Kategori: högre utbildning

SD:s riksdagsledamöter uppvisar den lägsta utbildningsnivån

SCB har i dagarna undersökt utbildningsnivån bland riksdagsledamöterna och resultatet överensstämmer väl med Acta Publicas undersökning av kommunpolitikernas resultat på högskoleprovet:


Miljöpartiet och Vänsterpartiet toppar båda listorna och jämförelserna medan SD hamnar sist respektive näst sist: Sammanlagt 34% av SD:s riksdagsledamöter har en avslutad och uttagen eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre bakom sig (att jämföra med 22% bland befolkningen i stort). Ur ett (klass)historiskt perspektiv är dessa siffror anmärkningsvärda för under större delen av 1900-talet var det M- och FP/L-politikerna som uppvisade den högsta utbildningsnivån medan S och SKP/V uppvisade den lägsta dito.

De majoritetssvenska kvinnorna är mest framgångsrika vad gäller att ta en högskoleexamen medan de manliga s k ”andrageneration:arna” misslyckas mest vad gäller högre studier


Ungefär en tredjedel av alla svenska studenter klarar inte studierna och hoppar av och tar aldrig ut en examen och de majoritetssvenska kvinnorna är mest framgångsrika vad gäller att ta en examen medan de manliga s k ”andrageneration:arna” misslyckas mest vad gäller högre studier:

SCB har idag publicerat färska siffror rörande samtliga i huvudsak unga vuxna som avslutade en yrkeshögskoleutbildning och tog en (yrkes)examen år 2019:


Sammanlagt handlade det om 14 500 personer vilket innebar att 71% av de inskrivna studenterna klarade studierna och sina program och just lyckades med att klara av och ta en examen. Bland de fem största utbildningsområdena uppvisar klustret ekonomi, administration och försäljning den högsta examensgraden med 78% medan data/IT uppvisar den lägsta examensgraden med 60%.


Uppemot en tredjedel av alla svenska högskolestudenter under ett visst läsår hoppar av studierna och avslutar dem inte och tar därmed inte ut en examen, vilket i sin tur är en proportion som sägs vara högre i Sverige än i andra länder och vilket antagligen beror på att den högre utbildningen är gratis just i Sverige till skillnad från situationen i de allra flesta andra länder på jorden.


Tyvärr är de unga minoritetsmännen, varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”, den grupp som misslyckas med sina högskolestudier allra mest medan den grupp som lyckas allra bäst är de unga majoritetskvinnorna:


Hela 79% av alla kvinnor med svensk bakgrund tog ut en yrkeshögskoleutbildningsexamen år 2019 att jämföra med endast 55% bland männen med utländsk bakgrund, d v s de manliga s k ”andrageneration:arna”. Kvinnorna med utländsk bakgrund, d v s de kvinnliga s k ”andrageneration:arna”, och männen med svensk bakgrund hamnade på i stort sett samma nivå – 68% respektive 69%.

Unga andragenerationskvinnor påbörjar högskolestudier snabbast och mest av alla grupper efter gymnasiet

SCB har idag publicerat en ny undersökning från våren 2020 som handlar om hur det går för de unga vuxna i landet som har genomgått en fullständig och godkänd gymnasieutbildning. Undersökningen visar bl a att kring 70% av alla som examinerades från ett högskoleförberedande program på gymnasiet har eller hade studerat på högskolan.


Den grupp som uppvisar den högsta och snabbaste övergången från gymnasiet till högskolan är unga kvinnor med utländsk bakgrund – hela 43% inom denna grupp påbörjar högskolestudier inom ett år sedan de slutat gymnasiet.


Samtidigt är tyvärr unga vuxna med utländsk bakgrund den grupp som oftast väljer att studera på högskolan för att undvika arbetslöshet efter att ha slutat gymnasiet – hela 4 av 10 av de unga vuxna med utländsk bakgrund har valt att börja studera på högskolan för att slippa vara arbetslösa att jämföra med 2 av 10 bland de unga vuxna med svensk bakgrund.


