal offentliga presentationer utöver undervisning och föreläsningar vid högskolor: 15 varav 3 vid internationella konferenser
antal Google Scholar-citat/refereringar: 179
antal Mediearkivet/Retriever-träffar/omnämnanden: 78

Låg mångfald bland studenterna vid Karlstads universitet

Intressant att notera att UKÄ:s (Universitetskanslersämbetet) senaste statistik om landets nybörjar(högskole)studenter visar att min egen arbetsplats Karlstads universitet hamnar bland jumboplatsgruppen:
79408446_10157001835460847_3113348258735325184_o.jpg
 
Endast 16% av de nyantagna studenterna vid Karlstads universitet har då utländsk bakgrund att jämföra med högskole-Sveriges genomsnitt på 25% och i den ålderskategori som i huvudsak är aktuell för högskolestudier (ca 20-29 år) har idag åtminstone 40% utländsk bakgrund.
 
Av de 16 procentenheterna är åtskilliga dessutom inresande utländska studenter som inte har växt upp i Sverige och som kommer till Karlstad som unga vuxna för att studera under en viss period vid universitetet.
 
Vad gäller mångfalden bland personalen och de anställda så misstänker jag att Karlstads universitet även där kvalar in i jumboplatsgruppen.
 
Nu är min referensram i och för sig antagligen aningen ”störd” av mina år som lärare vid Södertörns högskola, där en majoritet av studenterna numera bör ha utländsk bakgrund även om personalen vid Södertörns högskola upplevdes som lika homogen som den jag idag möter vid Karlstads universitet.
 
Samtidigt har jag under mina 3-4 år vid Karlstads universitet slagits av att utöver de inresande utländska studenterna så är de allra flesta studenter som jag har mött, och oavsett ämne (jag har då hittills undervisat i interkulturella studier, svenska som andraspråk, genusvetenskap, litteraturvetenskap samt på lärarutbildningen vid Karlstads universitet), majoritetsstudenter även om fr a s k ”andrageneration:are” allt oftare dyker upp i klasserna och på kurserna.

För första gången någonsin är jag nu ett brottsoffer då mannen som ringde och hotade mig för två år sedan fälls för olaga hot av hatbrottskaraktär

För första gången i livet är jag nu officiellt och juridiskt ett brottsoffer (och inte en misstänkt, en åtalad, en gärningsman, en ”villain”, eller en ”bad boy”) enligt svensk lag för även om jag visserligen har anmält mängder av (hat)brott genom åren så har mina polisanmälningar aldrig tidigare vare sig lett till åtal eller till rättegång och än mindre till fällande dom (d v s de har samtliga lagts ned utan åtgärd trots att jag i åtskilliga fall har försett polisen med bevismaterial).

 

DOM.jpg

 

I onsdags dömde Värmlands tingsrätt i Karlstad den förmodade värmländske SD:aren som den 15 september 2017 ringde från en lägenhet i Hammarö (och från hans sons telefon) och hotade mig samt använde s k rasord (med anspelning på att jag ser ut som en asiatisk man, då jag är utlandsadopterad från Sydkorea) till 5000 kr i dagsböter för olaga hot.

 

Nu kan polisen rapportera in ännu en ”pinne” (d v s ett uppklarat brott) medan BRÅ kan registrera ännu ett uppklarat hatbrott med rasistiska motiv även om det inte finns en specifik kategori för hatbrott som riktar sig mot asiater just.

 

Konkret handlade det om att mannen ifråga tillsammans med ett flertal andra förmodade SD:are tillsammans satt och läste en artikel (de hade då kopplat in en bärbar dator till en stor s k platt-tv för att läsa artikeln) som handlade om mig, som är publicerad på den högerradikala alternativmediesajten Nya Tider och som Dan Berner/Malmqvist har författat, och tillsammans hetsade de upp sig så till den milda grad att en av dem (d v s den person som nu har fällts för olaga hot) helt sonika beslutade sig för att ringa upp mig:

 

”Saxat” ur domen:

 

”Han är adopterad från Sydkorea. Han är lärare och aktiv i invandrings- och integrationsfrågor. Han kom hem från jobbet och då fanns det två meddelanden på telefonen. Ingen hade presenterat sig, men telefonnumret kunde spåras. Det var en man som hade talat in meddelandena. På inspelningen uttalade mannen att han skulle ta honom och att han skulle få en smäll om han hittade honom. Hotelserna handlade om att han skulle bli uppsökt och det handlade om hans arbetsplats där han arbetat sedan några år tillbaka. Mannen hade också uttalat en mängd okvädningsord som anspelade på hans ursprung. Han sade ”kines” flera gånger. Mannen hade ringt till honom för att hans dotter studerade på universitetet och sådana som han skulle inte arbeta där eftersom han och hans undervisning var bara ”skit”. Kontentan av samtalet var att antingen skulle han säga upp sig eller så skulle mannen och andra se till att han slutade.

