Kategori: integration

Sverige fortsätter att hamna i topp bland världens länder vad gäller behandlingen av invandrare och minoriteter

Sverige fortsätter att hamna i topp och ligga etta i de index som mäter hur olika länder på jorden tar emot invandrare och behandlar invandrare och minoriteter med avseende på integrationspolitik, antidiskrimineringspolitik o s v.

2020 års Migrant Integration Policy Index (MIPEX) skriver bl a följande om Sverige:

“Nearly all non-EU immigrants are guaranteed in law and in practice the same rights as Swedish citizens in economic, social, family and democratic life. Residents in SE are most likely to reunite together and become permanent residents, voters and citizens. More people in Sweden are informed of their rights as potential victims of discrimination and using these rights to take the 1st steps to access justice. Sweden’s integration policies help to explain Sweden’s internationally high levels of public acceptance, awareness of discrimination and rights as well as high levels of immigrant political participation, naturalisation, life satisfaction, sense of belonging and trust.”

Och Commitment to Development Index (CDI) för 2020 skriver i sin tur följande om Sverige:

“It welcomes more migrants per head of population than any other CDI country (when weighted by migrants’ origin countries’ incomes) and is second only to Turkey in the number of refugees that it hosts—24.4 per 1,000 population, compared to a CDI average of 4.4. Sweden also demonstrates stronger policy efforts to integrate migrants into its economy and society than any other CDI country.”

Nedslående data från senaste Förtroendebarometern

Nedslående (men också fascinerande) data från Medieakademins senaste Förtroendebarometer:

Det s k svenska folket har bl a allra högst förtroende för Kungahuset och Systembolaget bland landets olika samhällsinstitutioner och myndigheter och integration är det politikområde som hamnar på en rejält ”brutal” jumboplats vad gäller möjligheten att klara av och lösa integrationen inför framtiden och inte särskilt många av SD:arna uppvisar ett högt förtroende för samhället i stort.

Hög.jpg

Inte.jpg

SVT.jpg

Den ”danska modellen” blir nu alltmer en del av den ”svenska modellen”

DN:s Eva Stenberg påminner (provokativt) om att Danmark, d v s SD:s föregångs- och modelland och det västland som tillsammans med Nederländerna var allra först med att ”fronta mot mångkulturen” med allt vad det innebär av s k ”hårdare tag” och som tidigare framstod som Sveriges absoluta motsats (och t o m ”kombattant” och kanske t o m ”fiende”) i ett panvästerländskt perspektiv och sammanhang vad gäller synen på invandrare och minoriteter och på migrations och integrationsfrågor, idag är på väg att även inspirera det svenska samhällsbygget nu när det svenska (GAL-TAN-)”kulturkriget” och ”kampen om svenskheten” är här med full kraft ”tack vare” SD:
 
”Danmark har gått från ideal om integration till allt hårdare krav på anpassning. Sverige rör sig åt samma håll. Kraven för att bli svensk medborgare ska skärpas. Frågor om invandrares seder, klädsel och matvanor är på väg att förvandlas till politiska minfält också här.”
 
 
””Sverige skall inte bli som Danmark” deklarerade den svenska integrationsministern mellan 2010 och 2014, Erik Ullenhag (L) i en debattartikel 2011. Fram till flyktingkrisen 2015 var det många svenska politiker som höll fram vårt södra grannland som ett avskräckande exempel på hur muslimer stigmatiseras och främlingsfientlighet odlas.
 
Argumenten mot den danska politiken handlade då om principer som tolerans och öppenhet, men också om resultat. Borgerliga och rödgröna politiker pekade på att hårda krav på minoriteter leder till sämre integration.”
 
(…)
 
”Hela inrikespolitiken är på väg att förändras. Frågor som har varit odramatiska har förvandlats till politiska minfält. Det gäller särskilda badtider för kvinnor, kvinnors klädsel, religiös kost och frågan om att ta i hand. Till skillnad från de gamla stridsfrågorna är de svåra att kompromissa om. När det gäller skatter, bidrag och anslag går det alltid att lägga sig någonstans mittemellan. Men antingen måste man ta i hand, eller så är man fri att låta bli. Det är inget alternativ att kroka finger.
 
