SD fortsätter att hylla den svenska extremhögerns (och därmed sin egen högerextrema) historia men då få idag levande människor kan (de högerextrema) referenserna och (det högerextrema) kodspråket (utöver SD:arna själva) så går det de allra flesta (icke-SD:are) obemärkt förbi:

I det kommande kyrkovalet som äger rum den 19 september ställer SD upp med 1000-tals kandidater och dessutom ställer AfS upp med 100-tals kandidater. Det är med all säkerhet så att den svenska s k nationella rörelsen i bred mening aldrig har mobiliserat så stort (d v s vad gäller antalet anmälda och uppställda kandidater) som just inför och under 2021 års kyrkoval, vilket antagligen beror på att det handlar om att markera närvaro och visa (röst)styrka inför 2022 års stora ödes(GAL-TAN-)val.

Innan SD kom in i riksdagen 2010 kom partiet in i kyrkomötet redan 2001, d v s i Svenska kyrkans högsta beslutande organ på riksnivå (d v s Svenska kyrkans ”riksdag”). Ända sedan SD bildades 1988 har partiet varit mer eller mindre fullkomligt besatt av att driva frågan om att psalmen ”Fädernas kyrka”, som togs bort från psalmboken 1986, ska återinföras i densamma och så till den grad att SD tidigare kallade sig ”Fädernas kyrka” som partibeteckning (d v s i stället för att använda det officiella partinamnet SD) i kyrkovalsammanhang.

I år tävlar SD och AfS med att driva denna fråga och senast i början av innevarande månad motionerade SD än en gång i kyrkomötet om att psalmen ska återinföras i psalmboken med följande motivering som ekar av SD:s idéhistoriska och ideologiska bakgrund (utöver att motionen också talar om ”kärleken till land och folk”): 

”Tvärtom ser vi fosterlandskärleken som något för varje folk självklart och positivt, som en grund för samhällssolidaritet i motsats till grupp- eller klassegoism.” 

På 1920-, 30- och 40-talen var termen ”klassegoism” mycket vanligt förekommande inom den svenska s k nationella rörelse och mot den ställdes då ”folkgemenskap” och ”fosterlandskärlek”.

Likt så många andra händelser, komponenter och ingredienser i den svenska s k nationella rörelsens historia går SD:s (och AfS) besatthet vid psalmen ”Fädernas kyrka” tillbaka till Värmland.

Psalmen skrevs nämligen av den i Värmland legendariske Karlstadsbiskopen Johan Alfred Eklund (som står byst utanför Domkyrkan i Karlstad till SD Karlstads stora glädje – OBS: vilket inte betyder att biskopens byst nödvändigtvis ska vältas eller avlägsnas), som tillhörde den s k unghögern och ungkyrkorörelsen och som var mångårig medlem i högerradikala Sveriges nationella förbund (SNF). Psalmen tonsattes f ö dessutom av ännu en SNF-medlem – Gustaf Aulén, som i sin tur slutade som biskop i Strängnäs. Eklund talade bl a på SNF:s historiska stämma i Karlstad 1934, när SNF valde att bryta med dåvarande M (som fram tills dess hade varit SNF:s moderparti – SNF fungerade helt enkelt som dagens MUF fram tills 1934) p g a att SNF hade orienterat sig mot fascismen.

SD:s flitiga användande av parollen ”Fädernas kyrka” är m a o ännu ett av många exempel på hur partiet hela tiden använder sig av ett högerextremt kodspråk som egentligen bara de som tillhör den s k nationella rörelsen förstår och kan tillgodogöra sig till fullo såsom när SD för några år sedan önskade alla sina medlemmar och sympatisörer ”en god nationell jul” (d v s mer eller mindre i praktiken en god högerextrem jul) eller när Åkesson regelbundet inleder sina tal under Almedalsveckan i Visby med att deklamera och citera ur olika dikter som den svenska s k nationella rörelsen har omhuldat och älskat i decennier. Detsamma gäller även när Mattias Karlsson ständigt citerar och refererar till olika filosofer, ideologer och teoretiker som är okända för de allra flesta idag men som en gång i tiden tillhörde den svenska s k unghögern som i sin tur just manifesterade sig i SNF (d v s SNF var helt enkelt den direkta fortsättningen på unghögern och efter stämman i Karlstad 1934 verkade sedan SNF som ett eget högerradikalt parti).

Det faktum att psalmen försvann ur psalmboken 1986 ses slutligen av SD och hela den svenska s k nationella rörelsen som ett bevis på att ”68-vänstern” inom Svenska kyrkan slutgiltigt hade segrat vid denna tid. I SD-kretsar kallas ”Fädernas kyrka” gärna internt den ”förbjudna psalmen” och ibland har psalmen även kärvänligt kallats ”SD-psalmen” och naturligtvis har SD:s inofficiella ”husband” Ultima Thule spelat in en egen version av den högerradikale Karlstadsbiskopens gamla extremnationalistiska psalm.