 

(Den tilltalade)… Det fanns en artikel om Tobias Hübinette där han inte framställdes i någon bra dager. Han hade läst artikeln. Med anledning av artikeln ringde han till Tobias Hübinette. Han minns däremot inte vad han sade, men han kan nog ha sagt det Tobias Hübinette uppgett. Hans dotter gick på skolan och han kan ha fått för sig saker.

 

(Den tilltalade) har uppgett att han inte riktigt kommit ihåg vad han sagt i telefonmeddelandena, men att det kan stämma att han sagt det som Tobias Hübinette uppgett. Tobias Hübinette har lämnat trovärdiga uppgifter. Tingsrätten lägger därför Tobias Hübinettes uppgifter till grund för bedömningen av målet och finner därigenom och i förening med övrig utredning att åtalet är styrkt och att gärningen ska bedömas på sätt åklagaren angett.

 

Brottet förtjänar ett måttligt bötesstraff. Vid bedömningen av antalet dagsböter har tingsrätten som försvårande omständighet i skälig omfattning tagit hänsyn till att ett motiv för brottet varit att kränka en person på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung.”

 

Transkribering av samtalet:

 

Meddelande 1 som inkom kl. 19.42 den 15 september 2017:

 

”Jo jag heter XX. Jag söker nån kines som heter Tobias Hübinette. Han kan gärna ringa upp mig. Han ser ju mitt nummer så vitt jag kan förstå. Välkommen och höra av dig din jävla kinesjävel.”

 

Meddelande 1 som inkom kl. 19.47 den 15 september 2017:

 

”Har jag kommit till Tomas Hübinette eller vad fan han heter, Tobias Hübinette. Min dotter har gått på Karlstad universitet. Jag är XX år gammal och heter XX. Du ska inte vara där och indoktrinera dom på ditt jävla kommunistsätt.

 

Förbannade jävel, du tål väl inte att jag kallar dig för kines, men du, det kan jag tala om för dig att om du är en kines är du fan en kines, du kan inte ändra på det. Din jävla skitstövel. Kom till mig i stället och indoktrinera. Du skryter om att du har dängt upp nån annan. Kom hit och däng upp mig för fan. Du är mycket välkommen din jävla skit. Jävlar, jag ska göra mos utav dig, garanterat. Du ger fan i att vara på Karlstad universitet. Jag ska se till så att du får sluta där. Absolut.

 

Din jävla kinesjävel. Förbannade sjuk, du är ju sjuk i huvet för fan. Absolut sjuk i huvet är du. Kan du börja jobba i stället för att leva på mina skattepengar förresten. Du lever på skattepengar eller vart fan får du din lön ifrån? Vart får du din lön ifrån? Tänk efter! Men du är så jävla dum i huvet så det fattar du inte. Det är mina skattepengar! Jag försörjer dig din dumme jävel.

 

Men du, jag ska fan i mig ta rätt på dig. Jag ska ta rätt på dig kinesjävel. Jag kan nog slå ihjäl dig. Indoktrinera inte mina barn eller några svenskar med dina sjuka jävla idéer. Vi kommer (ohörbart) var fan du än är.

 

Jävlar, jag ska ta dig, bara jag får tag på dig. Jag ska söka rätt på dig, det lovar jag. Jag heter XX. Du kan nog ta rätt på mig i ditt register. XX heter jag. Jag ringer från min sons telefon.

 

Du ska få fan när jag får tag på dig. Lita på det, lita på det. Du har förstört det svenska samhället totalt med din jävla indoktrinering på universitetet eller vad fan du håller på med. Din jävla kinesjävel. Du törs inte stå.. Du ska få en smäll din jävla (ohörbart). Vänta, jag ska ta dig (ohörbart).”