Det leder till en hätskare och mer polariserad debatt. Det som förr sågs som individuella livsval inom lagens råmärken ses nu som hot mot jämställdhet och andra svenska värderingar.
 
I Danmark har den här debatten förts längre och intensivare än i Sverige. Där måste den som invandrat, på förslag från högerpopulistiska Danskt Folkparti, ta i hand för att få bli medborgare. De särskilda proven i danska och samhällskunskap som länge har krävs för medborgarskap har gjorts allt svårare.
 
Nu ska Sverige också införa medborgarskapstest. Det är en del i uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Det finns en bred majoritet i riksdagen för sådana språkkrav. Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är också för.”

Andelen invånare som vill ha en restriktiv (eller kanske t o m en mycket restriktiv) (flykting)invandringspolitik har exploderat under de senaste tre åren liksom andelen som anser att integrationen har misslyckats och inte fungerar

Andelen invånare i landet som vill ha och vill se färre (utomeuropeiska) flyktingar har mer än fördubblats på bara tre år sedan 2015 (från 20 till hela 41 procent) medan andelen som vill ha och vill se fler flyktingar har mer än halverats sedan dess (från 26 till ynka 12 procent).
 
Den negativa anti-flyktinginvandring-attitydomsvängningen är extremt kraftig och det har aldrig svängt så här snabbt och så här tydligt någonsin tidigare och detsamma gäller den numera mycket negativa synen på integration.
 
 
”Den negativa omsvängningen syns också i synen på hur nyanlända integreras i det svenska samhället. Andelen som anser att integrationen fungerar mycket dåligt har fördubblats på tre år, från 19 till 39 procent. I dag är det bara 7 procent som anser integrationen är välfungerande, medan de som är mycket eller ganska kritiska summerar till 76 procent.”
 
(…)
 
”Bland centerväljare är det 1 av 5 som vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar. Motsvarande siffror för Moderaterna är nästan 4 av 5. Skillnaderna är nästan lika tydliga mellan Socialdemokraternas och Miljöpartiets sympatisörer. Bland MP-väljarna vill 19 procent ha en stramare flyktingpolitik, jämfört med 55 procent för S-väljare.
 
Polariseringen syns också mellan kommuner med olika stort flyktingmottagande. I kommunerna med högst mottagande per capita 2015–2017 anser 4 av 10 att invandring är dåligt för Sverige. I kommunerna med lägst mottagande är andelen 3 av 10.”

Svenskarna fortsätter att uppvisa de mest antirasistiska och inkluderande åsikterna i EU

De genomantirasistiska svenskarna i Europas mest genomsegregerade land Sverige fortsätter att gå sin egen antirasistiska och segregerade s k Sonderweg genom svara på ett helt annat sätt än alla andra europeiska s k folkslag:
 
 
Svenskarna fortsätter att uppvisa de allra mest positiva attityderna till invandring och invandrare och särskilt gäller det utomeuropeisk invandring och utomeuropéer (hela 76% – SIC!) i EU-kommissionens senaste Eurobarometer som handlar om invandring och integration samtidigt som svenskarna är det europeiska s k folkslag som allra mest (hela 73% – SIC!) anser att integrationen har misslyckats.
Om mer om svenskarna och deras invandrare – ett axplock svenska extremresultat (d v s där svenskarna antingen är först/bäst eller sist/värst) ur Eurobarometer-rapporten som handlar om hur invånarna i de olika medlemsstaterna relaterar till invandring och invandrare i post-flyktingkrisåret 2015-EU:
 
Hur ofta interagerar du med invandrare på arbetsplatsen?: dagligen 35% (högsta procentsiffran i EU)
 
Hur viktigt är det att invandrarna delar samma kulturella traditioner som svenskarna?: mycket viktigt 16% (lägsta procentsiffran i EU)
 
Invandrarna tar jobben från svenskarna?: håller helt med 12% (lägsta procentsiffran i EU)
Take jobs.jpg
 
Synen på invandrarnas påverkan på samhället: mycket positiv 58% (högsta procentsiffran i EU)
 
Skulle du känna dig trygg med att ha en invandrare som chef?: helt och hållet 76% (högsta procentsiffran i EU)
 
