Kategori: Karl Vennberg

Om den f d pro-nazisten Karl Vennbergs lek med elden och om Birgitta von Rosens/Wolfs stöd till de svenska 2 junirörelsen-sympatisörerna 1977 som greps i samband med ”Operation Leo”/”Ebba grön”

I KB:s digitala tidningsartikelarkiv hittar en verkligen alla ”hemligheter” om alla ”kändisar”:
 
1949 lekte poeten, författaren, redaktören mm Karl Vennberg uppenbarligen med elden genom att ”hint:a” om att han en gång själv hade tillhört den s k nationella rörelsen: ”Man blir lite skrämd när man känner igen tongångarna från Nationell Tidning 1934”, skrev han då i en krönika i Aftonbladet under sensommaren när han befann sig på Kymmendö i Stockholms skärgård.
93695799_10157369996360847_9070973914154270720_n.jpg
Den mytomspunne ”kulturvänstern”-kulturradikalen Karl Vennberg var då bl a litteraturkritiker och kulturchef på syndikalistiska Arbetaren och mångårig kritiker och kulturchef på socialistiska Aftonbladet i hela två decennier och Vennbergs roll på Aftonbladet kan sägas ha motsvarats av Olof Lagercrantz dito på Dagens Nyheter under den svenska efterkrigstiden vad gäller inflytande, och inte minst i samband med den s k 68-vänsterns framväxt. Vennberg var då bl a den som släppte in den s k 68-vänsterns ”orakel” och ”chefsideolog” Jan Myrdal på Aftonbladets kultursidor och Vennbergs betydelse för den s k nya vänsterns framväxt på 1960- och 70-talen kan s a s inte underskattas.
 
På 1930- och 40-talen lät dock Vennberg publicera sig i den svenska s k nationella rörelsens olika tidningar och tidskrifter och bl a i Den Svenske Nationalsocialisten och i Sverige-Tyskland men också just i Sveriges nationella förbunds partiorgan Nationell Tidning såsom denna s k kampdikt från 1936.
 
Och ännu en mytomspunnen person, nämligen grevinnan Birgitta von Rosen som som gift hette Birgitta Wolf, visar sig på 1970-talet nu inte bara ha stöttat de fängslade (väst)tyska RAF-aktivisterna, som hon t o m genomförde en egen hungerstrejk för, utan också de svenska anarkisterna och vänsteraktivisterna som ”hängde” runt den (väst)tyske 2 junirörelsen-aktivisten Norbert Kröcher och dennes ”cell” på Södermalm Kommando Siegfried Hausner, som efter RAF:s ockupation av den västtyska ambassaden i Stockholm planerade att kidnappa det dåvarande statsrådet Anna-Greta Leijon.
 
Birgitta von Rosen var då dotter till det s k ”överklassnazistiska” paret greve Eric von Rosen och grevinnan Mary von Rosen och därmed nära släkt med Hermann Göring och innan kriget var hon medlem i Sveriges fascistiska kamporganisation (SFKO) och ryktet säger att även Birgittas bror Carl-Gustaf von Rosen, som sedermera skulle bli världsberömd för sin vänskap med Etiopiens kejsare Haile Selassie och för sitt livslånga stöd till etiopierna och mot den italienska och europeiska imperialismen och kolonialismen i Afrika, också han var medlem i SFKO innan kriget.
 
Birgitta, som bl a översatte Hanns Heinz Ewers kioskvältarroman om SA-hjälten/martyren Horst Wessel till svenska, flyttade sedermera till Tyskland efter ett nazistiskt bröllop (med tysken Albert Nestler) som hette duga (bl a var det antagligen det första och det sista bröllopet på svensk mark när Horst Wessel-sången spelades och när en magnifik blomsterkrans från självaste A.H. fanns på plats i kyrkan) och under kriget stod hon både nära Göring och Goebbels liksom (självklart) A.H.
 
Efter kriget blev Birgitta sedan en s k rikskändis i Västtyskland som ”fångarnas ängel” då hon engagerade sig för brottslingar, kriminella, interner och fångar liksom även för hemlösa och övergivna barn, barnhemsbarn och fosterbarn. Även i Sverige var hon aktiv efter kriget och bl a deltog hon i att grunda Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering (KRUM).
 
Någon gång på 1970-talet verkar Birgitta ha vänsterradikaliserats och möjligen under inflytande av sin son vänsteraktivisten och journalisten Peter Nestler, som Göring ”himself” f ö döpte en gång i tiden, och som jag själv träffade i Stockholm förra året när han visade sin film Tod und Teufel på Filmhuset, som handlar om hans farfar greve Eric von Rosen.
 
År 1977, efter att ”Operation Leo” eller ”Ebba grön” hade ägt rum och Norbert Kröchers svenska kamrater i Stockholm hade gripits, engagerade sig Birgitta tydligen även för dem samtidigt som hon stöttade de fängslade RAF-ledarna i Stammheim i Västtyskland. 

