Kategori: Ingvar Kamprad
”Hjärnan” bakom IKEA:s världsberömda och bland (utlands)svenskarna så älskade svensk mat/husmanskost-restauranger var den gamle nazisten, den berömde etnologen och den folkkäre tv-kändisen Mats Rehnberg
”Hjärnan” bakom IKEA:s världsberömda och bland (utlands)svenskarna så älskade svensk mat/husmanskost-restauranger var den gamle nazisten, den berömde etnologen och den folkkäre tv-kändisen Mats Rehnberg:

Eva Ersson-Åbom berättar idag i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga historien bakom IKEA-varuhusens svensk mat/husmanskost-restauranger som är så populära att besöka för 100 000-tals utlandssvenskar/expat-svenskar och svenska turister världen över.
I den långa artikeln framgår det att det var Mats Rehnberg, legendarisk professsor i etnologi vid Stockholms universitet och folkkär tv-kändis, som var ”hjärnan” bakom IKEA:s vinnande restaurangkoncept i början av 1960-talet vilket får mig att påminnas om de högerextremister som omgav Kamprad när IKEA grundades och växte så det ”knakade” vid den tiden (d v s på 60-talet).
IKEA grundades och byggdes delvis upp med lån som Kamprad fick från s k ”överklassnazister”, IKEA-katalogen trycktes hos/av en medlem i fascistiska Nysvenska rörelsen, IKEA-katalogen sålde f ö även Nysvenska rörelsens ledare Per Engdahls politiska skrifter och nu visar det sig att den gamle nazisten Mats Rehnberg låg bakom IKEA:s restaurangkoncept med svensk mat/husmanskost och svensk design/inredning.
Rehnberg var liksom Kamprad själv f d medlem i det största svenska nazistpartiet Nationalsocialistiska arbetarepartiet/Svensk socialistisk samling och hade innan dess varit medlem i den värmländske nazistledaren Birger Furugårds nazistparti Svenska nationalsocialistiska partiet. Under sin tid som läroverkselev vid Norra Real i Stockholm blev Rehnberg ”springpojke” åt den svenska s k nationella rörelsens huvudfinansiär mångmiljonären CE Carlberg och bl a medlem i dennes ungnazistiska organisation Gymniska förbundet. Rehnberg var under flera år ansvarig utgivare för flera av Carlbergs många högerextrema periodiska skrifter som riktade sig till dåtidens övre medelklass/överklassungdom och han ska även ha varit ansvarig utgivare för nazityska propagandamagasin.
Jag har själv alltid undrat över ursprunget till och historien bakom IKEA:s restaurangkoncept och tidigare tänkt att det måste bero på Kamprads extremnationalism och högerextrema bakgrund men nu visar det sig att upphovspersonen i stället är en annan gammal högerextremist, som Kamprad mycket väl kan ha lärt känna inom den svenska s k nationella rörelsen:
”Vid Gästabudets utformning tog han hjälp av professor Mats Rehnberg på Institutet för folklivsforskning vid Stockholms universitet och Nordiska museet. Rehnberg var programchef på Sveriges Televisions kulturavdelning och folkkär domare i populära tv-programmet 10 000-kronorsfrågan. Gästabudet fick träpanelade väggar, rustika möbler, stänger i taket med brödkakor och fårfioler och Smålands landskapsblomma på menyn. Restaurangchefen Ulf Runströmer läste på om gamla seder och småländsk bygdekultur och gick in för smörgåsbordet med mängder av sillar, öländska kroppkakor, småländska isterband och dito ostkaka. Mats Rehnberg tog inget betalt för sin insats, men bad om bidrag till välgörande Sällskapet Stadsbudskåren.”
Nu när den tryckta IKEA-katalogen försvinner är det återigen dags att påminna om att IKEA-katalogen tidigare saluförde högerextrem litteratur och att den trycktes på ett högerextremt tryckeri
DN:s Per Svensson reflekterar idag kring IKEA-katalogens betydelse för Sverige, svenskarna och svenskheten i världen liksom på hemmaplan nu när den tryckta katalogen går i graven. IKEA-katalogen var då med sina 200 miljoner årliga exemplar på 2010-talet antagligen världens mest tryckta skrift bredvid Bibeln och Koranen och katalogen formligen masspred svenskhet över världen i form av folkhemmets och välfärdsstatens högmodernistiska och funktionalistiska homogenitet samtidigt som den även fungerade homogeniserande inom landet på ett estetiskt plan.