Skulle du känna dig trygg med att ha en invandrare som granne?: helt och hållet 82% (högsta procentsiffran i EU)
 
Är diskriminering ett problem för invandrarna?: ett stort problem 85% (högsta procentsiffran i EU)
Diskriminering.jpg
Är negativa mediaframställningar av invandrare ett problem för invandrarna?: ett stort problem 67% (högsta procentsiffran i EU)
Media.jpg
 
Är de begränsade interaktionerna mellan invandrare och svenskar ett problem?: ett stort problem 74% (högsta procentsiffran i EU)
 
Bör starkare verktyg införas för att stävja diskrimineringen mot invandrare?: håller helt med 56% (högsta procentsiffran i EU)
 
Regeringen gör tillräckligt mycket för att uppmuntra integrationen?: håller med 39% (lägsta procentsiffran i EU)
 
Hur viktiga är arbetsgivarna för integrationen?: mycket viktiga 75% (högsta procentsiffran i EU)
 
Hur viktiga är skolorna och utbildningsväsendet för integrationen?: mycket viktiga 81% (högsta procentsiffran i EU)
 
Invandrarna bidrar till landet med nya idéer: håller helt med 87% (högsta procentsiffran i EU)
 
Invandrarna bidrar till landet med sina kulturer: håller helt med 93% (högsta procentsiffran i EU)
Kultur.jpg
 
Det måste göras mer för att invandrare och svenskar ska interagera mer med varandra på skolor och i bostadsområden: håller helt med 73% (högsta procentsiffran i EU)

SD får fortsatt högst förtroende av väljarna vad gäller politikområdet ”invandring/integration” samtidigt som förtroendet för Åkesson minskar

Den sakfråga och det politikområde som det s k svenska folket och väljarkåren rankar allra högst just nu (d v s som den viktigaste politiska frågan) är fortfarande ”sjukvården” men den fråga som har ökat allra mest under hösten är ”invandring och integration” enligt Novus sista undersökning för året som publicerades i dagarna:
 
 
I september i år svarade 49% att ”invandring/integration” var den viktigaste frågan men idag svarar hela 61% det (och vilket visserligen är en lägre procentsiffra än den som gällde på våren 2016 när detta politikområde hamnade etta i Novus undersökning med hela 65%) och fortfarande rankas SD som det parti i landet som väljarna har högst förtroende för när det gäller sakfrågan ”invandring/integration”: 26% av väljarna ger SD det högsta förtroendet och därefter följer S med 16% och M med 11%.
 
SD får också högt förtroende av väljarna vad gäller politikområdet ”lag och ordning” (15% efter M med 23% och S med 17%), ”äldreomsorg” (9% tillsammans med M och efter S med 18%) samt ”jämställdhet” (9% tillsammans med M och efter S med 18% och V med 10%).
 
Samtidigt fortsätter förtroendet för Åkesson (d v s inte för SD utan för Åkesson som politiker) att sjunka:
 
 
Nu uppger 28% att de har stort eller mycket stort förtroende för Åkesson (jämfört med 30% 2016) – 35% av de manliga väljarna och 20% av de kvinnliga väljarna.

DN:s ledarsida fortsätter att hårdnackat driva tesen att en grupp postkoloniala forskare ligger bakom den misslyckade integrationen i landet

DN:s ledarskribent Erik Helmerson fortsätter att (liksom f ö flera av sina kollegor på DN) både peka ut och hetsa mot svenska forskare (och alla vet redan vilka de är då han i tidigare texter har namngivit dem inklusive mig själv) och driva den rätt så konspiracistiska tesen att en grupp svenska forskare som anses vara både postkoloniala, mångkulturalistiska och antivästinriktade har lyckats förstöra den svenska integrationen (och därmed i förlängningen det svenska samhället) genom sina texter och sina föreläsningar och sin forskning och sin undervisning (och kanske möjligen också genom sin handledning):
 
 
”I Sverige har postkoloniala och västkritiska tankesätt frodats på universitet och myndigheter vilket gett invandrare och deras barn incitament att markera avstånd till det nya landet.”
 
