Kategori: epidemi

Den den holländska högerpopulismen och extremhögern är större än någonsin tidigare trots pandemin

Det står nu tyvärr utom allt tvivel att den holländska högerpopulismen och extremhögern mår bättre än någonsin tidigare i holländsk politisk historia (samtidigt som holländarna själva liksom alla andra på jorden ju inte mår särskilt bra alls just nu p g a viruset) sedan den parlamentariska demokratin infördes i Nederländerna:

https://www.telegraaf.nl/nieuws/1434918452/88-stemmen-geteld-vvd-35-zetels-bij1-toch-in-de-kamer

För trots pandemin och trots ett rekordhögt valdeltagande och trots en numera mycket låg (utomeuropeisk) invandring till landet har nu hela tre högerpopulistiska och högerradikala partier i form av PVV, FvD och JA21 tagit sig in i det holländska parlamentet i gårdagens val och lyckats kapa åt sig närmare 20% av holländarnas röster.

PVV är dessutom det enskilt största partiet i flera av Nederländernas valdistrikt och regioner såsom i den nordvästra delen (t ex i Emmen med närmare 19%) och i den sydvästra delen av landet runt Maastricht.

Om ett misstänkt hatbrott mot asiater i USA i form av en masskjutning och rasism mot asiater under pandemin

En 21-årig vit man har gripits i USA misstänkt för att ha dödat flera människor i Atlanta varav sex är asiater och närmare bestämt asiatiska kvinnor och fyra av dem är koreanskor.

”Normalt” är det andra minoriteter än just asiater som drabbas mest av hatbrott i USA liksom i västvärlden i övrigt men under pandemin har antalet hatbrott mot asiater i det närmaste exploderat. Under pandemin har därför rasism mot asiater hamnat i förgrunden för antagligen första gången någonsin i de västländer som inhyser större asiatiska minoriteter såsom USA, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Kanada, Australien och Nya Zeeland.

Under pandemins första år ökade antalet hatbrott mot asiater i USA med hela 150% och närmare 4000 anmälda hatbrott mot asiater hade rapporterats in fram tills februari i år. Liksom i Sverige anmäls de allra flesta hatbrott aldrig till polisen så antalet hatbrott är m a o ”toppen på ett isberg”.

I mars månad har dessutom en ny våg av hatbrott drabbat asiaterna i USA, som bl a tros bero på den frustration som väldigt många människor känner över att pandemin aldrig tar slut samtidigt som långt över en halv miljon amerikaner hittills har dött av viruset. 

Det finns mycket som tyder på att förövarna hittas i alla grupper – d v s både bland vita och svarta amerikaner, bland latinamerikaner och bland andra icke-asiatiska minoriteter. Icke-asiater av alla de slag tar helt enkelt som det verkar ut sin under pandemin uppdämda och ackumulerade frustration på vilka ”random”-asiater som helst som de stöter på ”på stan”. Att västerländska politiker som Trump om och om igen har talat om det ”kinesiska viruset” (liksom bl a även Ebba Busch och Mattias Karlsson har gjort i Sverige) har inte heller gjort saken bättre.

11% av hatbrotten mot asiater i USA rör fysiska attacker, överfall och misshandel varav flera rör genomförda dråp och mord. Enligt en enkätundersökning har vidare 31% av asiaterna i USA fått olika typer av rasord kastade mot sig inklusive s k ”gulinghumor”-skämt under pandemin.

68% av de som utsätts för hatbrott är asiatiska kvinnor och de flesta som utsätts har kinesiskt påbrå (40%) följt av koreanskt (15%), vietnamesiskt (9%) och filippinskt påbrå (8%). 

Nästan 45% av hatbrotten har ägt rum i Kalifornien, där asiaterna i USA är koncentrerade, närmare 15% i New York och uppemot 5% i Washington.

35% av hatbrotten har ägt rum i butiker och affärer, 25% på offentlig plats på gator och torg och 10% i offentliga parker medan 10% har ägt rum online, i sociala medier och på internet. Asiater är då överrepresenterade inom serviceyrken av olika slag vilket förklarar den höga andelen hatbrott i kommersiella sammanhang.