Tyvärr är även de unga vuxna med utländsk bakgrund mer ofta arbetslösa än de unga vuxna med svensk bakgrund: Hälften av de förstnämnda har någon gång varit arbetslösa sedan de slutade gymnasiet jämfört med knappt 4 av 10 av de sistnämnda.


Dessutom har tyvärr de unga vuxna med utländsk bakgrund i mindre utsträckning ett varaktigt och stabilt arbete än de unga vuxna med svensk bakgrund: Totalt har drygt 7 av 10 med utländsk bakgrund haft ett arbete som varat längre än 6 månader sedan de slutade gymnasiet jämfört med drygt 8 av 10 bland de med svensk bakgrund.


Allt detta innebär att unga vuxna med svensk bakgrund har tid och ”råd” att ta längre tid på sig vad gäller att börja högskolan efter att ha gått ut gymnasiet, att de har lättare att få jobb samt att de har ett mer varaktigt och stabilt jobb när de väl har ett jobb.

81 procent av kvinnorna med svensk bakgrund fullgör sin eftergymnasiala utbildning att jämföra med 55 procent av alla männen med utländsk bakgrund

År 2018 (ut)examinerades sammanlagt 13 400 studenter från landets olika yrkeshögskoleutbildningar men tyvärr är då skillnaderna mycket stora mellan olika grupper av studenter och dessa skillnader går tyvärr igen bland samtliga högskolestudenter i landet, d v s även om många ungdomar och unga vuxna med utländsk bakgrund faktiskt lyckas ta sig in på en eftergymnasial utbildning och på en högskoleutbildning så misslyckas alltför höga procentandelar av desamma med att gå ut med en färdig examen och därmed med att fullgöra sin utbildning.
EXAMEN.jpg
 
Kvinnor med svensk bakgrund uppvisar den allra högsta examensgraden – 81% i denna grupp tar ut en examen och fullgör sin högskoleutbildning – medan motsvarande siffra för män med svensk bakgrund ligger på 69%.
 
Män med utländsk bakgrund, varav de allra flesta numera är s k ”andrageneration:are”, uppvisar den allra lägsta examensgraden – 55% i denna grupp tar ut en examen och fullgör sin högskoleutbildning – medan motsvarande siffra för kvinnor med utländsk bakgrund ligger på 68%.
 
Ingen verkar dock veta varför så många ungdomar och unga vuxna med utländsk bakgrund (i de allra flesta fall handlar det då om s k ”andrageneration:are”) som trots allt har lyckats ta sig vidare till en eftergymnasial utbildning (d v s de har både klarat sig igenom grundskolan/högstadiet/9:an samt gymnasiet) sedan misslyckas med att fullfölja utbildningen.
 
Vissa menar att alltför många studenter med utländsk bakgrund extrajobbar vid sidan av studierna och då majoriteten av dem fortfarande bor hemma (till skillnad från studenterna med svensk bakgrund, vilka tenderar att flytta från föräldra- och uppväxthemmet vid 18-19 års ålder) så kan det också handla om problem med trångboddhet.

Vilka är de mest högutbildade och de mest lågutbildade invandrargrupperna i landet?

SCB har idag publicerat en ny rapport som visar att 28% av befolkningen numera är högutbildad i den meningen att de har minst en 3-årig avslutad eftergymnasial utbildning bakom sig, vilket inte nödvändigtvis betyder en högskoleexamen, och den största koncentrationen högutbildade invånare på länsnivå hittas i Stockholms län där hela en tredjedel av befolkningen i åldrarna 25-64 år är högutbildad liksom kommunvis i bl a Danderyd (57%), Lund (53%), Lomma (49%), Lidingö (47%), Solna (46%), Täby (44%), Stockholm (42%) och Uppsala (41%).
aa.jpg
 
