Kategori: Hans Åkerhielm

Kan det verkligen stämma att den som både deltog i att kröna kungen, viga kungen, begrava kungens mor och döpa kungens tre barn var högerextremist?

När KB:s digitala tidningsartikelarkiv blir något av en drog sisådär någon gång per dygn (eller kanske två gånger t o m):
HANS.jpg
 
”Alla” vet så klart redan att både kungen och ett flertal av kungens barnbarn är döpta efter (nazi)tyska krigshjältar och släktingar samt att både kungens och drottningens föräldrar var pro-nazister, att de svenska kungadynastiernas gravkyrka uppläts åt den svenska s k nationella rörelsen med kungafamiljens goda minne ända fram tills 90-talets slut samt att den s k hovstat som omger Huset Bernadotte har ”vimlat” av nazister, högerradikaler och högerextremister sedan många decennier tillbaka.
 
Däremot vet nog inte särskilt många att den präst som både krönte kungen, vigde kungen (och drottningen), begravde kungens mor och döpte kungens tre barn inklusive kronprinsessan (senare skulle samma person även ge ut en bok tillsammans med kronprinsessan, som är den enda s k specimen/post som kronprinsessan har i egenskap av att vara författare i biblioteksdatabasen Libris) en gång i tiden var frivillig i Finska fortsättningskriget, när Finland slogs på axelmakternas sida, tillsammans med 100-tals andra svenskar varav kanske 2/3 var organiserade högerextremister samt själv både innan, under och efter kriget aktiv inom den svenska s k nationella rörelsen.
 
Det handlar om friherre Hans Åkerhielm, fältprost och överhovpredikant, som redan under kriget stod nära Huset Bernadotte, och som därför lyckades få kungens pro-nazistiska far arvprins Gustaf Adolf (som f ö prenumererade på de s k lindholmsnazisternas tidning med postadress Stockholms slott) att besöka de svenska högerextrema krigsfrivilliga vid fronten i Karelen för att stötta dem moraliskt. Den i Karelen krigsfrivillige Filip Rytterås har i sin självbiografi och inte utan stolthet återgivit ett samtal mellan honom själv och Åkerhielm där den senare ska ha sagt följande om svenskarna som stred där:
 
”Visst är det åtskilliga i kompaniet som följer Lindholms ideal. Men resten är ju inte heller patentdemokrater av den sort som accepteras där hemma. Alla är vi nationalister och tror oss göra en insats för det Sverige, som står högt över riksdagspartiernas äckligt småskurna käbbel. Är inte tankefriheten så stor i ett demokratiskt land, att en ärlig och fosterlandsälskande idealist får leva och dö på sin tro, om han vill? Och vilka är det som bryr sig om oss, som… visar, att vi inte ligger bortglömda vid Nordens östgräns? Är det de demokratiska tidningarna kanske? Skulle inte vi känna mer samhörighet med dem som visar uppskattning av vår insats?”.
 
År 1939 deltog Åkerhielm i grundandet av det som senare kom att bli Försvarsfrämjandet tillsammans med ett flertal s k ”överklassnazister” inom fr a officerskåren som till största delen var medlemmar i högerradikala Sveriges nationella förbund, och som efter kriget lät flera av A.H.:s generaler och Himmlers SS-toppar, som då befann sig i exil i Latinamerika eller i Mellanöstern, skriva i föreningens olika tidskrifter (naturligtvis översattes artiklarna från tyska till svenska). Den 30 november 1943 deltog Åkerhielm vidare på en högerextrem tillställning på dåvarande Restaurang Rosenbad (d v s dagens Rosenbad) och samma år talade han på Svenska aktiva studentförbundets möte på dåvarande Stockholms högskola (d v s dagens Stockholms universitet), som under en period organiserade 100-tals pro-nazistiska studenter i huvudstaden innan dess ledare greps och dömdes för spioneri för tyskarnas räkning.
 