 

Det innevarande årets publikationer och presentationer fortsätter att minska i antal

Framemot årets slut förväntas alla vi som arbetar som lärare och forskare vid en svensk högskola att sammanfatta det gångna årets publikationer och presentationer och för min egen del så har det tyvärr gått rejält utför och bakåt vad gäller s k ”output” sedan jag för två år sedan i december 2017 valde att överklaga en tjänstetillsättning gällande en fyraårig forskartjänst i rasismforskning vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet.
 
Tidigare och i åtskilliga år ”på raken” brukade jag då ”snitta” på 25-talet publikationer (vilket innebar 4-5 artiklar i akademiska tidskrifter och antologier liksom 10-talet populärvetenskapliga texter och 10-talet artiklar i dagspress och magasin per år) samt 40-talet presentationer per år (vilket innebar åtminstone 7-8 utlandsresor liksom 20-talet besök i olika städer runtom i landet och åtminstone 10 större konferenser per år) och inte minst då jag ständigt blev inbjuden och uppmanad att publicera i olika akademiska tidskrifter och antologier och i olika tidningar och magasin liksom att presentera och föreläsa vid olika högskolors och forskningsinstituts seminarier och på olika symposier och konferenser.
 
Möjligen var jag tidigare smått berusad av ett slags fanatisk flit och nu när jag inte längre ”peak:ar” får jag väl helt enkelt vänja mig vid att ofrivilligt ”tagga ned” och att inte ”räknas” längre på samma sätt som tidigare liksom fr a att ej heller längre vara lika ”väl sedd” och nedanstående rejält ”nedbantade” ”output” (som då gäller för 2019) jämfört med tidigare år är nog helt enkelt vad jag får räkna med och leva med framöver (och sannolikt en än mindre ”output” än så efter att åren går och jag alltmer faller i glömska):
 
Publikationer:
 
Att skriva om svenskheten. Studier i de svenska rasrelationerna speglade genom den icke-vita svenska litteraturen, Malmö: Arx Förlag, 387 sid.
 
”White masculinity”, i Lucas Gottzén, Ulf Mellström & Tamara Shefer (red.), Routledge international handbook of masculinity studies, Abingdon: Routledge, sid. 135-142.
 
”Who are the Swedish K-pop fans? Revisiting the reception of hallyu in post-Gangnam Style Sweden”, i Keith Howard, Nissim Otmazgin & Gil-Sung Park (red.), Transcultural fandom and the globalization of hallyu, Seoul: Korea University Press, sid. 27-48.
 
”Jan Myrdals syn på rasism och fascism”, i Per Arne Skansen (red.), Den vanartige Jan Myrdal. Ett seminarium kring ett 75-årigt föfattarskap. ABF-huset i Stockholm 14 april 2019, Varberg: Gun Kessles och Jan Myrdals stiftelse, sid. 113-120.
 
”Foreword”, i Johan Ulvenlöv, Matti Palm & Anders Larsson (red.), No remorse. Gustaf Ekström – The SS volunteer who founded the Sweden Democrats, Eskilstuna: Vaktel förlag, sid. 11-13.
 
+ Daphne Arbouz, ”Introducing mixed race Sweden: A study of the (im)possibilities of being a mixed-race Swede”, Culture and Empathy vol. 2, no. 3, sid. 138-163.
 
”Is it possible to dance with wolves? A Swedish antifascist’s reflections on Benjamin R. Teitelbaum’s article ’Collaborating with the radical right’”, Current Anthropology vol. 60, no. 3, sid. 425-426.
 
”Review of Peter Hervik (ed.): Racialization, Racism, and Anti-Racism in the Nordic Countries”, Nordic Journal of Migration Research vol. 9, no. 2, sid. 280-282.
 
+ José Altamirano, ”Sluta smutskasta Ali Elmi om ”rasregister””, Aftonbladet 2019-03-19.
 
“Enastående kartläggning av nazismen på Gotland”, Internationalen 2016-10-04.
 
+ Alán Ali, Susanne Bergenbrant Glas, Carolina Ehrnrooth, Marie-Louise Forslund Mustaniemi, Berith Granath, Malpuri Groth et al., ”Täpp till kryphål för surrogatföretag”, Svenska Dagbladet 2019-10-10.
 
Presentationer:
 
”Den svenska vitheten och den svenska rasmaktsordningen”, Lunds universitets politiska och ekonomiska förening, Juridiska institutionen, Lund, 2019-01-31.
 
