Kategori: inrikesfödda

Nya siffror rörande de redan stora och eskalerande klyftorna mellan landets majoritets- och minoritetsinvånare

Idag publicerade SCB den senaste Undersökningarna av Levnadsförhållanden (ULF/SILC) som ingår i Eurostats EU-SILC (EU Statistics on Income and Living Conditions) och bl a går följande anmärkningsvärda resultat och skillnader att urskilja och procentsiffrorna gäller för 2018 och en gissning är att nedanstående utländsk bakgrund-siffror skulle vara än mer extrema om enbart de med utomeuropeisk bakgrund hade kunnat urskiljas:
 
14% av den svenska befolkningen i stort upplever problem med brottslighet, våld eller vandalisering i sitt bostadsområde. Denna andel är högre i Sverige än i många andra länder i Europa. En högre andel invånare i Sverige upplever även problem med brottslighet, våld eller vandalisering idag (2018) jämfört med 2010 och utöver Sverige så gäller detta även för Cypern och Tyskland. I många andra länder i Europa är utvecklingen i stället den motsatta eller oförändrad.
 
andel som uppvisar en årlig disponibel inkomst efter skatt som ligger under gränsen för risk för fattigdom:
inrikes födda: 12% (i hela EU är genomsnittet 15% för denna grupp)
födda utanför EU: 37% (i hela EU är genomsnittet 31% för denna grupp)
 
andel som lever i materiell fattigdom:
svensk bakgrund: 1,9%
utländsk bakgrund: 12,9%
 
andel som lever i risk för fattigdom och/eller för social utestängning:
svensk bakgrund: 11,9%
utländsk bakgrund: 36,2%
 
andel som saknar kontantmarginal i händelse av en större plötslig utgift:
svensk bakgrund: 13,9%
utländsk bakgrund: 41,9%
 
andel som är orolig för den egna och/eller hushållets ekonomi/n:
svensk bakgrund: 14,4%
utländsk bakgrund: 31%
 
andel som har tillgång till ett fritidshus:
svensk bakgrund: 56,1%
utländsk bakgrund: 22,8%
 
andel som har tillgång till en bil:
svensk bakgrund: 85,1%
utländsk bakgrund: 67,6%
 
andel som aldrig besöker en teater, en konsert, ett museum eller dylikt:
svensk bakgrund: 29,9%
utländsk bakgrund: 51,5%
 
andel som aldrig strövar i skog och mark:
svensk bakgrund: 20,7%
utländsk bakgrund: 41,7%
 
andel som röker dagligen:
svensk bakgrund: 8,1%
utländsk bakgrund: 16,5%
 
andel som är medlem i en fackförening:
svensk bakgrund: 71,7%
utländsk bakgrund: 53,5%
 
andel som är medlem i en idrotts- eller friluftsförening:
svensk bakgrund: 34,5%1
utländsk bakgrund: 14,1%
 
andel som inte umgås med någon nära anhörig överhuvudtaget:
svensk bakgrund: 21,2%
utländsk bakgrund: 50,8%
 
andel som har ett förvärvsarbete 16-64 år:
svensk bakgrund: 77,4%
utländsk bakgrund: 57,7%
 
andel som har ett förvärvsarbete 16-64 år och som har en fast anställning:
svensk bakgrund: 90,7%
utländsk bakgrund: 75,2%
 
andel som har ett förvärvsarbete 16-64 år och som är orolig för att bli arbetslös:
svensk bakgrund: 8,1%
utländsk bakgrund: 23,9%
 
andel som har en låg arbetsintensitet och en dålig eller ingen förankring i arbetslivet:
svensk bakgrund: 4,4%
utländsk bakgrund: 21,1%
 
andel som bor i en hyresrätt:
svensk bakgrund: 28,6%
utländsk bakgrund: 58,9%
 
andel som bor i en villa:
svensk bakgrund: 57,7%
utländsk bakgrund: 29,5%
 
andel som har en hög utrymmesstandard och som bor mycket stort:
svensk bakgrund: 48,3%
utländsk bakgrund: 21,1%
 
andel som har en låg utrymmesstandard och som bor mycket trångt:
svensk bakgrund: 11,4%
utländsk bakgrund: 37,5%

Arbetslösheten bland majoritetssvenskarna är just nu all time low medan den fortsätter att öka bland utomeuropéerna

Inget nytt under solen tyvärr i augusti månads arbetslöshetsstatistik – det blir tyvärr bara allt värre för landets utomeuropeisk bakgrund-invånare trots att hjulen snurrar som aldrig förr och trots att majoritetssvenskarna aldrig har haft det så materiellt bra som de har just nu (förutom möjligen under vissa år under vikingatiden):

Arbetslösheten fortsätter att rasa bland majoritetssvenskarna och är nu nere på ”all time low” och på nivåer som snart motsvarar de arbetslöshetssiffror som gällde under rekordåren, under den fulla sysselsättningens tid och under den socialistiska välfärdsstatens guldålder medan den fortsätter att rusa i höjden bland utländsk bakgrund-invånarna och särskilt bland landets utomeuropeisk bakgrund-invånare.

Arbetslösheten bland majoritetssvenskarna ligger nu uppskattningsvis på 2,5-3,5 procent medan arbetslösheten bland utländsk bakgrund-invånarna ligger på över 25 procent och bland utomeuropeisk bakgrund-invånarna handlar det om siffror på uppemot 30 procent.

Idag är närmare 55 procent av landets samtliga arbetslösa utlandsfödda, över 60 procent av alla arbetslösa har utländsk bakgrund och lejonparten av dem har tyvärr utomeuropeisk bakgrund och vilket motsvarar skyhöga överrepresentationer.