Det finns ingen särredovisad statistik om hatbrott mot asiater i Sverige men det mesta tyder på att asiaterna i Sverige troligen också har drabbats av hatbrott mer än någonsin tidigare under pandemin och även i Sverige har rasism mot asiater för första gången aktualiserats av och i svensk media och i den svenska offentligheten i stort.

Alldeles nyligen släppte UR-programmet ”Tänk till” ett avsnitt om rasism mot asiater i Sverige under pandemin – ”Rasism mot öst- och sydostasiater: ’Din lilla asiatiska h*ra’” (se https://www.youtube.com/watch?v=oDeeLCBxIRs eller https://urplay.se/program/220897-tank-till-talkshow-har-rasismen-blivit-varre-under-corona) – och bl a med anledning av den virala filmen med Sofia Vu som visade hur både majoritets- och minoritetssvenska barn och ungdomar hämningslöst hånade henne för hennes ursprung och utseende och just kopplade henne till viruset.
Precis i början av pandemin för lite mer än ett år sedan sade f ö Özz Nûjen i TV4 att nu kommer muslimerna (och afrosvenskarna) att få ett andrum för nu kommer hatbrotten och rasismen i stället att drabba asiaterna i Sverige och allt tyder nu på att han tyvärr fick rätt.

Utomeuropéerna fortsätter att drabbas hårdast av pandemin

Att långt över 100 000 personer har förlorat jobbet under pandemin är så klart inte en nyhet för någon men som alltid påminner jag (gärna men tyvärr) om att det är landets invånare med utomeuropeisk bakgrund som har drabbats allra hårdast av arbetslösheten under pandemin:


total arbetslöshet i riket i stort i februari 2021: 8,7%


arbetslöshet bland:de infödda majoritetsinvånarna: ca 4%

de utrikes födda invandrarna: 20%födda i Sydamerika: ca 12-13%

födda i Asien: ca 30-31%

födda i Afrika: ca 32-33%


Osannolika 43% av samtliga arbetslösa i landet liksom overkliga 80% av samtliga utrikes födda invandrare som är arbetslösa är idag utomeuropéer.


Arbetsförmedlingens stora farhåga inför framtiden är dock fr a den under pandemin skenande långtidsarbetslösheten. Åtskilliga av de över 100 000 personerna som har blivit av med jobbet under pandemin är då (majoritetssvenska) ungdomar och unga vuxna, vilka antagligen kommer att kunna återvända till arbetslivet efter pandemin men att vara långtidsarbetslös är då något annat.


Att vara långtidsarbetslös innebär att ha varit utan (förvärvs)arbete helt och hållet i 12 månader eller mer än så. Antalet långtidsarbetslösa har ökat med närmare 30 000 personer sedan pandemin bröt ut och idag är otroliga 52% av samtliga som är långtidsarbetslösa utomeuropéer.


Därtill står 10 000-tals utomeuropéer inklusive 10 000-tals s k ”andrageneration:are” (de facto s k ”Orten-ungar” som är s k UVAS:are/s k NEET:are) helt och hållet utanför arbetsmarknaden och är därmed inte ens arbetssökande och förekommer därför överhuvudtaget inte i ovanstående arbetslöshetsstatistik.

Siffror om hur pandemin ökade arbetslösheten

SCB har idag summerat och sammanfattat hur ”pandemiåret” 2020 slog mot den svenska arbetsmarknaden och påverkade arbetslösheten i landet:

Bland inrikes födda ökade arbetslösheten med 0,7% till 5,1% jämfört med 2019 medan den ökade med hela 3,7% till 18,8% bland utrikes födda jämfört med 2019. Denna sistnämnda ökning är den största ökningen sedan 2010 och den högsta arbetslöshetsnivån inom denna grupp som har uppmätts sedan 2005.