1960- och 70-talens vänsterradikala radarpar Caleb J Anderson och Karl Vennberg var ett högerradikalt radarpar på 1930- och 40-talen

Olof Palmes mytomspunne (vänster)rådgivare talskrivaren Caleb J Anderson och Aftonbladets likaledes legendariske (vänster)kulturredaktör författaren Karl Vennberg översatte tillsammans några av Nazi-Tysklands mest ideologiska (d v s nazistiska) författare och poeter (och propagandister) under krigsåren åt svenska pro-nazityska tidskrifter och publikationer såsom Will Vesper och Gerhard Schumann.

På 1960- och 70-talen betydde detta en gång högerradikala radarpar ”omvänt” mycket för vänsterradikaliseringen av socialdemokratin och för att ”68-vänstern” släpptes in på Aftonbladets kultursidor och vilket påminner om att endast Sverige svenska (höger- och vänster)radikaler har: Mellan ca 1930-42 satsade många karriärhungriga högutbildade från de oftast lite ”finare” familjerna på den radikala högern och mellan ca 1965-80 satsade många karriärhungriga högutbildade från de oftast lite ”finare” familjerna på den radikala vänstern (d v s det handlade mest om makt i grunden bortanför den ideologiska fasaden) och vilket exemplen Anderson och Vennberg (be)visar med all önskvärd tydlighet.

26904093_10155361006760847_4100880542829525090_n.jpg

Ännu en högerextrem 1930-talsdikt författad av Karl Vennberg

Ännu en högtravande dikt av Nysvenska rörelsens ledare Per Engdahl som gav ut diktsamlingar ända fram till sin död 1994 (Engdahls sista diktsamling publicerades 1993) och vilka bl a recenserades välvilligt av Sven Stolpe i Nya Wermlands-Tidningen?
 
Ännu en vänsternazistisk låt av Sverigedemokraternas husband Ultima Thule vars tre guldskivor och 100 000-tals sålda CD-skivor lade grunden till att Sverige blev världens största producent och distributör av vit makt-musik samt till SD:s nuvarande ledarskikt och kärnväljarbas?
 
Eller ännu en eggande kampsång författad av kampdiktningens mästare K.G. Ossiannilsson som under en tid var Sveriges nationella förbunds största författarnamn?
NT 15 feb 1936.jpg
 
Nej ytterligare en bortglömd (bland litteraturvetare och kulturkritiker, på Aftonbladets redaktion, inom kulturvänstern o s v – sedan tidigare är det då känt att Vennberg publicerade dikter i veckotidningen Den svenske nationalsocialisten) fascistisk och extremnationalistisk kampdikt (”män från havet, män från slätterna, från skogarna och bergens gruvor, från städernas fabriker” samt ”ideal, som smädats, skall leda oss på nytt med sina omutliga krav”) som manar till strid eller t o m till krig (”vi väntar befallningarna, tecknen till uppbrott, fanorna och svärdsslagen”) mot fienderna som har korrumperat och förstört landet och svenska folket (”det land, vi älskar, har slitits ifrån oss; det har bländats med falska syner och sövts till dvala med ihåligt smicker” – läs: högst sannolikt av judar, liberaler och socialister) och för att kunna skapa ett nytt Sverige (”gryningsdimmorna ligger tunga, men skimret på skyarna fyller oss med visshet om soluppgång och klarnad dag, om seger och triumf för ett befriat folk”) skriven av Aftonbladets mångårige och kultur- och vänsterradikale kulturchef Karl Vennberg och publicerad i Sveriges nationella förbunds partiorgan Nationell tidning 1936.

Karl Vennberg, extremhögern och den svenska kulturradikalismen

I den senaste striden mellan landets olika kulturskribenter och kultursidor, denna gång Aftonbladet Kultur mot Expressen Kultur, har den gamle tredje ståndpunkt:aren, kulturradikalen och författaren Karl Vennberg kommit att aktualiseras, bl a litteraturkritiker på syndikalistiska Arbetaren och mångårig kulturchef på Aftonbladet (i hela två decennier: Vennbergs roll på Aftonbladet kan sägas ha motsvarats av Olof Lagercrantz dito på Dagens Nyheter, inte minst i samband med 68-vänsterns framväxt), och specifikt dennes högerextrema bakgrund, och Aftonbladets Olle Svenning försvarar så klart Aftonbladet-legendarens minne och heder med näbbar och klor:

http://www.aftonbladet.se/kultur/article20877393.ab.

Sanningen är dock den att Vennberg publicerade dikter, texter och översättningar både i lindholmsnazisternas Den svenske nationalsocialisten, i de Nationellas fascistiska Nationell Tidning samt i pro-nazistiska Riksföreningen Sverige-Tysklands tidskrift Sverige-Tyskland mellan åren 1936-42. Det kan tyckas paradoxalt att en radikal vänsterman som Vennberg har denna bakgrund, men kanske är det trots allt inte ologiskt – även efter kriget behöll Vennberg en stark avsky mot de allierade segrarmakterna i Andra världskriget. Historien om hur den svenska kulturradikalismen (den liberala högern plus vänstern) under Kalla kriget anammar hatet mot Brittiska imperiet och den därpå följande antiamerikanismen liksom den likaledes gränslösa avskyn mot Israel, ”sionisterna” och ”kosmopoliterna” är helt enkelt ännu ej skriven.