Och själv kan jag ju bara inte låta bli att påminna om att IKEA-katalogerna trycktes hos och av högerextremisten Arvid Hultberg på dennes tryckeri E Hultbergs Boktryckeri i Osby under 1950-talet och sannolikt också på 1960-talet. Hultberg var liksom Kamprad medlem i fascistiska Nysvenska rörelsen och han är känd för att ha fått Ingvar Kamprad att lämna Lindholms nazistparti Svensk socialistisk samling (SSS) på 1940-talet för att i stället ansluta sig till Engdahls rörelse, d v s IKEA:s första tryckeri ägdes och drevs av den person som värvade Kamprad till Nysvenska rörelsen.
Tryckeriet finns f ö fortfarande kvar och heter numera Hultbergs Boktryckeri AB och ägs och drivs antagligen av Arvid Hultbergs barn eller efterkommande. Hultbergs tryckeri tryckte i många decennier även Nysvenska rörelsens tidningar och tidskrifter samt dess ledare Per Engdahls böcker.
IKEA grundades med hjälp av ett lån och en grundplåt som fascistledaren Per Engdahl hade anskaffat hos olika s k ”överklassnazister” (enligt uppgift från Engdahl själv samt från en person som senare blev överläkare i Norrbotten och som också han var medlem i Nysvenska rörelsen) och IKEA sålde till en början högerextrem litteratur som salufördes tillsammans med möblerna i IKEA-katalogerna.
Per Engdahls bok ”Politisk allmänbildning” beskrevs t ex på följande vis i IKEA-katalogen:
”Aktuell uppslagsbok. Lovordad i pressen. Politisk allmänbildning är en mycket uppskattad uppslagsbok för alla kommunalt, socialt och politiskt intresserade och för allt föreningsfolk. I den får Ni lära om den sociala och politiska utvecklingen i vårt land och flera andra länder, som levandegöres genom många illustrationer. Ni får känna de sociala, ekonomiska och politiska föreningarnas strävanden. En utmärkt bok för alla dem som vill lära känna det samhälle vi lever i.”
Engdahl hjälpte även Kamprad att slå igenom på marknaden tack vare den förstnämndes s k ”överklassnazistiska” kontakter inom industrin vilket gjorde att IKEA kunde ställa ut sina möbler på industri- och möbelmässor. År 1951 skrev Kamprad följande till Engdahl i ett brev där han klagade på ”vissa intressen” som mycket väl kan ha betytt svenska judar inom näringslivet mot bakgrund av att både Kamprad och Engdahl hade rejält ”svårt för” judar:
”Man blir förvånad över det ytterst kraftiga intresset för min ringa rörelse som ägnas oss från det hållet. Det kan väl aldrig vara så att vi trampat vissa intressen på tårna? Vi har i fortsättningen för avsikt att uppträda så diskret som möjligt och planerar ingalunda – som någon tidning förmodar – att övertaga distributionen av möbler etc utan att endast peka på de olika möjligheter som står allmänheten till buds. Även detta tycks reta så in i vassen.”
Kamprad fortsatte att vara medlem i Nysvenska rörelsen även efter kriget och som han möjligen blev en viktig finansiär för i takt med att IKEA utvecklades till ett svenskt storföretag och senare till en multinationell jättekoncern. Även om IKEA tog all tid så finansierade Kamprad möjligen inte bara Engdahls fascistiska rörelse utan deltog möjligen även på den s k Malmörörelsens grundandemöte i Malmö 1951 då resterna av de kontinentaleuropeiska nazistiska och fascistiska rörelserna återsamlades för att återuppbygga den paneuropeiska högerextrema rörelsen som hade slagits i spillror i och med krigsslutet 1945.