En hög andel av de inrikes födda som blev och var arbetslösa under ”pandemiåret” 2020 är i praktiken s k ”andrageneration:are” med fr a utomeuropeisk bakgrund medan en hög andel av de utrikes födda som blev och var arbetslösa under förra året har utomeuropeisk bakgrund. Bland invånarna som specifikt har bakgrund i Afrika och Asien handlar det numera om arbetslöshetssiffror på 25-30%.

Det är över 12 gånger vanligare att invandrare från Somalia dör i viruset jämfört med majoritetsinvånarna liksom över 500% vanligare att invandrare från Libanon och Syrien gör det och över 200% vanligare att invandrare från Chile gör det

DN:s Jessica Ritzén och Jonas Desai rapporterar från Stor-Stockholms miljonprogramsområden som domineras av invånare med utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund inför pandemins tredje våg och intervjuar bl a Global Villages Ahmed Abdirahman.

Tyvärr saknas statistik i Sverige vad gäller dödligheten i viruset annat än utifrån födelseland men allt tyder på att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund är de som dör allra mest proportionellt sett (OBS – d v s inte i absoluta tal).

Tyvärr saknas vidare siffror om de s k ”andrageneration:arna” utan de enda siffror som finns att tillgå rör invandrarna, d v s de utrikes födda, så det är oklart om också de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund också dör av viruset i högre utsträckning än andra invånare. Det är då bl a över 12 gånger vanligare att invandrare (d v s utrikes födda) från Somalia dör i viruset jämfört med majoritetsinvånarna liksom över 500% vanligare att invandrare från Libanon och Syrien gör det och över 200% vanligare att invandrare från Chile gör det o s v.

Tyvärr (för tredje gången gillt) lyckades M och SD nyligen att få Folkhälsomyndigheten att backa om rekommendationen att prioritera papperslösa och invånarna med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena vad gäller vaccineringen.

”Coronaviruset slår ojämlikt och hårt mot Stockholm mest utsatta områden och oron är stor för att vaccinationsinsatserna är otillräckliga inför en tredje våg. Stockholms moské står nu redo att öppna dörrarna för vaccination.”

https://www.dn.se/sthlm/stor-oro-for-en-tredje-vag-i-stockholms-mest-utsatta-omraden

”– Vi ser omfattande skillnader både socioekonomiskt och var i Stockholm man råkar bo. Ekonomin har varit en avgörande faktor för risken att dö i covid-19. Att ha låg inkomst är förknippat med en högre risk oavsett var man bor, men var man bor är mer avgörande för risken än vad inkomsten är, säger Anton Lager, enhetschef på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.

Forskarna gör nu en fördjupad studie på bostadsområdesnivå för att förstå varför vissa bostadsområden drabbats hårt även under andra vågen. – Den andra vågen slog bredare och vi ser inte lika dramatiska skillnader mellan olika områden, men det är fortfarande väldigt stora skillnader och det är samma områden som drabbas.

De nio värst drabbade områdena i andra vågen var bland topp 30 även i den första vågen, säger Anton Lager.

Ahmed Abdirahman är allvarligt oroad för en väntad tredje våg.

– Vad händer om vi får en covid-variant som är 70 procent mer smittsam i de här områdena igen? Ingenting har ju förändrats, utmaningarna är desamma, som trångboddheten. Kommer vi få igång vaccineringen snabbt eller kommer de här områdena att vara sist? Ska man sedan skylla på språkproblem eller vad? säger Ahmed Abdirahman.

Stiftelsen The Global Village har tillsammans med regionen tagit initiativ till seminarium för allmänheten i Järva kring vaccineringen och rundabordssamtal med organisationer i förorten inför upphandlingen av vaccinationsaktörer.

– Vi behöver en mångfald av aktörer även i utsatta områden för att vaccineringen ska bli lika effektiv som i innerstaden. Där kommer det att finnas mängder av aktörer, men i utsatta områden får man förlita sig till regionen. Man kanske måste ge privata aktörer bättre betalt för att vaccinera i förorten än i stan, säger han.