Att långt över hälften av landets samtliga arbetslösa idag har utländsk bakgrund är historiskt, d v s det har aldrig någonsin hänt tidigare (förutom möjligen under vissa år under stormaktstiden) och det är särskilt remarkabelt mot bakgrund av att de utlandsfödda, som på den tiden utgjordes av nordiska och europeiska invandrare, uppvisade en högre sysselsättningsgrad än den infödda befolkningen långt in på 1970-talet.

Tyvärr är ovanstående siffror endast en föraning om vad som komma skall när högkonjunkturen sakta men säkert mattas av och när lågkonjunkturen slår till samtidigt som alla de som kom till Sverige under förra året och som får stanna börjar dyka upp i statistiken: Då förväntas utomeuropeisk bakgrund-invånarnas redan mycket låga sysselsättningsgrad att sjunka som en sten medan arbetslösheten i värsta fall kan komma att växa till monstruösa 40 procent bland landets utomeuropeisk bakgrund-invånare. Samtidigt utgör utomeuropeisk bakgrund-invånarna både det allra yngsta och det snabbast växande befolkningssegmentet i landet och en mycket hög andel av dem är både i arbetsför och fertil ålder, d v s de är både s k produktiva och reproduktiva medan majoritetssvenskarna omvänt blir allt äldre och äldre och en stadigt växande andel av majoritetssvenskarna är idag både i icke-produktiv och i icke-reproduktiv ålder: Kring 50 procent är över 45 år och närmare en tredjedel är över 65 år.

OBS: Som vanligt vill jag understryka att bara för att majoritetssvenskarna som demografisk kategori har det bra eller t o m mycket bra materiellt sett och nog aldrig har haft det så bra som just nu i svensk historia och dessutom tillhör ett av världens mest välmående och förmögna folk så betyder inte det att alla majoritetssvenskar mår bra för det och omvänt finns det säkerligen gott om utomeuropeisk bakgrund-invånare som lever ett bra liv och är lyckliga och nöjda trots att de är fattiga eller t o m mycket fattiga.

Juli månads arbetslöshetssiffror – utomeuropéerna alltmer marginaliserade

Juli månads arbetslöshetssiffror:
 
inrikes födda med gymnasieutbildning: 4,3%
inrikes födda utan gymnasieutbildning: 9,6%
kommentar 1: I kategorin inrikes födda ingår även de s k ”andrageneration:arna” vilka är kraftigt överrepresenterade både bland de som saknar arbete generellt och bland de som saknar gymnasieutbildning specifikt liksom även bland de som har gymnasieutbildning och ändå saknar arbete.
 
utrikes födda med gymnasieutbildning: 16,7%
utrikes födda utan gymnasieutbildning: 43,5%
kommentar 2: Den absoluta majoriteten av de utrikes födda som saknar arbete har utomvästerländsk bakgrund och tyvärr är samma grupp även kraftigt överrepresenterad bland de som har gymnasieutbildning och ändå saknar arbete.
 
kommentar 3: Medan arbetslösheten har minskat bland de inrikes födda tack vare de senaste årens högkonjunktur så har den tvärtom och paradoxalt nog ökat bland de utrikes födda trots högkonjunkturen.
 
kommentar 4: Arbetslösheten bland infödda majoritetssvenskar ligger idag i praktiken på 2,5-3,5% medan den ligger på 25-35% bland de invånare i landet som har bakgrund i fr a Afrika och Asien. Denna skillnad är den absolut största i både den industrialiserade och s k utvecklade världen liksom i västvärlden och i Europa.

Arbetslösheten bland födda i Afrika och Mellanöstern 900-1000% högre än bland majoritetssvenskar

Arbetsförmedlingens färska s k verksamhetsstatistik som släpptes idag visar att arbetslösheten fortsätter att minska dramatiskt just nu bland de inrikes födda, och särskilt gäller det svaga grupper som unga vuxna inrikes födda, medan arbetslösheten tvärtom ökar just nu bland de utrikes födda trots rådande högkonjunktur och tyvärr troligtvis även bland de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund som räknas in i kategorin inrikes födda.
 
Idag är 4,1 procent av de inrikes födda arbetslösa, vilket i praktiken innebär en arbetslöshet på kring 3 procent bland de infödda majoritetssvenskarna, medan osannolika över 21 procent av de utrikes födda numera är arbetslösa vilket fortsätter att innebära att Sverige är det i-land, västland och europeiska land där skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är som allra störst.
 
Vidare innebär det att 30 procent av landets invånare födda i Afrika och Asien (läs: fr a i Västasien eller Mellanöstern) är arbetslösa, vilket innebär att arbetslösheten är surrealistiska 900-1000 procent högre bland landets utomeuropeiska invånare än bland majoritetssvenskarna. I alltför många miljonprogramsområden i landets storstäder och mellanstora kommuner innebär det slutligen en förvärvsfrekvens på kring 45-55 procent medan förvärvsfrekvensen i landets historiska stadskärnor och villa- och radhusområden omvänt kan uppgå till över 85 procent.

Nya ”integrationssiffror” om utomeuropéernas prekära situation i dagens Sverige

Idag publicerades SCB:s nionde integrationsrapport som i praktiken helt och hållet har fokus på de utrikes födda och denna gång genomgående specificerar ”födda utanför Europa” samt redovisar följande rejält nedslående för att inte säga riktigt otäcka siffror:

 

Utrikes födda år 2015
År 2015 var 17 procent av befolkningen eller nära 1,7 miljoner invånare utrikes födda. År 1900 var andelen utrikes födda mindre än 1 procent och år 1960 hade andelen ökat till 4 procent, och då utgjorde invånare födda i Norden en absolut majoritet av de utrikes födda. Invånare födda i Norden utgjorde fram till 1980-talet en majoritet av den utrikes födda befolkningen men sedan dess har andelen födda utanför Europa ökat dramatiskt, och dessa utgör numera hälften av den utrikes födda befolkningen. År 2015 var 2 procent av befolkningen födda i de övriga nordiska länderna, 6 procent i övriga Europa och 9 procent utanför Europa medan 83 procent var födda i Sverige.