År 1945 deltog Åkerhielm på en stor middag på Karlbergs slott i Stockholm där högerextrema Stay Behind kan sägas ha bildats i och med att den nazistiske finlandsfrivillige Otto Hallberg reste sig upp under den mytomspunna middagen och höll ett tal inför de församlade veteranerna som hade överlevt Andra världskriget och lyckats ta sig hem till Sverige och uppmanade dessa att ansluta sig till den ”svenska motståndsrörelsen” (d v s högerextrema Stay Behind), vilket Åkerhielm och de allra flesta andra som var där gjorde. Även efter kriget dök Åkerhielm regelbundet upp i högerextrema sammanhang: Åkerhielm höll exempelvis föredrag för högerradikala Sveriges nationella förbunds frontorganisation Lützenförbundet 1978 samtidigt som han var pastor i Kungl. Hovförsamlingen och Kungl. Hovstaternas och Huset Bernadottes överhovpredikant och egen präst.
 
Så sent som 1995 deltog Åkerhielm i Stay Behind-frontorganisationen Nordiska krigs- och FN-veteranförbundets avtäckande av ett monument på dåvarande Livregementets dragoners (d v s K1) kaserngård i Stockholm till minne av de svenska högerextrema krigsfrivilliga i Finland tillsammans med förbundets grundare och ordförande Åke J Ek, som var den som tog över ledningen för högerextrema Stay Behind efter Hallberg, samt i närvaro av flera höga svenska officerare och Försvarsutskottets dåvarande ordförande Arne Andersson (m).
 
Åkerhielm var antagligen den som fick både kungen och drottningen att engagera sig för Svensk-tyska föreningen på 1970-, 80- och 90-talen, som då fortfarande leddes och drevs av s k ”överklassnazister”, och han var vidare sannolikt den som fick både kungen och drottningen att regelbundet skicka tackkort och lyckökningar till bl a Nordiska rikspartiet, Sveriges nationella förbund och Nysvenska rörelsen i samband med att dessa organisationer skickade telegram till Stockholms slott och hovet när de avhöll sina årsmöten.
 
År 1983 fick Åkerhielm antagligen kungen och drottningen att öppna Riddarholmskyrkan för högerextremisterna. Detta berodde på att de dåvarande Stockholmsanarkisterna hade börjat motdemonstrera i Kungsträdgården den 30 november och stört kransnedläggningen vid Karl XII-statyn. Då ingrep Åkerhielm likt en räddande ängel och öppnade upp Riddarholmskyrkan medan Skansen försåg högerextremisterna med drabantuniformer och efter den pampiga ceremonin brukade deltagarna avsluta med en kvällssupé och gärna en efterföljande s k nachspiel på närbelägna Café Opera.
 
Fram till sitt eget frånfälle 2003 gravsatte Åkerhielm även 100-tals nazister och högerextremister ända från krigsåren och fram till sin egen bortgång såsom svenska finlandsfrivilliga som hade deltagit i Finlands olika krig, svenska SS-frivilliga som hade kämpat både i öst, väst och syd liksom då även kungens mor pro-nazisten prinsessan Sibylla.
 
Åkerhielm vigde f ö hovrättsråd Gösta Hagströmer, d v s Raoul Wallenbergs kusin, och Ingvor Barthen, vilka sedan blev föräldrar till finansmannen Sven Hagströmer, d v s grundaren av Raoul Wallenberg Academy, antirasist och ägare till bokförlaget Fri Tanke tillsammans med Christer Sturmark och Björn Ulvaeus, så ”herrens vägar äro outgrundliga” som det heter.