I Folkhälsomyndighetens uppdaterade prioritering för vaccination slås fast att hög ålder och låg socioekonomisk status ökar risken för svår sjukdom och död i covid-19. Därför ska socioekonomi beaktas i alla faser av vaccineringen och prioriteras vid vaccinbrist.

Den nya prioriteringen har kritiserats av både SD och M.Moderatledaren Ulf Kristersson ifrågasatte i förra veckan varför papperslösa skulle gå före i kön, vilket fick Folkhälsomyndigheten att backa och snabbt stryka papperslösa som exempel på prioriterade utsatta grupper. Folkhälsomyndigheten meddelar nu att det är upp till regionerna att avgöra vilka personer som bör prioriteras i de utsatta grupperna.”

De utomeuropeiska invandrarna utgör idag 80% av samtliga invandrare som är arbetslösa

Arbetslösheten är numera (eller snarare i december 2020) lika hög som den var 1997 och osannolika 42,3% av samtliga arbetslösa i riket är idag födda utanför Europa:

https://arbetsformedlingen.se/om-oss/press/pressmeddelanden?id=761E484DE64E1980

De utomeuropeiska invandrarna utgör idag 80% av samtliga invandrare som är arbetslösa och medan 5,3% av de inrikes födda i landet är arbetslösa (varav en mycket hög andel är s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund, d v s de är barn till utomeuropeiska invandrare vilket i sin tur innebär att arbetslösheten bland majoritetssvenskarna uppgår till 3,5-4%) så uppgår arbetslösheten bland invånarna med bakgrund i subsahariska Afrika och i den s k MENA-regionen till en bra bit över 30%. Därutöver står mycket höga andelar av samtliga invånare med bakgrund i subsahariska Afrika och i den s k MENA-regionen helt och hållet utanför arbetslivet, d v s de är inte arbetssökande och därmed inte ens medtagna i arbetslöshetsstatistiken.

Under ”pandemiåret” 2020 har fler skjutningar och bombningar än någonsin tidigare ägt rum i fredstid i modern svensk historia

”Pandemiåret” 2020 kommer tyvärr att bli det år som går till samtidshistorien då flest personer har dödats av ballistiskt våld (d v s av ”kulor och krut” och skjutvapen av olika slag) för fram tills dags dato har 45 personer dödats i årets skjutningar medan en bra bit över 100 personer har skottskadats under det år som hittills har ”sett”/”hört” flest avlossade skott mot människor (d v s inte skott mot djur eller skott på skjutbanor eller under idrottstävlingar) någonsin i fredstid med sammanlagt en bit över 350 inrapporterade skjutningar.


Det sköts också en hel del skott mot människor på 1500-, 1600- och 1700-talen när de svenska adelsmännen duellerade med varandra och en del människor blev skjutna även i 1800- och 1900-talens Sverige i samband med kravaller, attentat, demonstrationer och kriminella uppgörelser men allt tyder tyvärr på att antalet skjutningar per capita faktiskt har ”slagit i taket” och slagit alla tidigare rekord under ”pandemiåret” 2020.
När pandemin utbröt trodde många att antalet skjutningar i Sverige skulle gå ned men så har tyvärr inte blivit fallet.


Dock har antalet skottskadade minskat en del på senare år men samtidigt har antalet personer som skadats av knivskärningar i kriminella uppgörelser ökat liksom antalet oskyldiga utomstående som dödas eller skadas av ballistiskt våld.


Tyvärr kan ”pandemiåret” 2020 sannolikt också bli det år då allra flest bombningar och sprängningar mot människor (d v s inte bomber som militären låter brisera under övningar eller sprängningar som äger rum i samband med vägarbeten och byggnationer) har ägt rum i Sverige under fredstid.