 

Utrikes födda år 2040
Under hela 2000-talet har invandringen till Sverige varit mycket hög och särskilt efter 2005. Födda i länder utanför Europa har stått för hälften av invandringen sedan år 2000. Enligt befolkningsprognosen förväntas invandringen ligga på en fortsatt hög nivå även under de närmaste åren och andelen i befolkningen som är utrikes född kommer att öka från dagens 17 procent till 24 procent år 2040. Då förväntas endast 1 procent av befolkningen vara födda i övriga nordiska länder, 7 procent i Europa och 14 procent utanför Europa.

 

Inrikes födda med utländsk bakgrund
År 2015 hade andelen inrikes födda med en utrikes född förälder ökat till 7 procent medan 5 procent av befolkningen är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. De med en förälder född i Norden är en stor grupp bland de med en utrikes född förälder medan de med föräldrar födda i Norden omvänt utgör den minsta gruppen bland de med två utrikes födda föräldrar där i stället de som är födda utanför Europa är den största gruppen.

 

Åldersfördelning bland utrikes födda
Bland invånare födda i Norden finns många äldre – hälften av gruppen är 60 år eller äldre. Bland invånare födda i övriga Europa finns en större andel i förvärvsarbetande åldrar – i denna grupp är omkring hälften i åldrarna 25–49 år. Särskilt bland invånarna födda utanför Europa är en mycket hög andel i förvärvsarbetande åldrar och i denna grupp finns omvänt en mycket mindre andel äldre – endast en tiondel av invånarna födda utanför Europa är 60 år eller äldre.

13445332_10153755323485847_2053178875148777587_n

 

Könsfördelning bland utrikes födda
Av invånarna födda i Norden är 57 procent kvinnor och 43 procent män men för födda i övriga Europa handlar det om en mer jämn könsfördelning. Det är dock fler män än kvinnor i grupperna flyktingar födda utanför Europa och deras anhöriga samt med övrig grund för bosättning medan det är fler kvinnor än män i gruppen övriga anhöriga födda utanför Europa – en kategori vari många kvinnor från Asien som invandrar till Sverige för äktenskap hittas.

 

Gymnasiebehörighet
Utrikes födda är överrepresenterade bland elever som inte uppnår målen i både grund- och gymnasieskolan. Åren 2011–2015 uppnådde nio av tio inrikes födda elever behörighet till gymnasieskolan. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som misslyckas med att uppnå gymnasiebehörighet är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad. Sannolikheten är nära 75 procent högre för elever födda i Norden att uppnå behörighet jämfört med alla andra utrikes födda. För elever födda utanför Europa är sannolikheten drygt hälften så stor att uppnå gymnasiebehörighet jämfört med genomsnittet för utrikes födda elever. Föräldrarnas utbildningsnivå har vidare mycket större betydelse för inrikes födda än för utrikes födda vad gäller att uppnå gymnasiebehörighet.

 

Gymnasiebehörighet bland de som ankom efter 7 års ålder
Bland elever som var äldre då de invandrade är det en lägre andel som har uppnått gymnasiebehörighet. För de som var 7–12 år när de invandrade var andelen omkring åtta av tio för elever födda i Norden eller i övriga Europa och nära sju av tio för elever födda utanför Europa. För elever som var 13 år eller äldre då de invandrade var andelen som uppnått gymnasiebehörighet som högst för elever födda i Norden. Nära två av tre elever födda i Norden uppnådde gymnasiebehörighet jämfört med endast drygt två av tio för elever födda utanför Europa. Endast 18 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna som invandrat i tonåren och tillhör gruppen flyktingar och deras anhöriga uppnådde behörighet till gymnasieskolan 2011-2015 och endast 63 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna som invandrat i åldrarna 7-12 år och tillhör samma kategori gjorde det under samma tidsperiod.

 

Slutbetyg från gymnasieskolan
Bland inrikes födda elever hade omkring åtta av tio slutbetyg från gymnasiet vid 24 års ålder. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som misslyckas med att få ut ett slutbetyg från gymnasieskolan är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad. Andelen med slutbetyg från gymnasieskolan är högst bland födda i Norden och lägst bland personer födda utanför Europa. Endast 27 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna som invandrat i tonåren och tillhör gruppen flyktingar och deras anhöriga gick ut med slutbetyg från gymnasieskolan mellan 2011-2015 och endast 57 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna som invandrat i åldrarna 7-12 år och tillhörde samma kategori gjorde det under samma tidsperiod.

 

Högskolebehörighet
Drygt sju av tio personer som är födda i Sverige och som varit registrerade i gymnasiet har högskolebehörighet vid 24 års ålder. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som misslyckas med att uppnå högskolebehörighet är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad. För utrikes födda är andelen högst för kvinnor födda i Norden och övriga Europa och lägst för män födda utanför Europa. Endast 19 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna som invandrat i tonåren och tillhör gruppen flyktingar och deras anhöriga gick ut med slutbetyg från gymnasieskolan mellan 2011-2015 och endast 40 procent av pojkarna och 52 procent av flickorna som invandrat i åldrarna 7-12 år och tillhör samma kategori gjorde det under samma tidsperiod.

 

Sysselsättningsgrad
Inom OECD är skillnaden mellan att ha ett jobb eller ej när inrikes och utrikes föddas sysselsättningsgrad jämförs rakt av som allra störst i Sverige liksom i Mexico och Nederländerna för män och som allra störst i Sverige följt av Nederländerna och Belgien för kvinnor. Det tar längre tid för utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige än för utrikes födda män, och skillnaderna mellan andelen kvinnor och andelen män som förvärvsarbetar är större för personer som varit en kortare tid i Sverige än för de som varit i landet en längre tid. Sannolikheten att ha ett förvärvsarbete är störst för personer födda i Norden medan personer födda i övriga Europa uppvisar en förvärvsarbetsnivå som är något över den genomsnittliga medan samtliga grupper födda utanför Europa, oavsett grund för bosättning, har en mycket lägre sannolikhet att förvärvsarbeta överhuvudtaget.