Bland de utrikes födda har totalt 27% en eftergymnasial utbildning och i vissa invandrargrupper är procentandelen mycket hög såsom bland personer födda i:
Mexiko: 61%
Japan: 60%
Ukraina: 58%
Ryssland: 57%
Kanada: 56%
Vitryssland: 55%
Kina: 54%
Taiwan: 54%
Belgien: 53%
Frankrike: 53%
USA: 53%
Schweiz: 51%
Singapore: 51%
Venezuela: 51%
Nederländerna: 50%
Spanien: 50%
Tyskland: 50%
Indien: 49%
Tjeckien: 48%
Italien: 47%
Cypern: 46%
Nya Zeeland: 46%
Österrike: 46%
Australien: 45%
Island: 44%
Sydkorea: 43%
Zimbabwe: 43%
Argentina: 42%
Brasilien: 42%
Irland: 42%
Kamerun: 42%
Slovakien: 42%
Sydafrika: 42%
Egypten: 40%
Portugal: 40%
Indonesien: 39%
Rwanda: 39%
Slovenien: 37%
Iran: 36%
Malaysia: 36%
Nepal: 36%
Peru: 36%
aaaa.jpg
 
Bland de utrikes födda har vidare 19% endast en förgymnasial utbildning som sin högsta utbildningsnivå och i vissa invandrargrupper är procentandelen mycket hög såsom bland personer födda i:
Somalia: 49%
Myanmar: 45%
Eritrea: 41%
Thailand: 40%
Turkiet: 37%
Afghanistan: 36%
Syrien: 36%
Vietnam: 34%
Libanon: 32%
Senegal: 30%
Serbien: 29%
Irak: 28%

 

Bäst och värst på jämställdhet bland landets högskolor

Bäst och värst på jämställdhet enligt Allbrights nya rapport ”Vetenskapsmannen inte kvinna” som med hjälp av intervjuer och statistik undersöker jämställdheten inom den svenska högskolesektorn:
 
”Om du inte känner rätt person, eller om du inte har en professor som tar dig under sina vingar, är det gruvligt svårt att göra karriär. Vänskap verkar vara akademikerns bästa merit.”
56352729_10156353933965847_8279241146048184320_n.jpg
 
Göteborgs universitet
Örebro universitet
Stockholms universitet
Malmö universitet
Karlstads universitet
Umeå universitet
Karolinska institutet
Sveriges lantbruksuniversitet
Uppsala universitet
Linnéuniversitetet
Mittuniversitetet
Lunds universitet
Luleå tekniska universitet
Linköpings universitet
Handelshögskolan i Stockholm
Kungliga tekniska högskolan
Chalmers tekniska högskola
 
”Så här tio år senare när vi på Allbright kartlägger akademin visar sig nära inget ha förändrats. Studenterna vittnar om föråldrade strukturer där män står i rampljuset trots att de är minoritet. Kvinnor har sedan länge dominerat bland studenter, lektorer och docenter. Men i den allra yttersta toppen, på professorsnivå, återfinner vi plötsligt 72 procent män.
 
Arbetsplatskulturen inom akademin är under all kritik. Kvinnorna missgynnas till förmån för männens vänskapskorruption. Om du inte känner rätt person, eller om du inte har en professor som tar dig under sina vingar, är det gruvligt svårt att göra karriär. Vänskap verkar vara akademikerns bästa merit.
 
Om duckande rektorer bestämde sig för att sätta fart på jämställdhetsarbetet skulle kvinnorna sannolikt ta plats med stormsteg. I dagsläget flyr istället kvinnorna till näringslivet eller lämnar forskningen därhän för administrativa roller. Ett resursslöseri utan dess like med konsekvensen att samhället går miste om banbrytande forskning.
 
Landets akademi är därmed långt ifrån den framåtblickande kraft som medborgare, politiker och inte minst näringslivet borde kräva. Målet måste vara att skapa en meritokratisk akademi. Där kvinnor och män gör karriär på lika villkor. Där kvinnor är synliga bland undervisande personal och i litteratur. Där kvinnors innovation tas tillvara på. Och där kvinnor kan påbörja sin utbildning med en känsla av framtidshopp.”