Nästan alla som både skjuter och bombar varandra – d v s både de som håller i skjutvapnen och apterar bomberna och de som skjuts och sprängs (och vare sig de skadas, dödas eller kommer undan ”med blotta förskräckelsen”) – har det gemensamt att de är pojkar eller unga män liksom barn, ungdomar eller unga vuxna, att de är födda och/eller uppvuxna i miljonprogramsområdena och har utländsk och främst utomeuropeisk bakgrund samt att de har misslyckats i grundskolan och/eller i gymnasieskolan och är s k UVAS:are/NEET:are och det finns tyvärr mycket som tyder på att det inträffar fler skjutningar och bombningar per capita och per år i Sverige bland landets invånare i ålderskategorin 15-30 år än i något annat land i västvärlden förutom i USA (och möjligen också i något land på västra Balkanhalvön där det tyvärr också skjuts och bombas en hel del).

Blir pandemins år början till slutet på ”peak populism”? Det finns en del som tyder på det

Blir pandemins år (d v s 2020) början till slutet på ”peak populism”? Det finns en del som tyder på det:

Den andra globaliseringen och den andra belle époque (som inleddes efter 1989 och som dominerades av nyliberalismen och Amerikanska imperiet) fick sig en rejäl knäck med finanskrisen 2008 (den första globaliseringen och den första belle époque inföll då mellan 1871-1914 och dominerades av liberalismen och Brittiska imperiet) och på 2010-talet svepte sedan en auktoritär, nationalistisk och populistisk anti-globaliseringsorkan över jorden som resulterade i att världens 28 politiskt, kulturellt, militärt, ekonomiskt, geografiskt och demografiskt största, mäktigaste och ”viktigaste” länder (där runt 75% av mänskligheten sammantaget bor och lever) under en period styrdes av (höger)populistiska och/eller (reaktionärt) konservativa och/eller (auktoritärt) nationalistiska ledare, regeringar, partier, rörelser och ideologier (med undantag av Tyskland, Indonesien, Kanada, Frankrike och Italien).

För Europas del var inte minst det s k flyktingkrisåret 2015 den stora ”gamechanger:n” som bl a resulterade i att nästan 50 miljoner européer kom att lägga sin röst på högerpopulistiska partier i 2019 års EU-val vilka tillsammans erhöll närmare 24% av européernas röster.

Sedan kom 2020 och nu när detta pandemins år snart är över så går det att konstatera att det finns tecken på att populismen har ”peak:at” och även om den populistiska ”partifamiljen” (som visserligen är extremt spretig och heterogen) kommer att fortsätta att existera inom politiken under överskådlig tid (och antagligen är den här för att stanna mer eller mindre för gott) så kanske det om några år faktiskt går att säga att ”peak populism” inföll 2015-20.

I januari ägde det italienska regionalvalet rum och högerpopulistiska Lega lyckades inte erövra det ”röda bältet” i mellersta Italien utan erhöll bara 40,5% i Toscana och 43,6% i Emilia-Romagna.

I juli tog det högerpopulistiska regeringspartiet PiS hem det polska presidentvalet men oppositionskandidaten Rafał Trzaskowski erhöll ändå 49% av rösterna och i skrivande stund sjunker PiS popularitet stadigt i de polska opinionsundersökningarna.

I det franska kommunvalet i mars/juni erövrade högerpopulistiska Rassemblement national visserligen 827 mandat runtom i landet men lyckades samtidigt bara vinna borgarmästarposten i en enda större fransk stad (i Perpignan), d v s det parti vars presidentkandidat erhöll 34% av fransmännens röster så sent som 2017.

I september erhöll högerpopulistiska SVP 38,3% i den schweiziska folkomröstningen om att minska invandringen från EU-länderna och misslyckades därmed med att erhålla en majoritet av schweizarnas röster för sitt anti-invandringsförslag.

I Wiens lokalval i oktober fick de två konkurrerande högerpopulistiska partierna FPÖ och Team HC Strache – Allianz für Österreich nöja sig med att dela på 10,4% av rösterna vilket innebar en brakförlust på över 20% jämfört med valet dessförinnan. Det ska påminnas om att så sent som 2016 erhöll FPÖ:s presidentkandidat över 46% av österrikarnas röster.