13510759_10153755323495847_8206692370952175695_n

 

Yrkesfördelning
Bland förvärvsarbetande kvinnor födda utanför Europa hittas majoriteten inom vård och omsorg medan männen som är födda utanför Europa hittas inom hotell och restaurang. Kvinnor födda utanför Europa är de som i störst utsträckning arbetar i yrkesgrupperna barnskötare, elevassistenter m.fl. och undersköterskor och vårdbiträden. Yrkesgrupperna snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl., vårdbiträden samt städare och hemtjänstpersonal m.fl. är vanligast bland de förvärvsarbetande männen födda utanför Europa.

 

Akademiker
Andelen förvärvsarbetande är som högst bland de med en längre eftergymnasial utbildning. Mellan 2010–2014 var andelen förvärvsarbetande inom denna grupp 92 procent för inrikes födda kvinnor och 91 procent för inrikes födda män. Andelen som förvärvsarbetar är högre bland personer födda i Norden och lägst bland de som är födda utanför Europa. Andelen av de förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning som arbetar inom ett yrke med hög kvalifikationsnivå är som högst för inrikes födda och som lägst för personer födda utanför Europa: 83-84 procent jämfört med 58-60 procent. Sannolikheten att ha ett yrke med eftergymnasiala utbildningskrav är betydligt högre för personer födda i Norden än för de som är födda utanför Europa.

13450182_10153755323550847_8462367999676675008_n

 

Nyanlända
Bland nyanlända flyktingar och deras anhöriga är förvärvsfrekvensen som allra lägst. År 2014 förvärvsarbetade endast 2 procent av kvinnorna och 6 procent av männen bland flyktingar och deras anhöriga som blivit mottagna i en kommun samma år. Andelen som förvärvsarbetade är dock betydligt högre för personer där det gått längre tid sedan mottagandet – exempelvis förvärvsarbetade 31 procent av kvinnorna och 52 procent av männen i gruppen där det gått sju år sedan de mottogs i en kommun.

 

Unga som varken arbetar eller studerar
År 2013 var andelen unga kvinnor och män i åldern 16–24 år som varken arbetade eller studerade 7 respektive 8 procent bland inrikes födda att jämföras med 18 respektive 14 procent för unga födda utanför Europa. Det ska också noteras att bland de unga inrikes födda som varken arbetar eller studerar är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad.

13511017_10153755323565847_8311432544600589099_n

Inkomst
Utrikes födda har en lägre nettoinkomst än inrikes födda oavsett utbildningsnivå. Utrikes födda kvinnor har den klart lägsta nettoinkomsten. Inrikes föddas inkomst har ökat mycket mer mellan 2006-2014 än utrikes föddas: Skillnaderna i inkomst mellan inrikes och utrikes födda har m a o ökat dramatiskt under perioden. Personer födda i Norden har en inkomst i nivå med inrikes födda medan födda utanför Europa har en betydligt lägre medianinkomst.
Andelen utrikes födda som tillhör de tio procenten med lägst nettoinkomst är oavsett födelseregion högre än bland de inrikes födda och det gäller framför allt personer födda utanför Europa: Medan 8 procent respektive 9 procent av de inrikes födda kvinnorna respektive männen gör det så gäller det för hela 24 procent av alla kvinnor födda utanför Europa och 17 procent av alla män födda utanför Europa. Det ska också noteras att bland de inrikes födda med låga inkomster är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad.

13510803_10153755323490847_5819190589180376429_n

Bidragsberoende
Bland de som får sin försörjning via s k C-inkomster, d v s via arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk och aktivitetsersättning, etableringsersättning, etableringstillägg samt behovsprövade bidrag gäller samma mönster: Medan 9 procent respektive 8 procent av de inrikes födda kvinnorna respektive männen är beroende av bidrag så gäller det för hela 25 procent av alla kvinnor födda utanför Europa och 26 procent av alla män födda utanför Europa. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som är bidragsberoende är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad.

 

Boendemönster
Över hälften eller drygt 60 procent av alla flyktingar och deras anhöriga födda utanför Europa som invandrade 2010 bodde i de 10 procent områden med lägst inkomstnivå och för födda i Norden är motsvarande andel omkring 15 procent. Flyktingar och deras anhöriga har också oftare flyttat till ett område med samma inkomstnivå som de bodde i 2010 och det är förhållandevis få av dem som har flyttat till ett område med högre inkomstnivå. Överlag är invånare födda utanför Europa överrepresenterade i områden med låg eller lägst inkomstnivå liksom som bosatta i storstadsregionerna.

13501626_10153755323570847_8520942165558080328_n

Barnfattigdomen bland landets barnhushåll med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund är rekordhög och verkar tyvärr även växa

Försäkringskassans nya socialförsäkringsrapport som bl a undersöker den disponibla inkomstutvecklingen mellan 1998-2015 för landets samtliga hushåll med särskild tonvikt på barnhushållen visar att hushåll med svensk bakgrund inklusive barnhushåll där båda föräldrarna är födda i Sverige har en mycket högre ekonomisk standard jämfört med hushåll med utländsk bakgrund och särskilt barnhushåll där båda föräldrarna är utlandsfödda – det skiljer åtskilliga 10 000-tals kronor dem emellan i årsinkomst.
 