Hans Åkerhielm som vigde kungaparet och döpte kungabarnen deltog på ett högerextremt Karl XII-firande på Restaurang Rosenbad den 30 november 1943

Hans Åkerhielm deltog på ett högerextremt 30 november-firande 1943 på Restaurang Rosenbad som drevs av Agnar Meurling, landets och huvudstadens ”krögarkung” under mellankrigstiden och fram till sin död 1944 och som f ö var prenumerant på antisemitiska Nationen, men det var det i och för sig många som var, och möjligen fick Nationen helt enkelt bara ligga framme i herrarnas rökrum på Rosenbad (d v s det var inte mer med det s a s).
20139989_10154884328900847_6372372701184881265_n.jpg
 
Åkerhielm kom sedermera som överhovpredikant att viga vårt nuvarande kungapar samt döpa alla kungabarnen och även ge ut en bönebok tillsammans med kronprinsessan och det var under Åkerhielms tid på Stockholms slott och vid hovet (som varade från 1960-talet och ända in på 1990-talet) som ”överklassnazisterna” i Sveriges nationella förbund (återigen) bjöds in till och fick husera i de svenska kungarnas gravkyrka Riddarholmskyrkan varje år den 30 november, som den nykrönta drottningen började skicka tackkort till Nordiska rikspartiet, Sveriges nationella förbund och Nysvenska rörelsen efter att ha erhållit gratulationer av dessa, som flera högerextremister (återigen) blev anställda vid Kungl. Hovstaterna och vid de kungliga slotten och som den nykrönte kungen började agera ständig beskyddare åt ”överklassnazistiska” Svensk-tyska föreningen (och allt detta skedde då under det ”röda” 1970-talet och fortsatte långt in på 1990-talet och t o m in på 2000-talet).
 
Åkerhielm gravsatte även 100-tals nazister och högerextremister (om inte tusentals) ända från krigsåren och fram till sin egen bortgång 2003: Svenska finlandsfrivilliga som hade deltagit i Finlands alla krig, svenska SS-frivilliga som hade kämpat både i öst och i väst (liksom i Italien och i f d Jugoslavien) liksom också kungens mor pro-nazisten och prinsessan Sibylla. 

Vårt nuvarande kungapar vigdes av en nazist som även var medlem i det högerextrema Stay Behind-nätverket

Vårt nuvarande kungapar Carl Gustaf och Silvia, båda som bekant barn till väldokumenterade nazister och högerextremister, vigdes 1976 av och lovade varandra evig trohet i nöd och lust inför både en antifascist och en nazist (och vilket är en skillnad gentemot kungens båda föräldrar som ju enbart vigdes av en nazist, och dessutom var själva bröllopet i sig en ren nazisttillställning), nämligen Silvias farbror den berömde teologen Ernst Sommerlath, som var medlem i den s k Bekenntniskyrkan som försvarade de tyska kyrkornas frihet gentemot regimens försök att nazifiera desamma, samt friherren teol lic Hans Åkerhielm, som även har döpt kungabarnen samt givit ut en bok tillsammans med kronprinsessan Victoria, och som sedan krigsåren och ända fram till sin bortgång 2003 hann gravsätta hundratals (om inte tusentals) svenska Finlands- och SS-frivilliga, nazister, fascister och högerextremister inklusive vår konungs mor pro-nazisten och prinsessan av Sachsen-Coburg-Gotha Sibylla, och inte minst och företrädesvis de som kom från s k ”bra familjer” och tillhörde samhällseliten på ett eller annat sätt. Åkerhielm vigde f ö även hovrättsråd Gösta Hagströmer, kusin till Raoul Wallenberg, och Ingvor Barthen (vilka båda i sin tur är föräldrar till finansmannen Sven Hagströmer, grundare av Raoul Wallenberg Academy, engagerad antirasist och ägare till bokförlaget Fri Tanke tillsammans med Christer Sturmark och Björn Ulvaeus).