I oktober fortsatte Svobodas kräftgång i det ukrainska lokalvalet, d v s Ukrainas högerextrema parti som tidigare kunde erhålla 10% i parlamentsvalet och som tidvis också har suttit i regeringen fick nöja sig med några ynka procent.

I november erhöll Trump 46,9% i det amerikanska presidentvalet och förlorade därmed presidentposten till Biden. Under samma månad förnedrades Bolsonaros kandidater i flera av Brasiliens storstäder i det brasilianska kommunvalet.

I det rumänska parlamentsvalet under december månad lyckades högerextrema PRM inte bryta den nedåtgående trenden – d v s det parti vars presidentkandidat en gång erhöll över 20% av rumänernas röster klarar numera inte ens att komma in i det rumänska parlamentet.

Slutligen verkar det mest bara vara högerpopulistiska Vlaams Belang i Belgien som har ”tjänat” på pandemin och som har gått upp i de belgiska opinionsundersökningarna även om det är lite osäkert vad gäller spanska Vox ställning just nu i de spanska opinionsundersökningarna.

I övrigt har exempelvis Alternative für Deutschland sjunkit som en sten till kring 10% i Tyskland och Fremskrittspartiet till runt 13% i Norge och i Finland och Sverige ligger Sannfinländarna respektive SD numera på 19-20%: Så sent som i januari 2020 nosade SD i flera opinionsundersökningar på guldplatsen vad gäller att vara Sveriges största parti i just opinionsundersökningarna men efter att pandemin bröt ut har SD förlorat 100 000-tals sympatisörer och inte minst ett stort antal arbetarväljare som har återvänt till SAP.

Arbetslösheten fortsätter att stiga bland invandrarna på grund av och under pandemin och tros fortsätta att stiga även under de kommande två åren

Arbetsförmedlingen har idag offentliggjort sin prognos rörande situationen på den svenska arbetsmarknaden 2021-22 och med utgångspunkt i pandemin och bl a konstaterar myndigheten att de som hittills har drabbats allra hårdast under pandemin vad gäller att bli av med jobbet är de utrikes födda och de unga vuxna som i hög grad är s k ”andrageneration:are”. Det båda dessa grupper har gemensamt är att alltför många saknar en gymnasieexamen – d v s de har misslyckats i grundskolan/högstadiet/9:an och/eller i gymnasiet och just detta med att endast ha en förgymnasial utbildning som den högsta utbildningsnivån (och många har då misslyckats även i grundskolan/högstadiet/9:an – d v s de har inte fullständiga betyg och saknar gymnasiebehörighet) är då den idag största riskfaktorn för att bli eller vara arbetslös och för att stå helt utanför arbetslivet i sig.


Att invandrarna och deras barn (d v s de s k ”andrageneration:arna”) drabbas hårdast under pandemin beror på att de i mycket hög grad arbetar inom den lågbetalda privata tjänstesektorn och i ”enkla jobb”-serviceyrkena/branschen som är den sektor (t ex hotell- och restaurangbranschen, transportbranschen o s v) som har drabbats allra hårdast av pandemin. Invandrarna och deras barn är dessutom kraftigt överrepresenterade som tillfälligt anställda som går på projekt, procent och timmar och det är just de som inte är fast heltidsanställda som är de som blir arbetslösa först under pandemin.


De flesta majoritetsinvånare, och både majoritetskvinnor och majoritetsmän, har omvänt en fast heltidsanställning och de allra flesta av dem har dessutom en avklarad gymnasieexamen och många av dem har också en högskoleexamen bakom sig.


Den totala sysselsättningsgraden bland landets invandrare ligger numera på låga 59,6% – bland utrikes födda kvinnor är den dessutom lägre än så just nu p g a pandemin.


Arbetslösheten var redan rejält mycket högre bland invandrarna och deras barn än bland majoritetsinvånarna även innan pandemin och i första hand handlar det om invandrare och s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund. Tyvärr säger Arbetsförmedlingens prognos från idag att arbetslösheten kommer att fortsätta att öka bland båda dessa grupper de kommande två åren (d v s 2021 och 2022) p g a de långtgående effekterna av pandemin.