Denna skillnad gäller både för ensamstående och sammanboende föräldrar och medan föräldrarna som är födda i Sverige har fått uppleva en inkomstutveckling utan dess like sedan 1998, en genomsnittlig ökning med cirka 20 procent, p g a den förra regeringens alla skattesänkningar parat med stora löneökningar, så har barnhushållen där båda föräldrarna är utlandsfödda inte på långt när fått uppleva samma positiva ekonomiska utveckling.
 
I hushåll med två föräldrar där den ena föräldern är född utanför Sverige och den andra är inrikes född, d v s de s k blandfamiljerna, är den ekonomiska standarden något lägre än i barnhushåll med två svenskfödda föräldrar men högre än i barnhushåll med två utlandsfödda föräldrar.
 
De allra fattigaste barnhushållen är de där den ensamstående föräldern är utlandsfödd: Osannolika 63 procent av alla barnhushåll bestående av en ensamstående mor med utländsk bakgrund lever i ekonomisk utsatthet. Särskilt ensamstående flerbarnsföräldrar med utländsk bakgrund är extremt utsatta – inom denna grupp lever overkliga 70 procent med en låg ekonomisk standard. Tyvärr är andelen ensamstående mödrar dessutom även högre bland utländsk bakgrund-befolkningen än bland invånarna med svensk bakgrund då migrationen i sig ofta verkar leda till skilsmässor.
 
Bland sammanboende föräldrar med svensk bakgrund är andelen ekonomiskt utsatta 4,8 procent jämfört med nästan 40 procent bland sammanboende föräldrar med utländsk bakgrund, och det ska också nämnas att i svensk bakgrund-kategorin ingår även åtskilliga s k ”andrageneration:are” som tyvärr drar upp statistiken för denna kategori. Bland sammanboende s k blandfamiljer lever 10 procent i ekonomisk utsatthet.
 
medianårsinkomst per barnhushåll 2016:
sammanboende med barn, svensk bakgrund: 250 345 kr
sammanboende med barn, svensk och utländsk bakgrund, d v s s k blandfamiljer: 240 216 kr
sammanboende med barn, utländsk bakgrund: 166 109 kr
ensamstående med barn, svensk bakgrund: 170 534 kr (ensamstående fäder med svensk bakgrund: 203 859 kr)
ensamstående mödrar med barn, utländsk bakgrund: 122 946 kr
 
För övrigt och slutligen kan även nämnas att bland sammanboende utan barn med svensk bakgrund lever knappt 2 procent i ekonomisk utsatthet.
 
Observera att samtliga ovanstående siffror EJ särredovisar utomeuropeisk bakgrund-invånarna överhuvudtaget: Hade Försäkringskassan valt att göra det så hade siffrorna varit än mer extrema och med all sannolikhet gränsat till rena katastrofläget. Det går t ex att med stor sannolikhet anta att andelen fattiga barnhushåll med utomeuropeisk bakgrund uppgår till åtminstone 55-60 procent och andelen fattiga ensamstående mödrar med utomeuropeisk bakgrund bör med all sannolikhet uppgå till 75-80 procent medan andelen fattiga bland s k ”helvita helsvenskar” sannolikt ej överstiger 2-3 procent när landets alla ”andrageneration:are” och även s k blandade med utomeuropeisk bakgrund exkluderas och subtraheras.
 
Disclaimer 1: Att vara fattig eller t o m extremt fattig med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund betyder inte att en måste må dåligt, och likaså måste inte alla majoritetssvenskar som har höga inkomster och stora förmögenheter må bra.
 
Disclaimer 2: Att redovisa siffror om fattigdom och ekonomisk utsatthet bland landets invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund innebär inte att ”frossa i” och ”gotta sig i” fr a utomeuropéernas tyvärr rätt så katastrofala privatekonomi och ”hänga ut” och ”stigmatisera” dem.
 
Disclaimer 3: Att som barn med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund växa upp fattigt eller t o m extremt fattigt betyder inte att en måste må dåligt, än mindre och ej heller att en måste hamna i kriminalitet, utvecklas till extremist, misslyckas i skolan, bli en UVAS:are/NEET:are/”hikikomori” eller dö i förtid.
 
Disclaimer 4: Att vara en fattig ecuadorian i Madrid, en fattig algerier i Paris, en fattig etiopier i Rom, en fattig pakistanier i London eller en fattig kines i Lissabon är naturligtvis bra mycket värre än att vara en fattig syrian i Norsborg, en fattig kurd i Sätra, en fattig chilenare i Biskopsgården, en fattig irakier i Rosengård, en fattig somalier i Tensta eller en fattig vietnames i Angered.
 
Disclaimer 5: Det är lika illa och lika fel att det finns fattiga vita som att det finns fattiga icke-vita, och naturligtvis ska även fattiga majoritetssvenskar få hjälp och stöd från samällets sida.

Latinamerikaniseringen av de svenska rasrelationerna fortsätter i rasande takt

DN presenterar idag nya chock- och katastrofsiffror över arbetslösheten bland de utrikes födda, som i praktiken nästan enbart innebär utomeuropéerna, och påminner samtidigt om att de kring 150 000 nyanlända som just nu ingår i Migrationsverkets mottagningssystem ännu inte finns med i den offentliga statistiken överhuvudtaget:
 
 
För utrikes födda var arbetslösheten i hela landet 21,4 procent i april 2016 medan den låg på 4,7 procent bland inrikes födda, och då en mycket hög andel av de inrikes födda är s k ”andrageneration:are” så innebär det att arbetslösheten bland majoritetssvenskarna just nu ligger på kring 2,5-3 procent. Den absoluta majoriteten av de arbetslösa som har utländsk bakgrund vare sig de är utrikes eller inrikes födda har bakgrund utanför västvärlden, d v s i Afrika, Asien eller Latinamerika.
 