Kamprad bidrog därefter möjligen med ekonomiska medel för att återuppbygga den efter 1945 illa tilltygade nazistiska och fascistiska rörelsen runtom i Europa och han värvade även nya medlemmar till Nysvenska rörelsen såsom pikant nog hans gamle lärare från Osby samskola samt deltog på flera av rörelsens stämmor och möten ända in på 1950-talet.
Än mer pikant nog så var det just när Kamprad var tonårig elev på Osby samskola som han var medlem i nazistpartiet SSS ungdomsorganisation Nordisk ungdom (NU) och han karvade där in ett väl synligt hakkors i sin skolbänk vilket läraren som senare gick med i Nysvenska rörelsen tack vare Kamprad inte uppskattade precis. Kamprad hade ingått i ett lokalt nazistiskt ”tonårsgäng” redan innan han blev partimedlem i nazistpartiet SSS 1942 och han samlade också in ekonomiska bidrag till SSS och delade ut antisemitiska och rasideologiska broschyrer, pamfletter och flygblad med titlar som ”Bränn smutspressen som Bonnier ger ut på bål” medan NU-aktivisterna höll möten där de sjöng sånger med strofer som uppmanade till att ”sticka kniven i juden”.
Kamprad verkade helt enkelt som den lokale NU-ledaren i Osby under flera års tid och erhöll därför den interna och hemliga NU-bulletinen Rätt mellan 1942-44 och han var även prenumerant på SSS huvudorgan Den svenske folksocialisten samt erhöll också av någon anledning den nazistiska fackföreningsrörelsens tidskrift Facklig front under samma år.
Kamprad, som var övervakad och registrerad av dåvarande Säpo, ska också ha hållit ett tal på ett nazistmöte på Götaplatsen i Göteborg iförd paramilitär utstyrsel med koppel och ridstövlar (och där f ö SD senare kom att hålla ett pampigt s k massmöte som inleddes med Wagners s k valkyrieritt). Kamprad ska också ha gillat att just gå runt i paramilitär ungnazistuniform när tillfälle bjöds beväpnad med en s k NU-dolk och han ska även enligt uppgift ha deltagit i att smuggla SS-män över den svensk-norska gränsen i Värmland för vilket han så klart tog rundligt betalt för såsom sig bör med tanke på att Kamprad senare i livet blev en av världens och historiens största och rikaste superentreprenörer.
År 1991 prisade sedan Engdahl Kamprad i Nysvenska rörelsens organ Vägen Framåt:
”Själva andan i företaget har han lagt sig vinn om. Klasskillnader är bannlysta. Ett kamratförhållande mellan alla nivåer är principen. Översitteri och pampfasoner bekämpas. Var och en skall känna, att han eller hon uppskattas. Det är sällan man hör de gamla nysvenska idealen så klart framlagda. Och därtill förverkligade. Det är på dessa principer vi drömmer om att det korporativa samhället skall byggas. Ingvar Kamprad har i handling blivit trogen sin ungdoms ideal.”
Så sent som 2011 hyllade Kamprad i sin tur sin gamle ledare, förebild och läromästare Per Engdahl i SVT som hade inspirerat Kamprad i dennes ledarskaps- och managementstil, i dennes ”svenskhetsmarknadsföring” (i form av svenska namn på alla varor, svensk husmanskost i alla restauranger, blågula varuhus i alla länder o s v), i dennes fixering vid att ”erövra” Ryssland och Östeuropa (d v s marknadsmässigt och efter kommunismens fall) och kanske fr a i dennes antifackliga och korporativistiska personalpolitik.
Efter Kamprads bortgång offentliggjorde IKEA 2018 dennes sista brev och ”testamente” till eftervärlden. Kamprad efterlyste i sitt brev och ”testamente” en slags högerpopulistisk önskan om att politiken inför framtiden skulle erbjuda ”beslutskraft och enkelheten och det sunda förnuftets återkomst” och återigen och för sista gången ekade antagligen dennes högerextrema bakgrund.
https://www.dn.se/kultur/per-svensson-ikeakatalogen-bar-pa-drommar-om-ett-hagrande-paradis
”Den har varit en uppfostrare som visualiserat en svensk modell (som också inte utan framgång gått på export). Nyckelorden för identitetsbygget har varit: Praktiskt. Modernt. Funktionellt. Smakfullt, men inte skrytsamt. Prisvärt. Für alle.