Denna tes bygger då på att minoriteterna själva (och i detta fall de svenska muslimerna) inte har något eget aktörskap utan fjärrstyrs av en grupp forskare (vilka anses inspireras och ”ledas” av Frankfurtskolan) och liknar därmed den tes som extremhögern kolporterar som säger att de utomeuropeiska flyktingarna inte heller har något eget aktörskap utan fjärrstyrs av en grupp judar (vilka anses inspireras och ”ledas” av Soros) och tankegången och tankefiguren handlar i grunden (åtminstone indirekt och möjligen omedvetet/undermedvetet i Helmersons fall) om att utomvästerländska, icke-vita och icke-kristna människor vare sig kan tänka eller handla av egen kraft då de helt enkelt är underlägsna, ”atavistiska”, ”primitiva” och antagligen också ointelligenta.

Kommer SD att fördubbla sitt valresultat nästa år?

SOM-institutets (vid Göteborgs universitet) senaste undersökning som publicerades och presenterades igår visar att invandring/integration fortsätter att vara det s k svenska folkets allra viktigaste politiska fråga (inför 2018 års val): 45% pekar ut invandring/integration som den viktigaste frågan medan 34% rankar utbildningsfrågorna som den viktigaste politiska frågan (som därmed kommer tvåa).
 
Dessutom dominerar invandring/integration fullständigt när det s k svenska folket specifikt pekar ut vilken fråga som oroar dem allra mest inför framtiden: 25% svarar att det är frågor som rör invandring/integration som oroar dem allra mest inför framtiden jämfört med 7% som oroar sig för EU/internationella frågor och 7% som oroar sig för styrelseskicket (vilka därmed kommer på delad andraplats).
 
Slutligen fortsätter SD att rankas som etta av det s k svenska folket som det parti som uppvisar den bästa invandringspolitiken: 21% svarar att SD har den bästa invandringspolitiken och därefter kommer SAP med 19% och M med 17%. Även i andra undersökningar har SD:s invandringspolitik hamnat på förstaplats när det s k svenska folket ombeds att ranka vilket parti som uppvisar den bästa invandringspolitiken oavsett hur en själv röstar liksom att Åkesson har rankats som en av landets mest förtroendeingivande partiledare när det s k svenska folket ombeds att ranka vilken partiledare som är mest förtroendeingivande oavsett hur en själv röstar.
 
Alltför mycket tyder m a o tyvärr på att SD kan komma att (mer eller mindre) dubblera sitt förra valresultat i 2018 års riksdagsval och erhålla kring 23-25% av rösterna.

Om ”exotiska” djur och växter och utomeuropeisk bakgrund-invånarna

Många på den borgerliga kanten och kanske fr a inom landets högerpopulistiska och högerextrema kretsar har under de senaste dagarna gjort sig lustiga över och också blivit rejält upprörda över att offentliga medel går till det planerade kamelcentret i Angered i Göteborg som också ska bebos av alpackor (så att även Göteborgs alla latinamerikaner ”får sitt”):
 
 
Faktum är dock att den klassiska koloniala (och även rasbiologiska) sammankopplingen mellan djur och även växter (d v s helt enkelt naturen och därmed indirekt det primitiva, det vilda, det barbariska o s v) och utomeuropéer har varit en röd tråd inom svensk s k integrationspolitik åtminstone ända sedan 1980-talet när de utomeuropeiska invandrarna ”gick om” de inomnordiska och europeiska invandrarna i statistikens värld och sedan dess har ett flertal s k integrationsprojekt som finansierats med skattemedel och även med forskningsmedel genomförts som handlar om att importera och plantera utomeuropeiska s k exotiska ”Tredje världen-djur” och utomeuropeiska s k exotiska ”Tredje världen-växter” i landet vilka antas hjälpa de utomeuropeiska invandrarna att känna sig hemma i Sverige.
 