Invandrarna och de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund är redan som demografisk grupp kraftigt marginaliserade på livets alla områden och mycket höga procentandelar bland dem var fattiga eller t o m mycket fattiga även innan pandemin, vilket innebär att de kommande åren kommer att bli något av en skärseld för alltför många invandrare och deras barn om nu Arbetsförmedlingens dystra prognos slår in – d v s de kommer kort och gott att bli ännu fattigare än vad de var innan pandemin utbröt.


Samtidigt fortsätter invandrarna och deras barn (d v s de s k ”andrageneration:arna”) att stå för merparten av nytillskottet vad gäller alla invånare i landet i s k arbetsför ålder (16-64 år). På grund av årtionden av alltför låga fruktsamhetstal bland majoritetsinvånarna (en majoritet av majoritetssvenskarna är dessutom numera inte längre i reproduktiv ålder – d v s de kan inte få barn längre på biologisk väg utan måste nyttja olika reproduktionstekniker för att kunna reproducera sig) är det helt enkelt invandrarna och deras barn som numera upprätthåller den samlade befolkningstillväxten av invånare som är i arbetsför ålder samtidigt som alltför stora procentandelar av invandrarna och deras barn i just arbetsför ålder är arbetslösa.


Ekvationen håller m a o inte längre:


Invandrarna och de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund blir just nu under pandemin av med jobbet och arbetslösa som aldrig förr samtidigt som de demografiskt sett utgör en hög andel av alla invånare i arbetsför ålder (liksom i reproduktiv barnafödande ålder) och fr a så står de för merparten av nytillskottet av alla nya invånare i arbetsför ålder.


Samtidigt fortsätter majoritetsinvånarna att gå i pension i gigantiska mängder för varje år som går och de lever dessutom längre än någonsin tidigare i svensk historia och behöver därför försörjas i årtionden (många majoritetssvenska kvinnor fr a blir idag en bra bit över 90 år gamla) och även om arbetskraftsbristen har mattats av tillfälligt under pandemin så uppger exempelvis hela en tredjedel av alla privata arbetsgivare/platser att de lider av arbetskraftsbrist – d v s de hittar inte personer att nyanställa. Arbetsförmedlingen skriver också i sin prognos att bristen på arbetskraft inom det svenska arbetslivet i stort fortfarande är på historiskt höga nivåer.


Invandrarna och de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund måste m a o ut i arbetslivet nu – det finns ingen annan utväg annat än att Sverige börjar massimportera mängder av nya unga vuxna invandrare för att den svenska välfärden ska kunna fortsätta att fungera och för att de majoritetssvenska pensionärerna ska kunna få ett drägligt liv en fortsatt hög materiell standard innan de går bort.

43% av samtliga arbetslösa i landet liksom 80% av samtliga invandrare som är arbetslösa är idag utomeuropéer

Under pandemin har överrisken att dö i viruset legat på mellan 200-220% bland ett flertal utomeuropeiska invandrargrupper och samtidigt har utomeuropéerna fått sparken och blivit av med jobbet som aldrig förr under pandemin vilket i slutänden innebär att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund både drabbas allra värst (d v s de dör oproportionellt mer än andra) av viruset samtidigt som de blir allt fattigare och det från en nivå som redan var rejält prekär redan innan pandemin.


Idag meddelar Arbetsförmedlingen att utomeuropéerna numera utgör osannolika 43% av samtliga arbetslösa i landet liksom än mer overkliga 80% av samtliga invandrare som är arbetslösa.
När pandemin väl är över är det m a o tyvärr högst sannolikt att Sveriges invånare med utomeuropeisk bakgrund inte bara har dött allra mest (proportionellt sett) när de slutgiltiga och sammanlagda dödssiffrorna summeras, kategoriseras och analyseras utan också har blivit ännu mer fattiga än vad de var innan pandemin utbröt.