Kategori: hälsa

En ny rapport visar att invånarna med utomeuropeisk bakgrund i landets miljonprogramsområden avstår från att screena sig för eventuell förekomst av olika cancerformer i mycket högre grad än majoritetsinvånarna

Cancerfonden har publicerat en ny rapport som visar att det föreligger mycket stora skillnader mellan invånarna i olika stadsdelar vad gäller att välja att screena sig eller ej för eventuell förekomst av olika cancerformer.

Det gäller bl a att delta i mammografi, gynekologisk cellprovtagning eller screening för tarmcancer. Det handlar om skillnader som i vissa fall uppgår till över 20% mellan exempelvis kvinnor i ålderskategorin 45-54 år som bor i Möllevången, Sofielund och Fosie (65-70%) och kvinnor i samma åldrar som bor i Limhamn och Bunkeflo (85%) i Malmö vad gäller att delta i mammografi. Samma extrema skillnader föreligger t ex även mellan Angered (70%) och Torslanda (90%) i Göteborg liksom mellan Kista (60%) och delar av Södermalm (80%) i Stockholm.

Totalt kommer var femte kallad kvinna aldrig till mammografiundersökningen trots att uppemot 70% av alla nya konstaterade bröstcancerfall i landet per år upptäcks i samband med mammografiundersökningen.

Cancerfonden menar att det nu behövs krafttag för att få fr a invånarna i miljonprogramsområdena att screena sig för eventuell förekomst av olika cancerformer för att rädda liv och minska lidandet bland desamma och Cancerfonden pekar särskilt ut kvinnor med utländsk bakgrund som endast har en grundskoleutbildning som sin högsta utbildningsnivå som den demografiska subgrupp som är mest överrepresenterad bland screening-”skolkarna”.

Ingen vet samtidigt egentligen exakt varför så många invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund i landets miljonprogramsområden avstår från att screena sig för eventuell förekomst av olika cancerformer men det är troligt att det kan handla om en kombination av okunskap om olika cancerformers potentiella dödlighet och en allmän brist på tillit till det svenska majoritetssamhället.

Samma grupp som avstår från att screena sig för eventuell förekomst av olika cancerformer är f ö tyvärr mer eller mindre exakt samma grupp som till stora delar har avstått från att vaccinera sig under pandemin.

Mycket stora skillnader föreligger mellan majoritetssvenska barn och invandrarbarn vad gäller förekomst av karies

En ny studie baserad på registerdata över alla barn och unga som bor och lever (och är folkbokförda) i Stor-Stockholm och som är födda 2000-2003 (totalt närmare 85 000 individer) har nyligen (för)publicerats i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.


Studien visar att mycket stora skillnader föreligger vad gäller förekomst av karies mellan de majoritetssvenska barnen i Stockholms län och minoritetsbarnen, varav de allra flesta är födda och uppväxta i Sverige med en eller två invandrade föräldrar.


Även om vårdnadshavarnas och hushållens klassbakgrund slår igenom för både majoritets- och minoritetsbarnen så är klyftorna vad gäller tandhälsa tyvärr närmast gigantiska:


För minoritetsbarn vars föräldrar härrör från medelinkomstländer (t ex Iran, Kina, Colombia o s v) handlar det om en överrisk på 322% vad gäller att utveckla karies jämfört med majoritetssvenskarnas barn, för minoritetsbarn vars föräldrar härrör från låginkomstländer (t ex Somalia, Indien, Filippinerna o s v) handlar det om en överrisk på 180% och för minoritetsbarn vars föräldrar härrör från höginkomstländer (t ex Turkiet, Chile, Sydkorea o s v) handlar det om en överrisk på 77%.


Alltför många ”Ortenbarn”, d v s s k ”andrageneration:are” i miljonprogramsområdena (d v s i de s k förorterna), lider helt enkelt av karies i huvudstadsregionen och forskarna som ligger bakom studien spekulerar bl a i följande samverkande orsaker:


”Prolonged breastfeeding, a known risk factor for dental caries, is significantly more common in immigrant mothers compared with mothers born in Sweden and may be one explanation of our results for the 3-year-olds. Another explanation is that changing living conditions, adoption of new lifestyles, and the ability to buy more soft drinks, candy, and sticky products resulted in poorer dental health from 3 to 7 years of age.