För några år sedan blev jag själv utkonkurrerad i en Formas-medelstilldelningsomgång av ett mångmiljonforskningsprojekt som leddes av Arkitektur- och designcentrum- och KTH-affilierade forskare (som så klart är vänster och antirasister och vill väl, d v s det är så klart inte något fel på forskarna i sig) och som bl a gick ut på att skapa en slags ”världens park” i norra Botkyrka som skulle bestå av ett utomeuropeiskt s k exotiskt ”Tredje världen-träd” per utomeuropeisk invandrargrupp för att få de utomeuropeiska invandrarna i Botkyrka att känna sig mer hemma i landet och i Stockholm (medan mitt eget utkonkurrerade projekt som ansågs ha mindre samhällsnytta handlade om hur Flemingsberg just nu växer fram som Söderorts nya stadskärna) och Botkyrka kommun drev f ö tidigare ett arbetsmarknadsprojekt som handlade om att ta in ”Mellanöstern-getter” för att skapa jobb åt kommunens alla invandrarkvinnor.

Nya ”integrationssiffror” om utomeuropéernas prekära situation i dagens Sverige

Idag publicerades SCB:s nionde integrationsrapport som i praktiken helt och hållet har fokus på de utrikes födda och denna gång genomgående specificerar ”födda utanför Europa” samt redovisar följande rejält nedslående för att inte säga riktigt otäcka siffror:

 

Utrikes födda år 2015
År 2015 var 17 procent av befolkningen eller nära 1,7 miljoner invånare utrikes födda. År 1900 var andelen utrikes födda mindre än 1 procent och år 1960 hade andelen ökat till 4 procent, och då utgjorde invånare födda i Norden en absolut majoritet av de utrikes födda. Invånare födda i Norden utgjorde fram till 1980-talet en majoritet av den utrikes födda befolkningen men sedan dess har andelen födda utanför Europa ökat dramatiskt, och dessa utgör numera hälften av den utrikes födda befolkningen. År 2015 var 2 procent av befolkningen födda i de övriga nordiska länderna, 6 procent i övriga Europa och 9 procent utanför Europa medan 83 procent var födda i Sverige.

 

Utrikes födda år 2040
Under hela 2000-talet har invandringen till Sverige varit mycket hög och särskilt efter 2005. Födda i länder utanför Europa har stått för hälften av invandringen sedan år 2000. Enligt befolkningsprognosen förväntas invandringen ligga på en fortsatt hög nivå även under de närmaste åren och andelen i befolkningen som är utrikes född kommer att öka från dagens 17 procent till 24 procent år 2040. Då förväntas endast 1 procent av befolkningen vara födda i övriga nordiska länder, 7 procent i Europa och 14 procent utanför Europa.

 

Inrikes födda med utländsk bakgrund
År 2015 hade andelen inrikes födda med en utrikes född förälder ökat till 7 procent medan 5 procent av befolkningen är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. De med en förälder född i Norden är en stor grupp bland de med en utrikes född förälder medan de med föräldrar födda i Norden omvänt utgör den minsta gruppen bland de med två utrikes födda föräldrar där i stället de som är födda utanför Europa är den största gruppen.

 

Åldersfördelning bland utrikes födda
Bland invånare födda i Norden finns många äldre – hälften av gruppen är 60 år eller äldre. Bland invånare födda i övriga Europa finns en större andel i förvärvsarbetande åldrar – i denna grupp är omkring hälften i åldrarna 25–49 år. Särskilt bland invånarna födda utanför Europa är en mycket hög andel i förvärvsarbetande åldrar och i denna grupp finns omvänt en mycket mindre andel äldre – endast en tiondel av invånarna födda utanför Europa är 60 år eller äldre.

13445332_10153755323485847_2053178875148777587_n

 

Könsfördelning bland utrikes födda
Av invånarna födda i Norden är 57 procent kvinnor och 43 procent män men för födda i övriga Europa handlar det om en mer jämn könsfördelning. Det är dock fler män än kvinnor i grupperna flyktingar födda utanför Europa och deras anhöriga samt med övrig grund för bosättning medan det är fler kvinnor än män i gruppen övriga anhöriga födda utanför Europa – en kategori vari många kvinnor från Asien som invandrar till Sverige för äktenskap hittas.

