Kategori: ekonomer

Den svenska finans- och banksektorn är en av de mest homogena i i-världen

Bloombergs Charles Daly rapporterar om den skriande bristen på mångfald (läs: frånvaron av anställda med utomeuropeisk bakgrund) inom den svenska finans- och banksektorn som t o m är den mest homogena finans- och banksektorn inom OECD efter Italien, Tyskland och Österrike vad gäller andelen anställda inom denna sektor som har bakgrund i länder utanför EU (sektorn sysselsätter då kring 50 000 anställda).

(Det är f ö min forskning som åsyftas när Daly skriver att “A key part of the problem is that Sweden – like Germany and France – doesn’t compile statistics on race. That prevents all debate on race in a country where just over a third of the population claims some kind of foreign or migrant background, according to research by Karlstad University.”)

“Hedge-Fund Boss Ignites Swedish Race Debate With Bias Complaint

Swedish social media lit up last month when a well known Black hedge-fund manager vented about discrimination, questioning the country’s prized egalitarian credentials. Sean George, 48, who grew up in the Caribbean before moving to Sweden at the age of 12, broke a two-year long silence on why he was forced to go solo with his fund in Stockholm in 2018. After decades of working overseas at firms like UBS Group AG, Bank of America Corp. and Deutsche Bank AG, he said he failed to get as much as an interview when he moved back to Stockholm.”

https://t.co/tLMklCw19V?amp=1

“Swedish social media lit up last month when a well known Black hedge-fund manager vented about discrimination, questioning the country’s prized egalitarian credentials. Sean George, 48, who grew up in the Caribbean before moving to Sweden at the age of 12, broke a two-year long silence on why he was forced to go solo with his fund in Stockholm in 2018.

After decades of working overseas at firms like UBS Group AG, Bank of America Corp. and Deutsche Bank AG, he said he failed to get as much as an interview when he moved back to Stockholm.

“I never felt creed, color, social background were issues when working in the U.S. or the U.K,” George said in an interview, after his post prompted debate on diversity in the country.

“Here, it certainly seems to be in the air.”

As the Black Lives Matter movement shines a light on race-related issues globally, the picture George paints of discrimination in Sweden has sparked some soul searching in a country that sees itself as a bastion of equality. Sweden has stood out for its generous immigration policies, and ranks high on income and gender equality.

Yet George has a very different tale to tell. A Swedish resident, he returned to the country four years ago to be closer to his daughter after an international career he had embarked on in 1996. His experience in senior positions at top-notch financial institutions opened no doors for him in Stockholm. He describes the financial community in the biggest Nordic city as a closed network of insiders.

He founded his own firm and is now the chief investment officer of his $100 million Hamiltonian Global Credit Opportunities fund — shortlisted in the 2020 HFM EuroHedge Emerging Manager Awards. Others make similar observations.

Eva Olsson, who worked as a senior sell-side analyst for 18 years at international firms including Deutsche Bank and Mitsubishi UFJ Financial Group Inc., says the country’s financial markets are “difficult to enter.”

“That’s one of the key reasons I never tried to have a career in Sweden, but went to Hong Kong and then on to London,” she said.

The Organization for Economic Cooperation and Development suggests the inclusion record of Sweden’s financial industry isn’t pretty. Thomas Liebig, a migration specialist at the body, points to a recent OECD study that puts the country close to the bottom of the OECD’s overall ranking.

Within Sweden’s banking sector – one of the country’s biggest employers – some are beginning to acknowledge that the industry has an issue.

“Some say that Sweden is the most equal country in world, but I don’t think that’s true,” said Maria Hamstedt, the chief inclusion and diversity officer at SEB, among the nation’s biggest lenders.

“Things look very nice on the surface but once you start to dig, you can see we have many of the same challenges that other countries have.”

A key part of the problem is that Sweden – like Germany and France – doesn’t compile statistics on race. That prevents all debate on race in a country where just over a third of the population claims some kind of foreign or migrant background, according to research by Karlstad University.

Asa Lindhagen, Sweden’s minister of gender equality with responsibility for anti-discrimination, has commissioned reports on how cities tackle race issues in the workplace. The first of them is due in March.

“Sweden is characterized by a culture where we don’t see skin color” out of racial sensitivity, said Katarina de Verdier, who’s working on the report for Stockholm. That makes tracking inclusion and discrimination difficult, if not impossible.”