Den slitna klyschan om Per Albin som byggde folkhemmet och Ingvar Kamprad som möblerade det bär, måste man säga, på ett mått av sanning (platta paket både i stort och i smått, Farsta och bokhyllan Billy). Ikeakatalogen illustrerade bokstavligen ambitionen att förvandla ett Sverige till ett land där man utan att riskera att snubbla över muggiga schäslonger kunde navigera sig fram i snart sagt vilket hem som helst med förbundna ögon. Modernisering och homogenisering var under möbeljättens första decennier det svenska kulturbyggets medel och mål.
Ikeakatalogen var kanske sista, och mest inflytelserika smakfostraren i ett lärarkollegium där man också hittar Ellen Key, Carl Larsson och 30-talets funktionalister.”
En av Sveriges mest framträdande antinazistiska och antirasistiska pennor och röster journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink fortsätter idag att fantisera och fabulera om att det var just hon som för första gången hittade att Ingvar Kamprad hade varit nazist

En fascist tryckte IKEA-katalogen under de första decennierna

Kamprads sista önskan om ”det sunda förnuftets återkomst” som just nu hyllas av politikerna ekar av dennes högerextrema bakgrund

Svenska PEN:s ordförande författaren Elisabeth Åsbrink fortsätter att ljuga och fabulera om att det var hon som hittade att Kamprad hade varit lindholmsnazist när det var Thomas Sjöberg som först avslöjade detta redan 1998 efter att jag hade hittat uppgiften i arkiven
Har precis varit och lyssnat på Elisabeth Åsbrink som talade om sin bok ”1947” på Karlstad Bokcafé på Stadsbiblioteket i Karlstad och visst är hon ordförande i Svenska PEN och visst är hon en glödande antirasist och antifascist o s v o s v men det retar mig ärligt talat något oerhört att hon om och om igen under presentationen både fräckt och ohämmat ljög och skröt om att det var hon som i gamla Allmänna säkerhetstjänstens arkiv (d v s det första Säpo) hittade att Kamprad hade varit lindholmsnazist (d v s att han inte bara hade varit en nysvensk fascist) då det faktiskt var jag som hittade det många år innan Åsbrink och det var Thomas Sjöberg som offentliggjorde och skrev om det i sin bok ”Ingvar Kamprad och hans IKEA” från 1998 som publicerades många år innan hennes egen ”Och i Wienerwald står träden kvar” gavs ut 2011: Hur genomfräck, nedrig och oärlig kan en visserligen uppburen, hyllad och radikal antinazistisk författare egentligen vara?
Sedan ska det medges att Åsbrink ikväll också talade om den hybris hon drabbades av efter att ha tagit Kamprads lindholmsnazistiska ”skalp” då hennes ”avslöjande” blev en världsnyhet och även stressade sönder de annars ytterst sävliga arkivarierna på Riksarkivet vilka också blev uppringda av utländska medier.
Ett urval nazistiska och fascistiska citat av och om Ingvar Kamprad
Ett urval (nazistiska och fascistiska) citat av och om Ingvar Kamprad: IKEA grundades med ett lån från fascistledaren Per Engdahl och IKEA sålde tidigare även fascistisk litteratur skriven av Engdahl och Engdahl hyllade IKEA och Kamprad så sent som på 1990-talet medan Kamprad hyllade Engdahl så sent som på 2010-talet:
1942: Julhälsning i tidskriften Ungt Folk till ”nationalrekryterna” i det nazistiska ungdomsförbundet Nordisk ungdom som verkade under devisen ”Jaga bort alla judar och andra parasiter som splittrar och bestjäl folket och förgiftar dess blod” och under underrubriken ”Götalands kamp hårdnar mot bolsjevismen”:
”Nr I. K-d. Elmtaryd Agunnaryd” (d v s nationalrekryt Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd = IKEA)
1943 till Nordisk ungdoms högkvarter på Markvardsgatan i Stockholm när Kamprad var lokal NU-ledare:
”Jag går för närvarande på en skola, där det är av nöden att vara hemlig. Kan tala om att vi här trots svårigheter vidtalat med en tryckeriägare att trycka den av Eder utsända propagandalappen ”Hur många skola bolsjevikerna mörda i Sverige?” i något förändrad form.”