In fact, one study found that children of immigrant mothers who had lived more than 5 years in Norway had worse dental health than newly arrived immigrant families. Another factor of importance is toothbrushing habits which differ in different parts of the world and foreign-born parents are reported to stop helping their children to clean their teeth at a younger age compared with parents of Western orgin”.

Föreläser idag om det svenska rastänkandet och biopolitiken på Master-programmet i Public Health vid Lunds universitet

Föreläser idag för studenterna som på Master-programmet i Public Health vid Lunds universitet liksom för lärarna och forskarna som undervisar på programmet om det svenska rastänkandet och den svenska biopolitiken tillsammans med bl a Lesley Le Grange från Stellenbosch University i Sydafrika och Mishal Khan från London School of Hygiene & Tropical Medicine i England.

Evenemanget är ett resultat av studenternas egna initiativ och har inspirerats av BLM-rörelsen liksom av dekolonialitetteori och antirasistisk aktivism som en reaktion på att Master-programmet i Public Health vid Lunds universitet saknar dessa perspektiv.

https://www.medicin.lu.se/event/decolonize-global-health-educational-day

”Currently, in Global Health academic discourse, there are numerous discussions taking place regarding the need to teach global health in a historically rich context. Additionally, there is a growing desire to acknowledge the colonial roots of this profession, address the power imbalances in research approaches, and confront discriminatory practices. Inspired by the success of other global health student groups across the globe, we have decided to contribute to this conversation and hope to bring a new perspective to this issue.  

Our goal is to bring together critical thinkers and discuss the importance of decolonization in the field of public health. More information regarding the speakers and their area of expertise to follow shortly. We hope you are able to attend the event, and we look forward to engaging in meaningful discussions with you as we work together to decolonize our institution.” 

Den nya folkhälsoenkäten indikerar att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund fortsätter att sacka efter på snart sagt livets alla områden

I skuggan av pandemin har (den både hatade och älskade och fr a den just nu mest omtalade statliga myndigheten) Folkhälsomyndigheten i dagarna publicerat sin/den stora nationella folkhälsoenkät/en som bygger på runt 40 000 enkätsvar och som räknas som en av de största svenska enkätstudierna som genomförs regelbundet.


Tyvärr indikerar årets folkhälsoenkät att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund fortsätter att sacka efter rejält jämfört med och i relation till majoritetsinvånarna liksom till invånarna med övrig nordisk, europeisk och västerländsk bakgrund.


Här nedan följer ett axplock av resultaten och kategorin födda i Sverige inkluderar då numera många s k ”andrageneration:are” och hade inte dessa tagits med under denna kategori så hade resultaten för kategorin födda i Sverige högst sannolikt sett ännu bättre ut:


antal barn som dör under det första levnadsåret per 1000 levande födda barn

födda i Sverige: 1,7 (OBS: hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket uppvisat den lägsta spädbarnsdödligheten i världen)

födda utanför Europa: 3,1


antal våldsrelaterade skador per 100 00 invånare

födda i Sverige: 14 (i mycket hög grad s k ”andragenerationsbarn” och även en del s k ”blandbarn”)

födda utanför Europa: 31


andel invånare (25-64 år) som förvärvsarbetar

födda i Sverige: 89% (de som inte förvärvsarbetar är i mycket hög grad s k ”andrageneration:are”)

födda utanför Europa: 65%


andel invånare (25-64 år) som är oroliga att förlora jobbet

födda i Sverige: 11%

födda utanför Europa: 29%


disponibel inkomst efter skatt och inklusive kapitalinkomster

födda i Sverige: 290 500 kr

födda utanför Europa: 191 000 kr


andel vuxna invånare som lever i ekonomisk utsatthet och som uppvisar en disponibel inkomst som är lägre än 60% av medianvärdet för riket i stort

födda i Sverige: 10% (i hög grad studenter/unga vuxna samt kvinnliga pensionärer som har varit s k hemmafruar och/eller som har arbetat deltid och varit hemma med barnet/n under en längre tid)

födda utanför Europa: 38%


andel vuxna invånare som inte klarar av en oväntad/oplanerad utgift på 10 000 kr

födda i Sverige: 10%

födda utanför Europa: 45%


andel barn (0-18 år) som lever i ekonomisk utsatthet och som lever med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en disponibel inkomst som är lägre än 60% av medianvärdet för riket i stort