De majoritetssvenska ekonomerna monopoliserar toppjobben inom yrkeskåren medan utomeuropéerna uppvisar katastrofsiffror

För alla ekonomer och/eller för alla som är intresserade av hur det går för landets ca 100 000 ekonomer i s k produktiv ålder liksom för alla som är engagerade i det nya Sverige = ett nytt heterogent Sverige präglat av utpräglad demografisk mångfald som är allra bäst i klassen på att i retorikens, lagarnas och policytexternas värld skydda fr a utomeuropéer från diskriminering men också ett nytt ojämlikt Sverige präglat av statistisk segregation och som är allra sämst i klassen på att ge fr a utomeuropéer jobb:
 
Och trist (av mig och även för mig, d v s nedanstående siffror är verkligen inget som gläder mig på något sätt) att än en gång och för femtielfte gången behöva ”hänga ut” och ”out:a” landets utomeuropéer som fullständigt ”misslyckade” och marginaliserade liksom att behöva ”höja upp” och ”boast:a” de infödda majoritetssvenskarna som extremt framgångsrika karriärklättrande höginkomsttagare och närmast som varande övermänskliga supermänniskor, men så ser det tyvärr ut även bland landets alla ekonomer liksom bland vilka andra yrken som helst i dagens Sverige och särskilt i SACO-världen och bland TCO:s övre skikt.
 
Detta är då den kritik som jag ofta får från särskilt minoritetssvenskar och antirasister, d v s att det knappast hjälper utomeuropéerna att just ”hänga ut” att det går så katastrofalt illa för utomeuropéerna just i Sverige (d v s jämfört med alla andra västländer där det proportionellt sett går betydligt bättre för utomeuropéerna) och att det är oetiskt att ”boast:a” majoritetssvenskarna och om och om igen framhålla att nästan alla majoritetssvenskar har jobb, att mycket höga procentsiffror av alla majoritetssvenskar är chefer (uppemot 15% av alla majoritetssvenskar är idag chefer) och att majoritetssvenskarna idag uppvisar mycket höga löner (kring en tredjedel av alla majoritetssvenskar tjänar idag 42 000 kr i månaden eller mer).
 
Och som vanligt är det tyvärr som allra värst bland akademikeryrkena och inom offentlig sektor medan det omvänt ser bäst ut (även om det handlar om rena katastrofsiffror även där) inom LO-kollektivet och bland arbetaryrkena och inom den privata sektorn:
 
År 2013 fanns det runt 100 000 civilekonomer mellan 25-64 år på den svenska arbetsmarknaden vare sig de arbetade som ekonomer eller arbetade överhuvudtaget och oavsett vad de arbetade med.
 
Arbetslösheten bland ekonomer födda utanför Europa låg år 2013 på närmare 20% medan den var lägre än 3% bland de inrikes födda ekonomerna.
 
Inget tyder tyvärr på att det har blivit bättre sedan 2013: Sannolikt har arbetslösheten minskat till än lägre rekordnivåer idag bland de infödda majoritetssvenska ekonomerna p g a den rådande högkonjunkturen (möjligen ligger arbetslösheten på 2-2,5% bland majoritetssvenskarna) medan den lika sannolikt är på väg uppåt mot nya höga rekordnivåer bland landets ekonomer födda utanför Europa trots den rådande högkonjunkturen (möjligen talar vi om en arbetslöshet på 20-25% bland utomeuropéerna).
 
Bland ekonomer födda utanför Europa var arbetslösheten dessutom högst i de yngre åldersgrupperna: 23,2% av alla ekonomer födda utanför Europa i åldersgruppen 25-29 år var arbetslösa år 2013. Bland ekonomer födda i Norden utom Sverige var arbetslösheten omvänt i stället som störst i det äldre åldersspannet 60-64 år – 6,8%. Bland de inrikes födda var skillnaderna mellan åldersgrupperna små. Med andra ord ord är risken ytterst liten att vara eller att bli arbetslös som nyutexaminerad ung vuxen majoritetssvensk ekonom medan risken omvänt är mycket hög att vara eller att bli arbetslös som nyutexaminerad ung vuxen utomeuropeisk ekonom.
 
Lönegapet mellan utrikes och inrikes födda civilekonomer mellan 2008-2012 uppgick vidare till hela 24%, d v s i genomsnitt har utrikes födda civilekonomer 76% av de inrikes födda civilekonomernas lön. Lönegapet är som störst inom kommuner och privat sektor och självklart är lönegapet som allra störst (för att inte säga rent ut sagt gigantiskt) mellan majoritetssvenska och utomeuropeiska ekonomer.
 