+ Svend Dahl, Benjamin Dousa & Andreas Johansson Heinö, ”Klassresor och ärvt utanförskap. Vad säger forskningen?”, Moderaternas kommundagar Sverigemötet 2019, CCC, Karlstad, 2019-04-05.
 
”Jan Myrdals syn på rasism och fascism”, Jan Myrdal. Seminarium om ett 75-årigt skriftställarskap, ABF-huset, Stockholm, 2019-04-14.
 
”From antiracist solidarity symbols to perfect assimilated others for the populist right: Transnational adoptees in the new multicultural Sweden”, Symposium on intercountry adoption, Universiteit Gent & Steunpunt Adoptie, Erasmushogeschool, Bryssel, 2019-04-26.
 
+ Kjell Asplund, Malpuri Groth, Annika Hirvonen Falk & Hanna Skanne, ”Surrogatmödrarskap – reglera eller förbjuda i Sverige?”, Miljöpartiet, Conventum, Örebro, 2019-05-03.
 
”Reflektioner kring relationen Sverige-Korea”, Adopterade koreaners förening, NBV, Stockholm, 2019-05-05.
 
+ Sarah Park Dahlen & Shannon Gibney, ”Revisiting Adoptee Authored Children’s and Young Adult Adoption Literature in Sweden”, 24th Biennial Congress of the International Research Society for Children’s Literature, Stockholm City Conference Centre, Stockhom, 2019-08-16.
 
”’Here is everything, scantily clad Koreans, good music and a captivating gook who wears ugly glasses…’: The reception of PSY’s Gangnam Style and of K-pop in contemporary Sweden”, The uses of aesthetics, Kulturvetenskapliga forskargruppen, Karlstads universitet, Karlstad, 2019-09-14.
 
”Reflektioner kring att iscensätta och spela den Andra”, Institutionen för skådespeleri, Stockholms dramatiska högskola, Stockholm, 2019-09-16.
 
+ Adam Cwejman, ”Ras och identitet i Sverige”, De klassiska ideologierna i möte med samtidens utmaningar – en idépolitisk kurs om socialism, liberalism och identitetspolitik, Viskadalens Folkhögskola, Borås, 2019-10-12.
 
“Om svenskhet och det nya Sverige”, Forshaga lärcenter, Forshaga, 2019-10-14.
 
+ Ida Rosell, Kitimbwa Sabuni & Salem Yohannes, ”Om ras och vithet i dagens Sverige”, Kulturförvaltningen i Göteborgs stad, Stora teatern, Göteborg, 2019-10-30.
 
”Att skriva om svenskheten. Studier i de svenska rasrelationerna speglade genom den icke-vita svenska litteraturen”, Postkoloniala feministiska seminariet, Umeå universitet, Umeå, 2019-11-04.
 
”En återblick på 1960-talets adoptionsdebatt”, Flip the script 2019, Kvinnofolkhögskolan, Göteborg, 2019-11-30.

Pressmeddelande rörande forskningsprojektet ”Det svenska r-ordet: Användningar av och förhandlingar om termerna ras och rasism i samtida svensk internet- och sociala medier-baserad kommunikation”

Min kollega Peter Wikström och jag har i veckan blivit intervjuade av Jonathan Strandlund vid Karlstads universitets kommunikationsavdelning angående vårt nya Vetenskapsrådet-finansierade forskningsprojekt som undersöker hur ”vanliga” svensktalande personer i dagens Sverige använder sig av samt förstår och uppfattar termerna ras, rasism, rasist/er och rasistisk/t i samtal och diskussioner på olika internetbaserade plattformar såsom på Facebook och på Twitter:

https://www.kau.se/nyheter/hur-begreppen-ras-och-rasism-anvands-i-online-baserade-samtal-och-diskussioner?fbclid=IwAR13o5XlUhAKZzda5rtPOvvN8UebHN3y-h-V3UKR8oRAV5W87lQRF2ge6GQ

”Forskarna Tobias Hübinette och Peter Wikström vid Karlstads universitet beviljas 3,9 miljoner kronor för forskningsprojektet ”Det svenska r-ordet: Användningar av och förhandlingar om termerna ras och rasism i samtida svensk internet- och sociala medier-baserad kommunikation”. Projekttiden beräknas till fyra år.

– Vi vill komma åt olika aspekter på hur ras och rasism förstås i olika kontexter där personer med olika bakgrunder använder de här begreppen. Det handlar exempelvis om vad användningen av begreppen ras och rasism får för konsekvenser i ett samtal och om det ges några definitioner av begreppen, säger Peter Wikström.