1948 när Kamprad och IKEA sålde en högerextrem bok som var skriven av vännen och fascistledaren Per Engdahl som hade finansierat IKEA:s grundande – citat ur dåtidens ”IKEA-katalog”:
”Aktuell uppslagsbok. Lovordad i pressen. Politisk Allmänbildning är en mycket uppskattad uppslagsbok för alla kommunalt, socialt och politiskt intresserade och för allt föreningsfolk. I den får Ni lära om den sociala och politiska utvecklingen i vårt land och flera andra länder, som levandegöres genom många illustrationer. Ni får känna de sociala, ekonomiska och politiska föreningarnas strävanden. En utmärkt bok för alla dem som vill lära känna det samhälle vi lever i.”
1950 till sin vän och fascistledaren Per Engdahl:
”Dessutom vill jag att du ska veta att jag är stolt över att tillhöra den nysvenska kretsen och inte alls gör någon hemlighet av detta bland de av mina anförvanter och vänner, som jag inte har affärer med.”
1951 till sin vän och fascistledaren Per Engdahl som via sina ”överklassnazistiska” kontakter hjälpte Kamprad och IKEA att slå igenom och bli ett företag att räkna med och ”vissa intressen” kan här betyda s k rika och s k mäktiga svenska judar inom näringslivet och industrin:
”Man blir förvånad över det ytterst kraftiga intresset för min ringa rörelse som ägnas oss från det hållet. Det kan väl aldrig vara så att vi trampat vissa intressen på tårna? Vi har i fortsättningen för avsikt att uppträda så diskret som möjligt och planerar ingalunda – som någon tidning förmodar – att övertaga distributionen av möbler etc utan att endast peka på de olika möjligheter som står allmänheten till buds. Även detta tycks reta så in i vassen.”
1951 till sin vän och fascistledaren Per Engdahl och bl a omnämns en f d SS-man som Kamprad var vän med – Obersturmführer Yngve Nordborg som var en av de sista som försvarade Hitlers bunker i Berlin i maj 1945:
”Först ett hjärtligt tack för boken, Det skall verkligen bli angenämt att få något vettigt till livs – till vettigt har jag svårt att räkna det eviga tjatet om fåtölj si och så eller bord det och det…
När vi nu är inne på affärer skulle jag vilja göra en affär med Dig. Det är så att jag gärna skulle vilja ha Västerlandets Förnyelse i inbundet skick à kr 40. Insätter alltså 100 kr på Bok & Tidskrifts giro och hoppas få dem/obs – inte bråttom förrän till jul/.
Ja, nu har jag summerat mina bekymmer, affärer, tankar etc och oartig som jag är frågar jag nu hur det står till nere i Malmö, med Dig själv, PQ, Lapis, Yngve…
Vägen Framåt har jag dock inte slarvat med och den är alltid lika välkommen – jag anser att den nu är mycket bra och sensationerna lagom.
Hoppas få tillfälle resa ner till Malmö under den närmaste tiden och då få hälsa på uppe på Ö. Förstadsgatan.
Slutar för den här gången med de bästa hälsningar, Ingvar K.
Ps. Skulle Du inte kunna stanna tåget i Liatorp el Älmhult någon gång Du åker förbi och komma ut och hälsa på. Gör det är Du bussig. Ds. Ett litet kort i förväg och jag hämtar vid stationen.”
2010/11 om sin vän och fascistledaren Per Engdahl:
”Att Per Engdahl var en stor människa, det kommer jag att vidmakthålla så länge jag lever.”