I april 2011 fanns det bara 33 kommuner där arbetslösheten bland de utrikes födda översteg 30 procent men numera gäller denna skyhöga arbetslöshetssiffra bland utrikes födda i hela 107 av landets 290 kommuner, och så sent som 2012 hade ingen svensk kommun en arbetslöshet bland utrikes födda som översteg 50 procent – det är en siffra som idag gäller för 12 kommuner och allt tyder tyvärr på att denna sistnämnda siffra kommer att öka inom en snar framtid.
 
andel arbetslösa bland de utrikes födda i landets 290 kommuner:
 
mellan 50-58,7%
2011: 0 kommuner
2016: 12 kommuner
 
mellan 40-50%
2011: 4 kommuner
2016: 31 kommuner
 
mellan 30-40%
2011: 29 kommuner
2016: 64 kommunner
 
mellan 5,5-29%
2011: 257 kommuner
2016: 183 kommuner
 
Samtidigt är sysselsättningsnivån bland majoritetssvenskarna ”all time high” just nu, d v s den har sannolikt aldrig varit högre än vad den är idag och den är sannolikt den högsta i världen – troligen kommer inget annat folkslag i världen någonsin att kunna slå den rekordhöga sysselsättningsnivå och den likaledes rekordlåga arbetslöshetssiffra som gäller just nu bland majoritetssvenskarna.
 
Tyvärr tyder allt på att utomeuropéernas situation i Sverige inte kommer att förbättras när den just nu närmast överhettade högkonjunkturen övergår till lågkonjunktur eller åtminstone till mer ”normala” förhållanden och när de 10 000-tals nyanlända, vilka nästan alla har utomvästerländsk bakgrund, börjar dyka upp i arbetsmarknadsstatistiken.
 
Den svenska paradoxen fortsätter med andra ord att göra sig gällande på alla sätt och vis:
 
Inget annat land i världen kan uppvisa en så progressiv, vänsterliberal, inkluderande och antirasistisk integrations- och antidiskrimineringspolitik som Sverige och ingen annan ekonomi i världen är så dynamisk, innovativ, kreativ, expansiv o s v som den svenska i skrivande stund och majoritetssvenskarna, unga som äldre, kvinnor som män, arbetare som akademiker, stockholmare som skåningar o s v o s v, går just nu ”på knäna”, d v s de jobbar som aldrig förr, samtidigt som både den offentliga och privata sektorn desperat och tyvärr alltför ofta förgäves ”skriker” efter ny arbetskraft då behovet av att nyanställa aldrig har varit så stort som idag på den svenska arbetsmarknaden men samtidigt ökar arbetslösheten alltmer bland landets invånare med utomvästerländsk bakgrund liksom tyvärr även boendesegregationen mellan landets invånare med utomvästerländsk bakgrund och majoritetssvenskarna som just nu formligen skenar och för att strö ytterligare salt i såren på landets invånare med utomvästerländsk bakgrund så sjunker tyvärr även skolresultaten stadigt bland landets barn och unga med utomvästerländsk bakgrund från grundskole- till högskolenivå.
 
Samtidigt blir majoritetssvenskarna och de nordiska, europeiska och västerländska invandrarna allt äldre och äldre för varje år som går, en klar majoritet är redan över 45 år och uppemot en tredjedel om inte fler är redan över 65, och i många majoritetssvenska stadsdelar domineras den s k gatubilden redan av 50-70-åringar, medan landets invånare med utomvästerländsk bakgrund faktiskt bara blir allt yngre och yngre p g a högre fruktsamhetstal och fortsatt invandring av unga eller t o m extremt unga personer – över 90 procent av alla nyanlända är omvänt under 45 år gamla och bland landets alla invånare som just nu är mellan 0-30 år gamla uppgår andelen som har utomvästerländsk bakgrund till åtminstone 20 procent om inte mer, och denna procentsiffra är dessutom än mer för att inte säga kraftigt förhöjd i de tre storstadsregionerna och i landets mellanstora städer.
 
Vi är helt enkelt i rasande takt på väg emot en s k latinamerikansk ”rasregim” och ”rassamhälle” där den vita delen av totalbefolkningen i huvudsak har jobb och lever gott eller t o m mycket gott med skapliga eller t o m mycket höga löner och med tillräckliga eller t o m mycket stora förmögenheter medan mycket höga andelar av den icke-vita delen av totalbefolkningen står mer eller mindre helt utanför arbetsmarknaden (och ej ens tillhör arbetarklassen i egentlig mening) och därmed också utanför samhället i stort samtidigt som de icke-vita invånarna är påtagligt eller t o m extremt mycket yngre (de är fr a i s k fertil ålder) än de vita invånarna (vilka omvänt i stor utsträckning ej längre är i s k fertil ålder överhuvudtaget).

Över hälften av landets samtliga arbetslösa har numera utomeuropeisk bakgrund

Arbetsförmedlingens färska prognos för den svenska arbetsmarknaden säger att arbetslösheten just nu endast är mycket omfattande bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund, och då har ännu inte alla de som invandrade under förra året kommit in i statistiken. Arbetslösheten bland landets invånare med utomeuropeisk bakgrund ökar dessutom trots rådande högkonjunktur medan arbetslösheten bland invånarna med funktionsvariationer och bland unga vuxna samt bland äldre medelålders minskar, och vilket inte bådar gott för de som kom till Sverige under förra året:

 

Idag är hela 40 procent av samtliga arbetslösa i landet födda i Afrika, Asien och Sydamerika och inräknat de invånare som är födda i Sverige med föräldrar som är födda utanför västvärlden, d v s även inräknat de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund, så innebär det att hälften av samtliga arbetslösa i landet just nu har utomeuropeisk bakgrund samtidigt som dessa utgör lite mer än 15% av totalbefolkningen. Samtidigt värjer sig Arbetsförmedlingen med bestämdhet mot ”påståendet” att människor med bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika skulle vara mer marginaliserade på den svenska arbetsmarknaden än vad de är i andra västländer och menar i stället att Sverige helt enkelt är bättre än andra västländer på att föra statistik.