födda i Sverige: 15% (i mycket hög grad s k ”andragenerationsbarn” och även en del s k ”blandbarn” som växer upp med en ensamstående utrikes född mor)

födda utanför Europa: 62%


andel elever som går ut grundskolan/högstadiet/9:an med fullständiga betyg och gymnasiebehörighet och som därefter inom 4 års tid påbörjar och avslutar gymnasiet med fullständiga betyg och högskolebehörighet

födda i Sverige: 89% (de som misslyckas är i mycket hög grad s k ”andrageneration:are”)

födda utanför Europa: 53%


andel som rapporterar ett lågt socialt deltagande och som är socialt isolerade

födda i Sverige: 14%

födda utanför Europa: 31%


andel som rapporterar att de inte litar på andra människor

födda i Sverige: 25%

födda utanför Europa: 45%


andel som ibland använder cannabis

födda i Sverige: 14,6%

födda utanför Europa: 9%


andel som röker dagligen eller ibland

födda i Sverige: 10%

födda utanför Europa: 17%


andel som har en bra tandhälsa

födda i Sverige: 78%

födda utanför Europa: 60%


andel som har bränt sig i solen någon gång under det senaste året

födda i Sverige: 44%

födda utanför Europa: 25%

Även barn användes som ”försöksdjur” i de famösa Vipeholmsexperimenten

Att svenska forskare och svenska staten använde sig av människoförsök för den s k folkhälsans skull efter Andra världskriget har varit känt sedan länge men nu visar det sig att även barn användes i den mest kända människoförsöksstudien – d v s i de s k Vipeholmsexperimenten vilket Sveriges Radios Randi Mossige-Norheim nu har gjort en (radio)dokumentär om.

Vipeholm var f ö på sin tid Europas största slutna institution för s k ”mindervärdiga” och ”sinnesslöa” och någon gång på 1960-talet ska Sverige ha satt världsrekord utanför kommunistvärlden vad gäller att institutionalisera och låsa in flest invånare per capita på just slutna institutioner. Efter kriget blev studier som inbegrep människoförsök kontroversiella p g a nazismens förbrytelser men i vissa länder fortsatte ändå denna typ av studier.

Och kort går det att säga att svenskarna har varit förtjusta i sötsaker åtminstone ända sedan 1700-talet då socker importerades från kolonierna i Karibien och fortfarande äter det s k svenska folket mer godis och sötsaker än de allra flesta andra s k folkslag. Tidigare hade svenskarna generellt en dålig eller t o m mycket dålig tandhälsa p g a det stora sockerintaget (ca 98% av dåtidens svenska barn och ungdomar led exempelvis av karies fram tills 1950-talet) men efter de s k Vipeholmsexperimenten och efter en storsatsning på svenskarnas tandhälsa anses det s k svenska folket idag uppvisa ett av de bästa tandhälsotillstånden i världen.

”När svenska myndigheter gjorde experiment för att framkalla karies på 1940-talet användes barn som försökspersoner. Ekot och P1 Dokumentär kan nu visa att barn så unga som sex år deltog i experimentet.”

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7578900

”Försöken gjordes på Vipeholmsanstalten i Lund, en anstalt för bland annat psykiskt funktionsnedsatta. 12-årige Bertil Losell var en av dem som skulle äta stora mängder specialtillverkad extra söt och klibbig kola.

Hans bror Leif Losell reagerar med bestörtning när han nu 70 år senare får läsa Bertils journal.

– Hur kan de göra så på ett sjukhus ”du ska äta, du ska äta” för att de ska kunna göra sitt experiment, undrar Leif Losell.

Bertil Losell skulle äta 24 stycken jättekolor varje dag. Hans bror Leif läser ur journalen:

– ”Kräkningar på förmiddagen.” ”Klagar över huvudvärk.” ”Ingen kräkning under eftermiddagen.” ”Kräkningar på kvällen.”

– Varför gör de så?…fodrar honom med så mycket kola.

Det var svenska staten, genom Medicinalstyrelsen, som drev på tandförsöken på Vipeholm, först med en studie om vitaminer och mineraler med syfte att förebygga karies. När det inte gav några säkra resultat så ändrade Medicinalstyrelsen inriktningen. Nu blev forskarnas uppdrag att framkalla karies på försökspersonerna.