Åkerhielm var under kriget de helt och hållet nazistdominerade Svenska frivilligbataljonens (som f ö fick celebert besök på Hangö av vår konungs far pro-nazisten, hertigen av Västerbotten och arvfursten Gustaf Adolf) och Svenska frivilligkompaniets fältpastor i Finland samt knuten till lindholmsnazisterna och högst sannolikt medlem i Otto Hallbergs och senare Åke J Eks högerextrema Stay Behind-nätverk under Kalla kriget. Den vid Svirfronten krigsfrivillige Filip Rytterås, efter kriget lärare och även han medlem i Stay Behind-nätverket, har i sin självbiografi inte utan stolthet återgivit ett samtal mellan honom själv och Åkerhielm där den senare ska ha sagt följande om kompaniet:

”Visst är det åtskilliga i kompaniet som följer Lindholms ideal. Men resten är ju inte heller patentdemokrater av den sort som accepteras där hemma. Alla är vi nationalister och tror oss göra en insats för det Sverige, som står högt över riksdagspartiernas äckligt småskurna käbbel. Är inte tankefriheten så stor i ett demokratiskt land, att en ärlig och fosterlandsälskande idealist får leva och dö på sin tro, om han vill? Och vilka är det som bryr sig om oss, som… visar, att vi inte ligger bortglömda vid Nordens östgräns? Är det de demokratiska tidningarna kanske? Skulle inte vi känna mer samhörighet med dem som visar uppskattning av vår insats?”.

Även efter kriget dök Åkerhielm regelbundet upp i högerextrema sammanhang: Åkerhielm höll exempelvis föredrag för fascistiska Sveriges nationella förbunds frontorganisation Lützenförbundet 1978 samtidigt som han var pastor i Kungl. Hovförsamlingen och Kungl. Hovstaternas och huset Bernadottes överhovpredikant och även upplät Riddarholmskyrkan, d v s de svenska monarkernas historiska gravkyrka, åt ”överklassnazistiska” Narvaförbundets möten varje år den 30 november, något som pågick från 1983 och ända fram tills slutet av 1990-talet.

Orsaken stod att hitta i att Stockholmsanarkisterna hade börjat motdemonstrera i Kungsträdgården den 30 november och stört och ”trakasserat” Narvaförbundets kransnedläggning: Då ”ingrep” hovet och kungahuset helt sonika likt en räddande ängel och erbjöd och öppnade upp Riddarholmskyrkan åt förbundet medan Skansen försåg dess medlemmar med drabantuniformer (och efter ceremonin brukade medlemmarna avsluta med en kvällssupé på Café Opera).

Så sent som 1995 deltog Åkerhielm i Stay Behind-frontorganisationen Nordiska krigs- och FN-veteranförbundets avtäckande av ett monument på dåvarande Livregementets dragoners (d v s K1) kaserngård i Stockholm till minne av de svenska (nazistiska) krigsfrivilliga i Finland tillsammans med förbundets grundare och ordförande Åke J Ek samt i närvaro av flera höga svenska officerare och Försvarsutskottets dåvarande ordförande moderaten Arne Andersson.

Även Anderssons efterträdare som ordförande i Försvarsutskottet, moderaten och ambassadören Henrik Landerholm, f d rektor och chef för Försvarshögskolan och generaldirektör för Folke Bernadotteakademin samt bror till f d försvarsministern Karin Enström, har dessutom deltagit i liknande högerextrema ceremonier tillsammans med Ek och det högerextrema svenska Stay Behind-nätverket (Landerholms och Enströms båda farföräldrar var f ö aktiva i Botkyrkas, Tullinges och Grödinges livaktiga lokalavdelning av Sveriges nationella förbund under krigsåren).

F ö var Åkerhielm under hela sin levnad en ”krutgubbe” och charmör utan dess like (m a o likt den monark han vigde och tjänade under under så många decennier), d v s en s k Don Juan- och Casanovatyp, och ”kvinnotjusare” och ”karlakarl” som efterlämnade ett 10-tal barn efter åtskilliga äktenskap och relationer med olika kvinnor, och vilka i slutet av hans liv mycket väl hade kunnat vara hans barnbarn.

Mot bakgrund av allt detta är det inte utan viss ironi som en kan konstatera att dagens pastor i Kungl. Hovförsamlingen Michael Bjerkhagen, d v s den som vigde både prinsessan Madeleine och Christopher O’Neill samt prins Carl Philip och Sofia Hellqvist, är adopterad från Sri Lanka.