Ett urval brev till (och om) Ingvar Kamprad:
1945 från Svensk oppositions/Nysvenska rörelsens förbundssekreterare Bengt OIov Ljungberg när Kamprad var lokal ledare för Nysvensk ungdom som brukade sjunga ”Fula judar snegla där vi gå”:
”Kamrat! Mottagit och avnjutit Ditt digra opus med vidföljande brev från roddaren Forsberg. Mannen verkar – av brevet att döma – osmaklig och hans påståenden är väl inte mycket att bry sig om. Ljunggren är en mycket bra man, om han – i likhet med vad alla människor gör ibland – viftat med högra handen nån gång, så har detta med visshet inte avsetts som ”tysk hälsning”. Forsberg är väl ej mycket att ha, men Du kan ju skriva och fråga mannen vad han menar. Gärna för mig diplomatiskt.
Betr. Dina planer i Agunnaryd är de säkert bra, speciellt skulle det vara för oss av visst aktuellt värde om Du kunde få de där 5 eller 6 personerna att satsa en slant på bilagda lista. Tacknämligt vore det om Du kunde samla in ev. bidrag snarast och sända dito, för vi sitter upp över öronen med pengabekymmer på Hk just nu.
Femman mottagen och tidskriften sänds i dag. Pengarna mottagna som bidrag. Kan Du f.ö. på nåt vis se till att Göteborg betalar sin avgiftskontingent denna månad ordentligt?
Kan Du komma till arbets- eller rikslägret? Rikslägret bli troligen på Stensjö i Halland 22-26 juni, arbetslägret öppet hela sommaren, plats Kärraheds gård, Frillesås, c/o Skånberg. Mat, logi och kontakt lön för dikningsarbete i 14-dars-perioder. Anmäl omgående hit om och när Du kan komma!
That’s about that. Skulle gärna vilja träffa Dig för att dryfta SO:s ”nassetag” och NSU:s ”illojala konkurrens med NU”. Det var uniformer på tinget!
Motser gärna fortsatta brev och tecknar au revoir.
Bengt Olov Ljungberg
Den 5 augusti 1945″
1945 från Svensk oppositions/Nysvenska rörelsens organisationschef Gunnar Holm:
”Kamrat! Vi tackar för brev och pengar. 20 kr av dessa har lämnats till Svensk opposition. Ska vi sända kvitto till givarna? Motser Din nya adress. Här är allt gott. Träffen vi hade på NSU i lördags var lyckad och torgmötena är välbesökta. En del oroliga element försöker göra sig hörbara men den stora massan åhörare är bra. Pojkarna här nere hälsar och vi önskar Dig tur med försäljningen av Efterkrigsprogrammet.
Med nysvensk hälsning, Gunnar Holm, organisationschef”.
1945 från Svensk oppositions/Nysvenska rörelsens förbundssekreterare Bengt Olov Ljungberg till den nye medlemmen Rudolf Malmquist:
”Genom vår medlem, Ingvar Kamprad, ha vi erhållit meddelande om Edert inträde i vår rörelse. Kamprad har samtidigt översänt 20 kronor som likvid dels för medlemsavgift och dels för ett exemplar av vårt efterkrigsprogram.”
1947 från Svensk oppositions/Nysvenska rörelsens förbundssekreterare Bengt OIov Ljungberg:
”Broder! Varmt tack för senast. Gänget hälsar och beklagar att de ej fick träffa Dig, men de hoppas på midsommarn. Nu skriver jag Dig i följande angelägenhet:
Om allt går väl, ankommer på torsdag denna vecka ett prop-lag av 2 NSU-grabbar till V. De har inte uniform, så Du behöver inte riskera hjärtslag. Jag själv hoppas ankomma samma dag kl. 14.15, tror jag. Nu skulle jag vilja träffa Dig och ev. andra yngre trivsamma varelser på stan på kvällen, om det passar. Skulle Du vilja kontakta mig på e m eller kvällen på Savoy Hotell, vid stationen Du vet?”