Av dokumenten från Vipeholm, som Ekot gått igenom, framgår att Bertil Losell inte var ensam om att må direkt dåligt av att äta sådana mängder kola. Det är också uppenbart att försöksdeltagarna allmänt var i dåligt skick. En del hade tvångströja i perioder, eller tumvantar av läder som hindrade den som bar dem att röra på fingrarna. En del beskrivs som ”svårskötta” och ”våldsamma”. Alla räknades som ”sinnesslöa”.

Minst tio försökspersoner är under femton år gamla. Den yngsta Ekot hittat är en 6-årig pojke. Han tvingas så småningom dra ut tre tänder som förstörts av karies. Experimenten motiverades då med att karies var ett stort folkhälsoproblem.

Forskningsresultaten, som slog fast sambandet mellan socker och karies, blev världsberömda, säger Peter Lingström, professor i kariologi, läran om karies. Han känner väl till kariesexperimentet, men uppgifterna om att även barn var försökspersoner är nya för honom.

– Ja, så klart blir det ju andra tankar kring det. Det är klart att även för mig så är det lite omtumlande. Det är ju förståeligt att det är någonting vi inte ska upprepa.

Sista gången Bertil Losells tänder undersöks har koladieten gett resultat. Han har nio nya hål, och han har tvingats dra ut sin ena kindtand.

Ingenstans i de tusentals dokument från Vipeholm som Ekot gått igenom framgår att anhöriga till försökspersoner fått veta något om kariesexperimenten.”

Mycket oroväckande nya och färska siffror om invånarna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund mot bakgrund av pandemin

Idag ”släppte” SCB delar av resultaten från den senaste ULF:en eller undersökningar av levnadsförhållanden, och bl a hittas dessa anmärkningsvärda resultat och skillnader mot bakgrund av den pågående pandemin:
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i flerbostadshus 2019: 72,3% (79,9% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i flerbostadshus 2019: 40,5%
(med flerbostadshus menas huskroppar som innefattar flera bostadsenheter och flera hushåll och ofta handlar det om s k höghus)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i hyresrätt 2019: 59,2% (73,6% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i hyresrätt 2019: 27%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i villa 2019: 28,7% (18,4% med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i villa 2019: 58,7%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor rymligt 2019: 21,9% (12,6% med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare)
andel invånare med svensk bakgrund som bor rymligt 2019: 49,5% (60% av de som är över 65 år)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor trångt 2019: 53,4% (med utomeuropeisk bakgrund 63,5%)
andel invånare med svensk bakgrund som bor trångt 2019: 13,2% (i hög grad de som bor på studentboenden och äldreboenden och i kollektiv)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som saknar kontantmarginal 2019: 41,6% (58% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som saknar kontantmarginal 2019: 13,2%
(detta innebär att inte klara av att betala en oväntad utgift på 12 000 kronor inom en månads tid utan att låna eller be andra om hjälp)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som har tillgång till bil 2019: 68,4% (58,7% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som har tillgång till bil 2019: 85,9%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som har tillgång till fritidshus 2019: 22,6% (12,4% av de med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare))
andel invånare med svensk bakgrund som har tillgång till fritidshus 2019: 57,1%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som inte deltar i politiska diskussioner 2019: 39,3% (49% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som inte deltar i politiska diskussioner 2019: 18,9%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som är medlem i minst en förening 2019: 53,6% (43,2% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som är medlem i minst en förening 2019: 82,3%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som är medlem i en fackförening 2019: 54,9% (47,6% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som är medlem i en fackförening 2019: 71,6%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som röker dagligen 2019: 16,6%
andel med utomeuropeisk bakgrund som är överviktiga eller feta: 52,1%
 
o s v och samtliga ovanstående siffror är då än värre för alla de invånare med utländsk och utomeuropeisk bakgrund som specifikt bor i miljonprogramsområdena.