 

Tyvärr är det samtidigt även så att 100 000-tals invånare som inte förvärvsarbetar och som inte är aktiva på arbetsmarknaden inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen och därför inte ”syns” och ”dyker upp” i arbetslöshetsstatistiken överhuvudtaget, och detta gäller särskilt invånarna med utomeuropeisk bakgrund och tyvärr alltför många s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund som tillhör den s k UVAS- eller NEET-gruppen. Med andra ord är den verkliga arbetslösheten bland landets alla invånare med utomeuropeisk bakgrund ännu högre än vad den ser ut att vara i den officiella arbetslöshetsstatistiken och trots Arbetsförmedlingens försök att återupprätta den så stolta svenska antirasistiska hedern genom att säga att Sverige är bättre på att föra statistik än andra västländer så är det fortfarande ett faktum att i inget annat västland i världen är skillnaden i arbetslöshet så stor som just i Sverige mellan inrikes och utrikes födda rakt av, och vilket Arbetsförmedlingen också påminner om.

 

Arbetsförmedlingen skriver vidare att allt tyder på att arbetslösheten bland landets invånare med utomeuropeisk bakgrund kommer att öka ännu mer under de kommande åren. Till exempel har endast några hundra av de som kom till Sverige under förra året och som får stanna hittat ett arbete samtidigt som både den offentliga och den privata sektorn fullkomligen ”skriker” efter ny arbetskraft och behöver nyanställa en masse p g a fortsatt stora pensionsavgångar vilka främst berör majoritetssvenskarna och de nordiska och europeiska invandrarna: Bara inom skolans värld saknas exempelvis bara inom några år uppemot 65 000 lärare och tiotusentals ingenjörer, ekonomer, läkare, sjuksköterskor, socionomer o s v o s v behöver också ”ersättas” under de kommande åren. Arbetsförmedlingen prognoserar att den rådande svenska högkonjunkturen kommer att ”peak:a” i år och därefter avta just p g a den skriande bristen på arbetskraft, d v s p g a att både den offentliga och privata sektorn inte klarar av att nyanställa i tillräckligt hög takt.

 

Tyvärr skriver Arbetsförmedlingen att även om många invånare med utomeuropeisk bakgrund endast har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå så är invånarna med utomeuropeisk bakgrund samtidigt kraftigt överrepresenterade bland de arbetslösa som har en eftergymnasial utbildning, varav merparten har en högskoleutbildning som är två år eller längre: Det finns numera i stort sett lika många arbetslösa som är födda i Afrika, Asien och Sydamerika och som har en eftergymnasial utbildning som totalantalet arbetslösa med en ofullständig grundskoleutbildning.

 

Tyvärr är det till slut även så att andelen som saknar gymnasieutbildning bland landets invånare med utomeuropeisk bakgrund ständigt ökar dels p g a fortsatt utomeuropeisk invandring av många lågutbildade men också på grund av att så många s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund ”slås ut” redan i grundskolan och inte lyckas ta sig vidare till gymnasiet alternativt att de tar sig in på gymnasiet men inte kommer ut med en fullständig gymnasieexamen.

 

Även om den svenska offentliga statistiken normalt inte ”spec:ar” och ”märker ut” landets invånare med utomeuropeisk bakgrund för att inte stigmatisera och ”hänga ut” dem så har Arbetsförmedlingen intressant nog börjat göra det till synes ”på eget bevåg” på senare tid då gruppen är så extremt överrepresenterad bland de arbetslösa. I våra grannländer, vilka vi i Sverige oftast uppfattar som mycket rasistiska för att inte säga fullständigt genomrasistiska, görs dock detta sedan flera år tillbaka – där specificeras numera invånarna med utomvästerländsk bakgrund vare sig det leder till att de stigmatiseras och ”hängs ut” eller ej.

Nya siffror om utomeuropeisk bakgrund-invånarna: Nästan 50 procent av alla invånare födda utanför Europa bor trångbott jämfört med 12 procent bland de inrikes födda

På sistone har svenska SCB med inspiration från sina motsvarigheter i ”genomrasistiska” Danmark och i ”genomrasistiska” Norge där utomvästerländsk bakgrund-invånarna numera rutinmässigt redovisas specifikt och separat (och vilket inte oväntat resulterar i chockerande överrisker och överrepresentationer för utomvästerländsk bakgrund-invånarna i både Danmark och Norge i vad gäller snart sagt allt negativt och destruktivt i livet som går att uttrycka i siffror – fattigdom, sjukdom, arbetslöshet, bidragsberoende, brottslighet o s v o s v o s v) valt att åtminstone ibland särredovisa de som är födda utanför Europa trots all svensk antirasistisk ”hata alla siffror om minoriteter”-kritik som säger att det är ”fel att dela upp så” samt att siffrorna ”pekar ut och stigmatiserar” och gör att ännu fler ”svenssons” blir SD:are såsom i SCB:s senaste undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC) som bl a visar följande:

 

Knappt 50 procent av invånarna födda utanför Europa arbetar jämfört med 75 procent av de inrikes födda.

Lite fler än 70 procent av de som är födda utanför Europa har en fast anställning jämfört med närmare 90 procent av de inrikes födda.

Kring 58 procent av invånarna födda utanför Europa är fackligt anslutna jämfört med över 73 procent av de inrikes födda.

12,4 procent av de som är födda utanför Europa är medlemmar i en idrotts- eller friluftsförening att jämföra med över 33 procent av de inrikes födda.