– Det är ett forskningsprojekt som ingår i en specialsatsning på forskning om rasism och diskriminering, förklarar Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik och lärare i interkulturella studier och svenska som andraspråk vid Karlstads universitet. Det är andra gången som en sådan utlysning äger rum från Vetenskapsrådets sida och det handlar om en satsning som den nuvarande regeringen står bakom. Forskningsprojektet är tänkt att hålla på i fyra år på halvtid för oss båda.

Hur kommer ni att gå till väga i forskningsprojektet?

– När utlysningen publicerades funderade vi på vilka kombinerade kompetenser vi har och hur vi kunde slå samman dem till ett forskningsprojekt, förklarar Peter Wikström, doktor i engelska med språkvetenskaplig inriktning som för närvarande arbetar som postdoktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Tobias har då en stor teoretisk och historisk kunskap inom området ras och rasism och jag själv kommer in som en sociala medier-forskare.

Vi kommer att undersöka hur begreppen ras och rasism kommer i spel i online-baserad diskurs, alltså i språkbruk, samtal och debatter som sker online, och i vilka olika former det sker. Vår tanke är att vi delar upp det i flera empiriska delstudier där vi tittar på kommunikation på plattformar som Twitter, Facebook och även i kommentarsfält i olika online-medier liksom på material från debattforumet Flashback. Vi vill komma åt olika aspekter på hur ras och rasism förstås i olika kontexter där personer med olika bakgrunder använder de här begreppen. Det handlar exempelvis om vad användningen av begreppen ras och rasism får för konsekvenser i ett samtal och om det ges några definitioner av begreppen.

I ett längre perspektiv, vad hoppas ni att er forskning kommer att bidra till?

– Frågor om ras är ju något som har blivit väldigt aktuellt i Sverige under de senaste 10-15 åren, säger Tobias Hübinette. De här frågorna har verkligen hamnat på den politiska agendan och kopplas till migration, integration, diskriminering, segregering och olika uttryck för rasism. Det är dock svårt att säga vad just vårt forskningsprojekt skulle kunna bidra med till allt det här som händer just nu, men förhoppningsvis ska vi kunna säga någonting om vad svensktalande egentligen menar när de använder sig av de här väldigt omstridda termerna som det närmast oavbrutet debatteras om.

– Något vi vill försöka förstå är att de här begreppen, kontroversiella som de är, förekommer ganska frekvent i den offentliga debatten just nu, utvecklar Peter Wikström. Det har skrivits mycket om det akademiskt för att på olika sätt utröna vad rasism är och för att förstå olika former av och uttryck för rasism på en teoretisk nivå, men inte så mycket vad språkbrukare i gemen egentligen menar med termerna. Det har med andra ord inte gjorts särskilt mycket forskning om hur vanligt folk uppfattar och förstår termerna ras och rasism så där kommer vi då åt en lucka i forskningen. Jag tror därför att vårt forskningsprojekt kommer att kunna bidra med nya perspektiv på och förståelser för vad vanliga människor som deltar i den polariserade debatten egentligen menar med dessa begrepp och hur de själva förstår dem.

Ämnet är kontroversiellt, varför?

– Sverige har en specifik och unik relation till frågor som rör ras – det handlar om en svensk historia som har ägt rum inom en svensk kontext, säger Tobias Hübinette. Denna svenska historia och kontext skiljer sig från USA, Tyskland, Norge eller vilket annat land det nu kan vara. Jag skulle vilja påstå att det är vanligt att när vi pratar om frågor som rör ras och rasism så tänker vi ofta på saker som har hänt, eller händer idag, i andra länder. Vårt forskningsprojekt handlar då om att i stället enbart ha fokus på hur svenskar ser på ras och rasism.

Exempelvis tycker nog många svenskar att människor ibland annat USA och England är mer eller mindre rasister då de ju pratar mycket och öppet om ras. Det är inte minst den inställningen som avspeglar den specifika svenska inställningen till ras och som gör att vi skiljer oss åt från andra länder. Liknande tendenser finns visserligen även i de övriga nordiska länderna men de är mycket starkare just i Sverige. Så det står med andra ord klart att frågor om ras och rasism är mycket kontroversiella i dagens Sverige.