Enorma skillnader föreligger mellan barnen i Stockholms län vad gäller hälsan

Den nya Barnhälsovårdsrapporten för Stockholms län (d v s Stor-Stockholm eller huvudstadsregionen) visar att enorma skillnader föreligger bland stockholmarnas barn vad gäller t ex övervikt och tandhälsa (mellan de olika kommunerna och stadsdelarna) och dessa skillnader ökar tyvärr också. I Stockholms län bor idag hela 25% av samtliga barn i ålderskategorin 0-5 år och det är de barnen som i huvudsak undersöks i rapporten:
 
andel barn som utsätts för rökande föräldrar:
Skärholmen: 21%
Vaxholm: 0%
 
andel överviktiga barn:
Södertälje: 17%
Täby: 6,5%
 
andel barn som har karies redan vid tre års ålder:
Fittja: 10%
Älvsjö 0,7%
 
andel barn som har karies:
Tensta: 19%
Lidingö: 1%
 
andel barn som har orosanmälts och riskerar att fara illa i hemmet:
Rinkeby-Kista: 11%
Salem: 0%
ÖV.jpg

Ännu mer måhända hårt stigmatiserande statistik från Folkhälsomyndigheten

Ännu mer måhända hårt stigmatiserande statistik från Folkhälsomyndigheten (d v s nedanstående siffror är då inte särskilt ”trevliga” även om inte alla utomeuropéer lider av att vara fattiga):

 

låg ekonomisk standard bland invånare som har invandrat från följande kontinenter och vilka har bott och levt i Sverige i mer än 5 år (d v s de är då inte nyanlända):

 

Afrika: kvinnor 52%, män 48%

Asien: kvinnor 42%, män 45%

Sydamerika: kvinnor 29%, män 28%

 

Låg ekonomisk standard definieras som en ekonomisk standard (disponibel hushållsinkomst per konsumtionsenhet), inklusive kapitalvinster och kapitalförluster, som understiger 60% av medianvärdet för hela befolkningen, och bland inrikes födda uppvisar kring 7% en låg ekonomisk standard och de allra flesta av dem är tyvärr s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund.

XX.jpg

Andelen med ett nedsatt psykiskt välbefinnande är intressant och tragiskt nog betydligt högre bland invånarna som är födda utanför Europa och vilka har bott och levt i Sverige i mer än 5 år (d v s de är då inte nyanlända) jämfört med bland nyanlända utomeuropéer. Till exempel lider 20% av invånarna som är födda i Afrika av ett nedsatt psykiskt välbefinnande när de har bott och levt i Sverige i mer än 5 år jämfört med 11% av de nyanlända afrikanerna. Bland invånarna som är födda i Afrika har vidare 13% haft suicidtankar jämfört med 4% bland de inrikes födda.

Ny rapport om invandrares hälsa visar att hälsan försämras i takt med antalet vistelseår i Sverige

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten som undersöker den både fysiska och psykiska hälsan bland landets utrikes födda visar att invandrares hälsa försämras rejält efter att ha bott i Sverige i fem år (eller mer än så) och orsakerna tros vara att många invandrare marginaliseras:
62396296_10156509920955847_1582608419653681152_n.jpg
 
– Så kallade välfärdssjukdomar som diabetes, högt blodtryck, nedsatt tandhälsa, övervikt och fetma är långt mer vanligare bland utrikes födda som har bott i Sverige i fem år eller mer jämfört med invandrare som har bott här under en kortare tid än fem år.
 
– Ensamkommande ungdomar har i högre utsträckning erhållit psykiatrisk vård jämfört med andra unga som har kommit till Sverige tillsammans med sina föräldrar liksom jämfört med inrikes födda.
 
– Personer som är födda i Norden (utom Sverige) har högre dödlighet i vanliga cancerformer och sjukdomar i cirkulationsorganen än personer från andra länder, medan dödligheten är lägre bland dem som är födda i Europa (utom Norden).
 
– Arbetslöshet, låg utbildningsnivå, fattigdom och sämre ekonomiska förutsättningar påverkar hälsan negativt. Utlandsfödda har generellt långt sämre livsvillkor än inrikes födda när det gäller utbildningsnivå, arbetslöshet, bosättningsform och sämre ekonomi vilket påverkar hälsan negativt.
 
– Personer som är födda i övriga Norden har i större utsträckning en riskkonsumtion av alkohol än personer från andra delar av världen. Män har också i högre utsträckning en riskkonsumtion av alkohol jämfört med kvinnor, oavsett födelseregion.
 
– Bland kvinnor är daglig tobaksrökning vanligast bland personer som är födda i Norden (utom Sverige) och Europa, och minst vanligt bland dem från Sverige och utanför Europa. Bland män är andelen dagliga tobaksrökare allra högst bland personer som är födda utanför Europa och lägst i gruppen inrikes födda.