 

Gymnasiebehörighet
Utrikes födda är överrepresenterade bland elever som inte uppnår målen i både grund- och gymnasieskolan. Åren 2011–2015 uppnådde nio av tio inrikes födda elever behörighet till gymnasieskolan. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som misslyckas med att uppnå gymnasiebehörighet är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad. Sannolikheten är nära 75 procent högre för elever födda i Norden att uppnå behörighet jämfört med alla andra utrikes födda. För elever födda utanför Europa är sannolikheten drygt hälften så stor att uppnå gymnasiebehörighet jämfört med genomsnittet för utrikes födda elever. Föräldrarnas utbildningsnivå har vidare mycket större betydelse för inrikes födda än för utrikes födda vad gäller att uppnå gymnasiebehörighet.

 

Gymnasiebehörighet bland de som ankom efter 7 års ålder
Bland elever som var äldre då de invandrade är det en lägre andel som har uppnått gymnasiebehörighet. För de som var 7–12 år när de invandrade var andelen omkring åtta av tio för elever födda i Norden eller i övriga Europa och nära sju av tio för elever födda utanför Europa. För elever som var 13 år eller äldre då de invandrade var andelen som uppnått gymnasiebehörighet som högst för elever födda i Norden. Nära två av tre elever födda i Norden uppnådde gymnasiebehörighet jämfört med endast drygt två av tio för elever födda utanför Europa. Endast 18 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna som invandrat i tonåren och tillhör gruppen flyktingar och deras anhöriga uppnådde behörighet till gymnasieskolan 2011-2015 och endast 63 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna som invandrat i åldrarna 7-12 år och tillhör samma kategori gjorde det under samma tidsperiod.

 

Slutbetyg från gymnasieskolan
Bland inrikes födda elever hade omkring åtta av tio slutbetyg från gymnasiet vid 24 års ålder. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som misslyckas med att få ut ett slutbetyg från gymnasieskolan är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad. Andelen med slutbetyg från gymnasieskolan är högst bland födda i Norden och lägst bland personer födda utanför Europa. Endast 27 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna som invandrat i tonåren och tillhör gruppen flyktingar och deras anhöriga gick ut med slutbetyg från gymnasieskolan mellan 2011-2015 och endast 57 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna som invandrat i åldrarna 7-12 år och tillhörde samma kategori gjorde det under samma tidsperiod.

 

Högskolebehörighet
Drygt sju av tio personer som är födda i Sverige och som varit registrerade i gymnasiet har högskolebehörighet vid 24 års ålder. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som misslyckas med att uppnå högskolebehörighet är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad. För utrikes födda är andelen högst för kvinnor födda i Norden och övriga Europa och lägst för män födda utanför Europa. Endast 19 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna som invandrat i tonåren och tillhör gruppen flyktingar och deras anhöriga gick ut med slutbetyg från gymnasieskolan mellan 2011-2015 och endast 40 procent av pojkarna och 52 procent av flickorna som invandrat i åldrarna 7-12 år och tillhör samma kategori gjorde det under samma tidsperiod.

 

Sysselsättningsgrad
Inom OECD är skillnaden mellan att ha ett jobb eller ej när inrikes och utrikes föddas sysselsättningsgrad jämförs rakt av som allra störst i Sverige liksom i Mexico och Nederländerna för män och som allra störst i Sverige följt av Nederländerna och Belgien för kvinnor. Det tar längre tid för utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige än för utrikes födda män, och skillnaderna mellan andelen kvinnor och andelen män som förvärvsarbetar är större för personer som varit en kortare tid i Sverige än för de som varit i landet en längre tid. Sannolikheten att ha ett förvärvsarbete är störst för personer födda i Norden medan personer födda i övriga Europa uppvisar en förvärvsarbetsnivå som är något över den genomsnittliga medan samtliga grupper födda utanför Europa, oavsett grund för bosättning, har en mycket lägre sannolikhet att förvärvsarbeta överhuvudtaget.

13510759_10153755323495847_8206692370952175695_n

 

Yrkesfördelning
Bland förvärvsarbetande kvinnor födda utanför Europa hittas majoriteten inom vård och omsorg medan männen som är födda utanför Europa hittas inom hotell och restaurang. Kvinnor födda utanför Europa är de som i störst utsträckning arbetar i yrkesgrupperna barnskötare, elevassistenter m.fl. och undersköterskor och vårdbiträden. Yrkesgrupperna snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl., vårdbiträden samt städare och hemtjänstpersonal m.fl. är vanligast bland de förvärvsarbetande männen födda utanför Europa.