9,3 procent av alla invånare födda utanför Europa uppger att de har dålig hälsa att jämföra med 4,6 procent av de inrikes födda och 16 procent av de förstnämnda uppger att de har svåra sömnproblem jämfört med 8,5 procent bland de sistnämnda.

16,3 procent av de som är födda utanför Europa uppger att de har avstått från tandläkarbesök trots behov jämfört med 6 procent bland de inrikes födda.

16 procent av alla invånare födda utanför Europa har tillgång till fritidshus jämfört med 56 procent av de inrikes födda.

42 procent av alla invånare födda utanför Europa har varken tillgång till fritidshus eller har gjort en semesterresa under det senaste året jämfört med 21 procent av de inrikes födda.

37 procent av de som är födda utanför Europa har någon gång under det senaste året besökt någon teater-, konsert-, opera- eller dansföreställning jämfört med 64 procent av de som är inrikes födda.

71 procent av alla invånare födda utanför Europa bor i hyresrätt att jämföra med 29 procent av de inrikes födda.

Knappt 22 procent av alla invånare födda utanför Europa bor i villa och radhus att jämföra med nästan 60 procent av de inrikes födda.

Nästan 50 procent av alla invånare födda utanför Europa bor trångbott jämfört med 12 procent bland de inrikes födda.

Knappt 14 procent av de som är födda utanför Europa uppvisar en hög utrymmesstandard i sitt boende jämfört med närmare 50 procent av de inrikes födda.

13 procent av de som är födda utanför Europa saknar hemförsäkring jämfört med 2 procent av de inrikes födda.

53,3 procent av alla invånare födda utanför Europa kan inte inom en månad få fram 11 000 kr i kontanter jämfört med 14 procent bland de inrikes födda.

56 procent av alla invånare födda utanför Europa har tillgång till bil jämfört med över 84 procent av de inrikes födda.

Allt tyder på att Sverige fortsätter att vara katastroflandet i västvärlden för invånare med utomvästerländsk bakgrund vad gäller arbetsmarknadsutfall

Sverige fortsätter att vara västvärldens mardröm och dystopi för invånare med utomvästerländsk bakgrund vad gäller arbetsmarknadsutfall – tyvärr är då de specifika siffrorna för detta befolkningssegment än mer extrema än de som presenteras i artikeln och som bara utgår från den grova uppdelningen inrikesfödda – utrikesfödda:

http://www.svd.se/sverige-maste-pa-allvar-ta-tag-i-integrationen

Minus ”andrageneration:arna” som är arbetslösa i långt högre utsträckning än majoritetssvenskarna så uppgår arbetslösheten bland de ”helvita” ”helsvenskarna” just nu till ca 3-3,5%, d v s vare sig mer eller mindre än vad den har gjort sedan 1950-talet, och visserligen uppgår arbetslösheten rakt av till över 15% bland de utlandsfödda men bland de som är födda i Afrika, Asien och Sydamerika handlar det om mellan 20-30% då de nordiska, europeiska, nordamerikanska, australiensiska och nyzeeländska invandrarna är arbetslösa i långt mindre utsträckning.

Ett annat mått som allmänt anses vara det mest ”avslöjande” om en vill veta hur väl en invånare i landet i s k produktiv och arbetsför ålder (16-64 år) är etablerad på den svenska arbetsmarknaden är att mäta hur många som ingår i den s k kärnarbetskraften, d v s de som helt och hållet kan försörja sig själva på en beskattad arbetsinkomst: 80% av majoritetssvenskarna ingår då i kärnarbetskraften och vilket ska jämföras med följande både tragiska och osannolika katastrofsiffror:

män från Turkiet: 47%
män från Afrikas horn: 45%
män från Mellanöstern: 42%
manliga ”andrageneration:are” med utomvästerländsk bakgrund: 45%

kvinnor från Chile: 44%
kvinnor från Sydasien: 44%
kvinnor från Afrikas horn: 40%
kvinnor från Mellanöstern: 31% (SIC!!!)
kvinnliga ”andrageneration:are” med utomvästerländsk bakgrund: 38%

Fotnot 1: Detta betyder inte att invånarna med utomvästerländsk bakgrund nödvändigtvis mår sämre i Sverige än i andra västländer där motsvarande befolkningssegment t o m arbetar i långt högre utsträckning än den infödda befolkningen såsom är fallet i t ex Italien och USA. Det heter exempelvis ofta och gärna att vardagsrasismen är långt mer brutal och hänsynslös i i stort sett samtliga andra västländer inklusive i våra nordiska grannländer jämfört med hur vardagen ter sig i Sverige för en icke-vit invånare, och det heter också än mer ofta och än mer gärna att de svenska miljonprogramsområdena inte är några s k ghetton och s k slumområden jämfört med motsvarande stadsdelar i i stort sett samtliga andra västländer som är bebodda av icke-vita invånare.

Fotnot 2: Detta betyder inte att alla invånare med utomvästerländsk bakgrund som inte försörjer sig på en beskattad arbetsinkomst är beroende av och lever på bidrag: Tvärtom är det förvånansvärt höga procentandelar av dessa som inte tar emot några bidrag alls, och troligen är det proportionellt sett fler infödda majoritetssvenskar som uppbär bidrag i relation till andelen fattiga infödda majoritetssvenskar. Gissningsvis så (över)lever alla de invånare med utomvästerländsk bakgrund som knappt redovisar någon beskattad årsinkomst alls på föräldrar och släktingar, t ex genom det överskott som genereras via mindre familjeföretag, liksom inom den s k informella sektorn som domineras av serviceyrken av olika slag och naturligtvis finns det också invånare med utomvästerländsk bakgrund som likt en försvarlig andel majoritetssvenskar helt enkelt inte behöver förvärvsarbeta då de är tillräckligt förmögna för att kunna leva på räntor, aktieutdelningar, inkomster via ägande av fastigheter och företag, spel och dobbel o s v o s v.