1991 i Nysvenska rörelsens tidskrift Vägen Framåt – Kamprads vän fascistledaren Per Engdahl om IKEA och Kamprad:
”Själva andan i företaget har han lagt sig vinn om. Klasskillnader är bannlysta. Ett kamratförhållande mellan alla nivåer är principen. Översitteri och pampfasoner bekämpas. Var och en skall känna, att han eller hon uppskattas. Det är sällan man hör de gamla nysvenska idealen så klart framlagda. Och därtill förverkligade. Det är på dessa principer vi drömmer om att det korporativa samhället skall byggas. Ingvar Kamprad har i handling blivit trogen sin ungdoms ideal.”
Ingvar Kamprad, världens rikaste högerextremist som stod fast vid sin ungdoms högerextrema politiska ideal in i det sista, har gått bort



Material om högerextrema svenska Stay Behind-nätverket som även Ingvar Kamprad var med i samma år som första IKEA-katalogen publicerades





Världens rikaste fascist Ingvar Kamprad fyller 90 år
En av världens rikaste och mest kända nu levande människor, den rikaste svensken genom tiderna (förutom möjligen någon enstaka brutal vikingaklanledare som hade ihjäl kelter i parti och minut eller någon enstaka likaledes brutal stormaktstidskrigsherre som hade ihjäl katoliker i parti och minut och förutom möjligen Louis De Geer, d v s den svenska slavhandelns fader) samt världens idag rikaste högerextremist (efter Hermann Görings självmord 1946 och efter den superrike japanske fascisten och krigsförbrytaren Ryoichi Sasakawas bortgång 1995: OBS – nu har ju Kamprad faktiskt inte haft ihjäl en massa folk till skillnad från både Göring och Sasakawa men det går ju att bli rik ändå) fyller 90 och hyllas med en svassande dokumentär som bara i förbigående omnämner dennes högerextremism:
http://www.svd.se/kamprad-miljonerna-gjorde-mig-beroende
1943 erhöll Kamprad en s k grundplåt av högerextrema finansiärer inom näringslivet när han grundade sitt idag världsberömda företag IKEA samtidigt som han själv var organiserad lindsholmsnazist.
I gymnasiet karvade Kamprad bl a in hakkors i skolbänken (OBS – att klottra och karva in hakkors i skolmiljö har i och för sig otaliga ”svennegrabbar” och säkert också enstaka ”svennetjejer” gjort genom åren och åtminstone sedan 1930-talet, så det i sig behöver inte betyda särskilt mycket rent ideologiskt – det är just i ”kombo” med att sjunga om att ”sticka kniven i juden”, att ha medlemskap i ett nazistparti och att gå runt i uniform som ett sådant ”pojkstreck” blir mer än bara just ett ”pojkstreck”) och värvade aktivt medlemmar till partiet på skolan.
Kamprad, som var övervakad och registrerad av dåvarande Säpo, ska också ha hållit ett tal på ett nazistmöte på Götaplatsen i Göteborg iförd paramilitär utstyrsel med koppel och ridstövlar (och där SD senare kom att hålla ett pampigt möte som inleddes med Wagners s k valkyrieritt, men det kan så klart inte Kamprad lastas för). Kamprad ska också ha gillat att just gå runt i paramilitär ungnazistuniform när tillfälle bjöds beväpnad med en s k Nordisk ungdom-dolk som idag kostar multum att ropa in på Tradera för den hugade som samlar på naziparafernalia.
Därefter lämnade Kamprad de skräniga, våldsamma, ”grabbiga”, ”adrenalinstinna” och smått ”proletära” lindholmsnazisterna även om han fortsatte att ha kontakt med Alte Kameraden bl a genom att vara med i Otto Hallbergs högerextrema Stay Behind-rörelse på 1950-talet som bestod av hundratals f d Finlands- och SS-frivilliga nazister.