Varför det är så är det väl ingen som egentligen vet med säkerhet eller har undersökt på djupet ännu. Det finns dock de som hävdar att vår tids syn på frågor om ras och rasism går tillbaka till det svenska 1900-talet och framförallt till 1960- och 70-talen. Då byggde Sverige upp en unik relation till det som då kallades Tredje världen. Svenskarna omformulerade i grunden hur de såg på världen, och framför allt på den icke-europeiska, icke-vita och icke-västerländska världen och människorna som lever där. Detta skedde inte på samma genomgripande sätt i andra västländer. Innan dess var vi ju dock omvänt snarare bäst i klassen, det vill säga vi pratade väldigt mycket om ras just i Sverige fram tills 1960-talet, och mer här än i andra länder innan denna omsvängning ägde rum som gör att vi idag skiljer åt oss från andra länder i synen på ras och rasism.”

Vad menas egentligen med en student med utländsk bakgrund?

Alltid lika fascinerande med majoritetssamhällets officiella beteckningar på minoritetsinvånarna:
69495341_2362789587321893_2451031711480283136_n.jpg
 
Under de senaste 100 åren har den officiella svenska benämningen på alla de invånare i landet som inte räknas som svenskar till fullo skiftat ett flertal gånger och bl a hetat ”icke-arier”, ”av främmande stam”, ”utlänning”, ”invandrare” och numera ”med utländsk bakgrund” men samtidigt har alla invånare i landet som inte räknas som svenskar till fullo vare sig kallat sig själva det eller kanske ens uppfattat att majoritetssamhällets officiella beteckning på desamma har förändrats.
 
Vissa personer som har invandrat till Sverige säger ibland fortfarande att de är ”utlänningar” och fr a och inte minst att de är ”invandrare” (åtskilliga s k ”andrageneration:are” kan t o m säga att de är ”invandrare”) och hur många unga vuxna som studerar vid Karlstads universitet lystrar egentligen till den officiella beteckningen ”student med utländsk bakgrund”?
 
Vad hade hänt om denna affisch i stället hade skrivit ”är du en utrikes född student?”, ”är du en invandrad student?” eller ”är du en student som själv har invandrat eller vars föräldrar har invandrat?”.
 
Slutligen undrar en ju också om fotografiet på studenterna som illustrerar efterlysningen ens har något att göra med den studenttyp som efterlyses?
 
Min gissning är att den typ av studenter som egentligen efterlyses har ett annat språk än svenska som förstaspråk, har utomeuropeisk bakgrund och bor och lever i ett miljonprogramsområde men jag kan så klart gissa fel.

Intervjuad i Värmlands Folkblad angående min kommande rättegång

Är intervjuad av Charlotte Brunmark i dagens Värmlands Folkblad och tyvärr är det allt fler av alla oss som undervisar, forskar och arbetar inom den svenska högskolevärlden som numera utsätts för och får uppleva sådana här tråkiga incidenter och ”påtryckningar” och när de händer och sker så står en oftast rätt så ensam.

 

I mitt eget fall hör det väl också till saken och till sammanhanget att jag har en mycket lång historia bakom mig av att under många år ha råkat ut för och varit utsatt för liknande mönster, trakasserier och händelser och åtskilliga av mina tidigare chefer, kollegor, arbetsgivare och arbetsplatser har därför också ofrivilligt tvingats vara med om liknande saker.

 

Jag har t ex tidigare arbetat vid bl a Stockholms universitet, vid Mångkulturellt centrum samt vid Södertörns högskola och på alla dessa f d arbetsplatser har denna typ av händelser och påstötningar ägt rum och i flera fall har det även tidigare slutat med hot, attentat och polisanmälningar mm.

 

Jag har också genom åren fått ett stort antal publikationer, konferensdeltaganden, föreläsningar, panel/diskussionsdeltaganden och seminarier indragna respektive inställda i efterhand av olika anledningar och p g a påtryckningar såsom vid Uppsala universitet, vid Sveriges lantbruksuniversitet och vid Stockholms universitet mm se t ex https://www.unt.se/kultur-noje/rasismforedrag-stalls-in-2619745.aspx samt https://www.unt.se/nyheter/uppsala/forskares-forelasning-stalls-in-igen-3991828.aspx)och vidare har högskolor som jag tidigare har arbetat på utsatts för olika typer av kampanjer och hot p g a att jag har arbetat där eller fortfarande är knuten dit (se t ex https://www.dn.se/sthlm/hogerextrem-kampanj-pa-sodertorns-hogskola).