 

Akademiker
Andelen förvärvsarbetande är som högst bland de med en längre eftergymnasial utbildning. Mellan 2010–2014 var andelen förvärvsarbetande inom denna grupp 92 procent för inrikes födda kvinnor och 91 procent för inrikes födda män. Andelen som förvärvsarbetar är högre bland personer födda i Norden och lägst bland de som är födda utanför Europa. Andelen av de förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning som arbetar inom ett yrke med hög kvalifikationsnivå är som högst för inrikes födda och som lägst för personer födda utanför Europa: 83-84 procent jämfört med 58-60 procent. Sannolikheten att ha ett yrke med eftergymnasiala utbildningskrav är betydligt högre för personer födda i Norden än för de som är födda utanför Europa.

13450182_10153755323550847_8462367999676675008_n

 

Nyanlända
Bland nyanlända flyktingar och deras anhöriga är förvärvsfrekvensen som allra lägst. År 2014 förvärvsarbetade endast 2 procent av kvinnorna och 6 procent av männen bland flyktingar och deras anhöriga som blivit mottagna i en kommun samma år. Andelen som förvärvsarbetade är dock betydligt högre för personer där det gått längre tid sedan mottagandet – exempelvis förvärvsarbetade 31 procent av kvinnorna och 52 procent av männen i gruppen där det gått sju år sedan de mottogs i en kommun.

 

Unga som varken arbetar eller studerar
År 2013 var andelen unga kvinnor och män i åldern 16–24 år som varken arbetade eller studerade 7 respektive 8 procent bland inrikes födda att jämföras med 18 respektive 14 procent för unga födda utanför Europa. Det ska också noteras att bland de unga inrikes födda som varken arbetar eller studerar är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad.

13511017_10153755323565847_8311432544600589099_n

Inkomst
Utrikes födda har en lägre nettoinkomst än inrikes födda oavsett utbildningsnivå. Utrikes födda kvinnor har den klart lägsta nettoinkomsten. Inrikes föddas inkomst har ökat mycket mer mellan 2006-2014 än utrikes föddas: Skillnaderna i inkomst mellan inrikes och utrikes födda har m a o ökat dramatiskt under perioden. Personer födda i Norden har en inkomst i nivå med inrikes födda medan födda utanför Europa har en betydligt lägre medianinkomst.
Andelen utrikes födda som tillhör de tio procenten med lägst nettoinkomst är oavsett födelseregion högre än bland de inrikes födda och det gäller framför allt personer födda utanför Europa: Medan 8 procent respektive 9 procent av de inrikes födda kvinnorna respektive männen gör det så gäller det för hela 24 procent av alla kvinnor födda utanför Europa och 17 procent av alla män födda utanför Europa. Det ska också noteras att bland de inrikes födda med låga inkomster är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad.

13510803_10153755323490847_5819190589180376429_n

Bidragsberoende
Bland de som får sin försörjning via s k C-inkomster, d v s via arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk och aktivitetsersättning, etableringsersättning, etableringstillägg samt behovsprövade bidrag gäller samma mönster: Medan 9 procent respektive 8 procent av de inrikes födda kvinnorna respektive männen är beroende av bidrag så gäller det för hela 25 procent av alla kvinnor födda utanför Europa och 26 procent av alla män födda utanför Europa. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som är bidragsberoende är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad.

 

Boendemönster
Över hälften eller drygt 60 procent av alla flyktingar och deras anhöriga födda utanför Europa som invandrade 2010 bodde i de 10 procent områden med lägst inkomstnivå och för födda i Norden är motsvarande andel omkring 15 procent. Flyktingar och deras anhöriga har också oftare flyttat till ett område med samma inkomstnivå som de bodde i 2010 och det är förhållandevis få av dem som har flyttat till ett område med högre inkomstnivå. Överlag är invånare födda utanför Europa överrepresenterade i områden med låg eller lägst inkomstnivå liksom som bosatta i storstadsregionerna.

13501626_10153755323570847_8520942165558080328_n