År 2012 var 8,9% av de utrikes födda ekonomerna och osannolika 19,6% av de inrikes födda ekonomerna chefer. Bland de civilekonomer som är födda utanför Europa var dock andelen chefer betydligt lägre – ej mer än 6,4% av de utomeuropeiska ekonomerna var chefer.
 
Skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas befattningar är som störst inom den kommunala sektorn där endast 4% av de utrikes födda har en chefsbefattning. Generellt sett är det mycket få bland de utrikes födda som har en högre befattning inom kommunal sektor överhuvudtaget. I stället har hela 65% av de utrikes födda civilekonomerna en befattning på lägre nivå i den kommunala sektorn och siffran är än högre bland de utomeuropeiska ekonomerna.
 
Bland de civilekonomer som är födda utanför Europa har totalt 61% en befattning på lägre nivå jämfört med 37% bland de inrikes födda civilekonomerna.
 
Nästan 55% av de inrikes födda manliga civilekonomerna arbetar inom en yrkeskategori som har en hög eller mycket hög status och som genererar en hög eller mycket hög månadslön såsom revisorer, övriga företagsekonomer, ekonomichefer, administrativa chefer, banktjänstemän och kreditrådgivare, företagssäljare, och VD:ar och verkschefer jämfört med 32,1% bland utrikes födda manliga civilekonomer. Bland inrikes födda manliga civilekonomer är hela tre av de tio vanligaste yrkeskategorierna olika typer av chefsbefattningar.
 
Bland utrikes födda män finns dock inte någon chefsbefattning med alls på listan över de vanligaste yrkeskategorierna och det femte mest vanliga yrket bland utrikes födda män som är civilekonomer är hotell- och kontorsstädare. Särskilt de manliga ekonomerna som är födda utanför Europa är kraftigt överrepresenterade bland LO-yrkenas lägsta skikt såsom inom städsektorn medan det går betydligt bättre för de manliga ekonomerna som är födda i Norden utom Sverige.
 
Drygt 60% av de inrikes födda kvinnorna arbetar inom en yrkeskategori som har en hög eller mycket hög status och som genererar en hög eller mycket hög månadslön jämfört med 43,6% bland de utrikes födda kvinnliga civilekonomerna. Det näst vanligaste yrket bland de utrikes födda kvinnliga civilekonomerna är i stället hotell- och kontorsstädare, det sjätte vanligaste yrket är vårdbiträde och på nionde plats undersköterska. Särskilt de kvinnliga ekonomerna som är födda utanför Europa är kraftigt överrepresenterade bland LO-yrkenas lägsta skikt såsom inom städsektorn och bland vård- och omsorgssektorns lägsta befattningar medan det går betydligt bättre för de kvinnliga ekonomerna som är födda i Norden utom Sverige.
 
Slutligen – hela 46% av de utrikes födda kvinnorna som är utbildade ekonomer och hela 43% av de utrikes födda männen som är utbildade ekonomer har inte ett jobb som de är utbildade för i de fall de har ett jobb överhuvudtaget:
 
Bland männen är det många som arbetar som framför allt hotellstädare och taxichaufförer och många av kvinnorna är vårdbiträden, personliga assistenter och likaså hotellstädare. I båda fallen gäller detta särskilt de utomeuropeiskt födda ekonomerna medan det går betydligt bättre för ekonomerna som är födda i Norden utom Sverige.
 
Så sammanfattningsvis monopoliserar både de majoritetssvenska männen och kvinnorna som är ekonomer landets toppjobb inom denna yrkeskår och de allra flesta majoritetssvenskar som är ekonomer har höga eller mycket höga löner. Samtidigt säger det så klart ingenting om de är lyckliga eller ej – även en manlig utomeuropeisk civilekonom som kör taxi, är busschaufför eller städar hotellrum eller en kvinnlig utomeuropeisk civilekonom som är vårdbiträde, personlig assistent eller städar kontor kan naturligtvis få ett bra liv ändå och vara lycklig medan en manlig majoritetssvensk ekonom som är VD eller verkschef eller en kvinnlig majoritetssvensk ekonom som är revisor eller ekonomichef självklart ej nödvändigtvis behöver må bra och ha ett bra liv.

Arbetslösa.jpg