Om den högsta utbildningsnivån bland de som invandrade mellan 2006-17

En färsk SCB-rapport redovisar uppdaterade siffror (från den 31 december 2017) rörande (den högsta) utbildningsnivån bland de sammanlagt 632 264 (ny)invandrare som ankom till Sverige mellan 2006-17 i ålderskategorin 25-64 år och varav 75% var under 45 år gamla vid invandringstillfället och varav 272 072 härrörde från Asien (och fr a från Syrien, Irak, Iran, Thailand, Kina, Indien och Afghanistan) och 89 731 från Afrika (och fr a från Somalia och Eritrea):

 

procentandel med en förgymnasial utbildning som den högsta utbildningsnivån 2017

födda i övriga Norden: 9%

födda i EU28 utom Norden: 6%

födda i Sydamerika: 10%

födda i Asien: 29%

födda i Afrika: 39%

 

procentandel med en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre som den högsta utbildningsnivån 2017

födda i övriga Norden: 52%

födda i EU28 utom Norden: 45%

födda i Sydamerika: 40%

födda i Asien: 28%

födda i Afrika: 15%

 

Höga procentandelar av landets unga klarar inte längre att gå ut vare sig grundskolan, gymnasieskolan eller högskolan

Uppemot 20% av samtliga högstadieelever klarar inte att gå ut grundskolan och 9:an med fullständiga betyg, hela 30% av alla gymnasieelever hoppar av gymnasiet och klarar inte att gå ut gymnasiet och över en tredjedel av alla högskolestudenter hoppar av studierna och tar inte ut en högskoleexamen.
 
De ovanstående katastrofsiffrorna gäller främst och i huvudsak de utrikesfödda eleverna och de utrikesfödda studenterna samt andragenerationseleverna och andragenerationsstudenterna med utomeuropeisk bakgrund bland vilka extremt höga procentandelar inte klarar av att gå ut grund-, gymnasie- och/eller högskolan och de allra flesta av dem talar sannolikt ett annat språk än svenska som förstaspråk.
22154493_10155092825065847_8458479552044616457_n-1.jpg
 
Samtidigt så är arbetskraftsbristen på den svenska arbetsmarknaden större än någonsin just nu och särskilt gäller det de som har en slutförd och uttagen gymnasie- eller högskoleexamen och omvänt är det idag svårt att få ett jobb utan att ha slutfört grundskolan och utan att ha en gymnasieutbildning.

En tredjedel av de unga vuxna klarar inte längre att gå ut gymnasiet

Kring 15% av landets alla barn/elever klarar inte längre att gå ut grundskolan/högstadiet/9:an och komma in på gymnasiet.
 
Kring 1/3 av landets alla ungdomar/elever klarar inte längre att komma ut från gymnasiet och komma in på högskolan.
 
Kring 1/4 av landets alla unga vuxna/studenter klarar inte längre att komma ut från högskolan och slutföra en utbildning och ta en examen.
 
Enligt Lärarnas riksförbund, som också påminner om att lärarbristen är fortsatt enorm och att andelen ”underutbildade”/”obehöriga” lärare är fortsatt hög och t o m har ökat under de senaste åren, kommer hela 500 000 eller en halv miljon unga vuxna att ”ackumuleras” bara fram tills år 2029 som inte har klarat gymnasiet (d v s de har hoppat av gymnasiet eller gått ut gymnasiet med ofullständiga betyg) och tillsammans med alla de som inte har gått ut 9:an och som antingen har hoppat av grundskolan eller gått ut högstadiet med ofullständiga betyg så handlar det om långt fler än så – kanske 650 000 unga vuxna fram tills år 2029 – och varav den absoluta majoriteten har utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund (mellan 35-40% av alla barn och ungdomar och unga vuxna har idag utländsk bakgrund) samt talar ett annat språk än svenska som förstaspråk (30% av alla barn och ungdomar och unga vuxna talar idag ett annat språk än svenska som förstaspråk) och även om det går att få ett bra liv i Sverige utan att ha gått ut högstadiet eller gymnasiet och utan att ha en högskoleutbildning så kommer det tyvärr att gå illa för alltför många av dessa unga vuxna.
 