 

I Karlstad och i Värmland i övrigt har jag ända sedan jag började arbeta vid Karlstads universitetet åtskilliga gånger blivit igenkänd ”på stan” och i det offentliga rummet i allmänhet av bl a lokala SD:are såsom på universitetsområdet, på tåg och bussar, i affärer, på caféer och på restauranger o s v. På AfS valmöte i Karlstad under förra hösten blev jag vidare bl a utpekad och namngiven från scenen som en slags ”extremist” inför 100-tals församlade värmländska AfS:are och högerextremister. Under samma valkampanj blev jag också igenkänd av en NMR-anknuten person i Karlstad och tilltalad av denne ”på stan” liksom av flera SD Karlstad-aktivister och jag var i somras i Filipstad för att besöka John Ericsons grav och bara efter någon timme i staden så blev jag igenkänd av en förmodad SD Filipstad-medlem.

 

VF.jpg

Forskare i rättegång: “Måste vara försiktig”

 

”Tobias Hübinette är forskaren som under hela sitt vuxna liv undersökt svenskheten, minoriteter, rasism och internationell adoption. Efter många incidenter genom åren då han har blivit påhoppad för sina åsikter, är han nu målsägande i en kommande rättegång i Värmlands tingsrätt.”

 

(…)

 

”Historien innehåller många händelser som formar ett mönster där Tobias Hübinette, forskare vid Karlstads universitet, varit måltavla för rasistiska uttalanden, påhopp och kommentarer om att han inte hör hemma här. Den tidigare Expo-skribenten har gjort sig känd som en person som inte sällan uttrycker åsikter om rasismen i samhället, vad svenskhet är och om extremhögern.

 

(…)

 

Sedan fyra år tillbaka arbetar han som lektor vid Karlstads universitet, där han undervisar i interkultur och svenska som andraspråk. Han har bland annat skrivit en publikation om svenska rasrelationer samt en bok om den svenska nationalsocialismen.

 

Redan under sin första dag i Karlstad blev han föremål för ett påhopp.

 

– Under min första arbetsdag på universitetet berättade den personalansvariga att någon hört av sig och protesterat mot att jag skulle börja arbeta här. Så har det egentligen varit för mig hela tiden genom åren, men nog än mer sedan jag började jobba i Värmland.

 

Tobias Hübinette menar att Värmland har ett förflutet som ett län där högerextrema åsikter har haft ett stort fäste och där de fortsätter att frodas.

 

– Det inkommer regelbundna anmärkningar om att jag jobbar här. Jag har märkt det på stan också, säger han och hänvisar bland annat till valåret 2018 då han gick förbi valstugorna.

 

– Många vet uppenbarligen vem jag är, både i Sverigedemokraterna, Nordiska motståndsrörelsen och Alternativ för Sverige. Flera av dem har ropat och pekat på mig. Det vet vem jag är och vill nog kommunicera att de har koll på mig, säger han.

 

Tobias Hübinette sticker inte under stol med att han uttalat sig kontroversiellt många gånger och att han på 90-talet dömdes för ofredande mot ett antal sverigedemokrater i Uppsala.

 

– Jag är samtidigt inte helt oskyldig och jag kan förstå att många retar sig på mig. Det som har hänt nu är att en man från Hammarö ringde mig och sa att han skulle ta kål på mig och få mig avskedad från universitetet.

 

I polisförhör har mannen sagt att han hade läst i den invandringskritiska tidningen Fria Tider att Tobias Hübinette skulle vara en mördare. Mannen var enligt egen utsago mycket berusad när han ringde och var upprörd då hans dotter studerade på universitetet. Händelsen polisanmäldes och ska nu upp i Värmlands tingsrätt.

 

– På ett sätt är det bra att det blir en rättegång. Men om jag ska vara taktisk och tänka på min framtid här och vid universitetet så är det kanske bra om han ändå inte blir dömd. Det låter kanske märkligt men en dom kan leda till mer aggressioner mot mig och att hans vänner också blir upprörda.

 

Någon tanke på att tona ner sig för att slippa diverse påhopp eller incidenter, har Tobias Hübinette inte.

 

– Det är klart att jag måste vara försiktig. Men detta är samtidigt mitt jobb och jag kommer fortsätta att försöka ha någorlunda koll på de här grupperna. Vi har ironiskt nog samma intresse för frågor som rör svenskhet, minoriteter, invandring och integration, men ur olika synvinklar.”