Kamprad blev senare medlem i fascistiska, övre medelklass-intellektuella, akademiska och SACO-dominerade Nysvenska rörelsen, och så sent som 2011 hyllade Kamprad sin gamle ledare, förebild och läromästare Per Engdahl i SVT som inspirerat Kamprad i dennes ledarskaps- och managementstil, i dennes ”svenskhetsmarknadsföring” (svenska namn på alla varor, svensk husmanskost i alla restauranger, blågula varuhus i alla länder o s v), i dennes fixering vid att ”erövra” Ryssland och Östeuropa (d v s marknadsmässigt – absolut inte militärt så klart) och kanske fr a i dennes personalpolitik som Engdahl berömde som varande korporativistisk (d v s fascistisk) ända in på 1990-talet.
Den svenska fascismens ”grand old man” Nysvenska rörelsens Per Engdahl som avled 1994 och som spelade en avgörande roll för att återuppbygga den europeiska extremhögern efter 1945 var i decennier nära vän med Kamprad och talade bl a på dennes bröllop, och båda härstammade dessutom från samma ”överklassnazistiska” miljö i Jönköpings län.
Att den sagolikt rike Göring i huvudsak ”lyxkonsumerade” upp sin förmögenhet genom s k iögonfallande konsumtion och inte minst genom att bygga upp sitt dödskultgods Carinhall tillägnad hans älskade och i alltför tidig ålder bortgångna svenska fru Carin von Kantzow (född Fock) är välkänt medan den likaledes sagolikt rike Sasakawa kom att finansiera både den japanska extremhögern och den internationella extremhögern ända fram till sin död 1995 och inte minst World Anti-Communist League som vissa menar låg bakom Palmemordet liksom ”bisarra” (och grymma) steriliseringsprogram som steriliserade tiotusentals ursprungsamerikaner i de latinamerikanska diktaturerna ända in på 1980-talet samtidigt som Japans store son Sasakawa, krigsförbrytare i A-klassen som klarade av att ”multitask:a” både som fascist-, yakuza- och affärsledare på en och samma gång i efterkrigs-Japan och som var ”världens rikaste fascist” enligt honom själv, öste otaliga miljoner och åter miljoner SEK och NOK över svenska och norska kulturutövare, journalister och forskare via Scandinavia-Japan Sasakawa Foundation i sin hänsynslösa (men futila, ”Sasakawagubben”, som själv aldrig tröttnade på att berätta om sitt möte med Mussolini, ”den största människan som någonsin har levat” enligt honom själv, och som aldrig stack under stol med att han personligen hade slagit ihjäl mängder av människor med både bomber, gevär, pistol och svärd och sannolikt också med bara händerna, hann ju då dö innan han fick priset) ”jakt” på Nobels fredspris:
Huruvida Kamprad och IKEA har finansierat den svenska och europeiska extremhögern låter jag vara osagt men det är ett faktum att den panvästerländska extremhögern ju var fullständigt sönderslagen och inte minst ekonomiskt ruinerad och ”fattig som en kyrkråtta” efter 1945 och på 1950- och 60-talen, ja ända in på 1970- och 80-talen:
Dess ledare och kärnaktivister och huvudfinansiärer var ihjälslagna eller stupade eller hade suiciderat eller hade blivit avrättade eller hade fängslats eller befann sig i exil i Mellanöstern, på Iberiska halvön eller i Sydamerika (eller i Sverige), och få inom näringslivet i Väst var beredda att stödja rörelsen då (det är egentligen först idag som detta tabu att stödja extremhögern ekonomiskt från näringslivets sida har försvunnit), så nog behövde rörelsen pengar efter kriget.
Det allra första mötet som ägde rum efter kriget som samlade den ”överlevande” europeiska extremhögern 1951, och som Engdahl stod värd för i Malmö (d v s det mötet var helt enkelt startskottet för efterkrigstidens s k ”nynazism” och lade grunden till den extremhöger som många av oss ju ”tampas” med idag), kostade också onekligen en hel del pengar att genomföra liksom än mer uppbyggandet av ett kansli och en tidskrift för den s k Europeiska sociala rörelsen som bildades på Malmökonferensen, och det skulle åtminstone inte förvåna mig om det en ”vacker” dag kommer fram att Kamprad och IKEA täckte åtminstone delar av de utgifter och kostnader som krävdes för att hålla rörelsen vid liv under Kalla krigets första decennier och därmed kunna överleva in i vår tid.