Samtidigt klarar idag kring 93-94% av alla majoritetssvenska barn och ungdomar att gå ut grundskolan/högstadiet/9:an med fullständiga betyg och påbörja gymnasiet liksom att gå ut gymnasiet med fullständiga betyg och, om de vill, påbörja högskolestudier.
 
Långt över 50% av alla unga vuxna majoritetssvenska män och över två tredjedelar av alla unga vuxna majoritetssvenska kvinnor har idag en högskoleutbildning och en högskoleexamen och hade Sverige enbart bestått av infödda majoritetssvenskar så hade svenskarna varit det s k folkslag på jorden som hade varit allra mest högutbildade just nu och sannolikt också i världshistorien. Därtill har närmare 1,7% av de unga vuxna disputerat, d v s de har en doktorsexamen, och vilken torde vara den allra högsta procentsiffran i världen.
 
Sedan är det så klart ingen tävling i att uppvisa en extremt hög utbildning och än mindre att ha en doktorstitel och det har inget som helst egenvärde i sig att ha en högskoleexamen och inget säger att de unga vuxna utomeuropéerna som inte har gått ut högstadiet eller inte ha klarat gymnasiet måste vara mer olyckliga och mindre lyckade än de unga vuxna majoritetssvenskarna som har en högskoleutbildning eller en doktorsexamen.

Vilken invandrargrupp är mest och minst högutbildad?

Vilken invandrargrupp är mest och minst högutbildad procentuellt sett och utifrån måttet att ha en avslutad och uttagen eftergymnasial utbildning och examen som är 3 år eller längre och oavsett om högskoleutbildningen är svensk eller utländsk?
 
Sveriges mest högutbildade invandrargrupper den 31 december 2016 (och oavsett hur det går för gruppen ifråga på arbetsmarknaden, i löneutvecklingen och vad gäller chefspositioner o s v):
 
inrikes födda
eftergymnasial utbildning (3 år eller längre): 27%
 
utrikes födda
eftergymnasial utbildning (3 år eller längre): 26%
 
födda i
eftergymnasial utbildning (3 år eller längre) 35-60%
Mexiko, Ukraina 60%
Japan 58%
Ryssland 57%
Vitryssland 56%
Moldavien 54%
Kina, f d Sovjetunionen 53%
Belgien, Frankrike, Taiwan 52%
Kanada, Nederländerna, USA 51%
Schweiz 50%
Spanien, Tyskland, Venezuela 48%
Italien, Kirgizistan, Tjeckien 46%
Kamerun, Nya Zeeland 45%
Irland 44%
Australien, Azerbajdzjan, Österrike 43%
Georgien, Kuba, Slovakien, Sydkorea 42%
Island 41%
Argentina, Egypten, Storbritannien 40%
Indien 39%
Brasilien, Kazakstan, Nepal 38%
Indonesien, Uzbekistan 37%
Grekland, Pakistan, Portugal 36%
Armenien, Iran, Peru 35%
 
födda i
eftergymnasial utbildning (3 år eller längre) 5-15%
Angola, Marocko, Montenegro, Syrien, Thailand 15%
Tunisien 14%
Afghanistan, f d Jugoslavien, Libanon 13%
Vietnam 12%
Gambia, Turkiet 11%
Serbien 10%
Burma, Kosovo 9%
Eritrea 7%
Somalia 5%
 
hela befolkningen 25-44 år
eftergymnasial utbildning (3 år eller längre) 25-44 år: 29-33%
forskarutbildning 35-44 år: 1,7%
 
svensk bakgrund 25-44 år
eftergymnasial utbildning (3 år eller längre) 25-44 år: 30-36%
 
utländsk bakgrund 25-44 år (d v s inräknat även de s k ”andrageneration:arna”)
eftergymnasial utbildning (3 år eller längre) 25-44 år: 26-27%