Kategori: dödlighet

Ny studie visar att det inte har utgjort något större skydd under pandemin att ha en intimrelationspartner som är majoritetssvensk för en minoritetsinvånare samt att de majoritetssvenskar som har en intimrelationspartner som har utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund har drabbats mer av viruset än de majoritetssvenskar som är tillsammans med varandra

En ny registerstudie har undersökt sammanlagt 3 963 356 invånare i landet från den 12 mars 2020 tills den 23 februari 2021 vad gäller risken att insjukna och dö p g a viruset med fokus på de s k blandrelationerna. Det handlar om alla parbildningar (heteros som homos) som består av en majoritetsinvånare och en minoritetsinvånare och de är f ö påtagligt många just i Sverige proportionellt sett jämfört med flertalet andra västländer. Det kan då t ex handla om en man från MENA-regionen eller subsahariska Afrika och en majoritetssvensk kvinna eller om en kvinna från Latinamerika eller Öst/Sydostsien och en majoritetssvensk man o s v.

Syftet med studien är att undersöka om bristande kunskaper i svenska språket kan vara en förklaring till den kraftigt förhöjda överdödligheten i viruset bland fr a invånare med utomeuropeisk bakgrund och hypotesen är då att invånare med utomeuropeisk bakgrund som lever i en s k intim(par)relation (heteros som homos) med majoritetsinvånare bör kunna svenska språket bättre än andra invånare med utomeuropeisk bakgrund, som är tillsammans med varandra.

antal döda per 1000 invånare under den undersöka perioden: bland majoritetsinvånare som är tillsammans med majoritetsinvånare (heteros som homos): 1,18

bland minoritetsinvånare som är tillsammans med majoritetsinvånare (heteros som homos): 1,29

bland minoritetsinvånare som är tillsammans med minoritetsinvånare (heteros som homos): 1,37

Forskarna bakom studien konstaterar bl a att det inte har utgjort något större skydd under pandemin att ha en intimrelationspartner som är majoritetssvensk för en minoritetsinvånare samt att de majoritetssvenskar som har en intimrelationspartner som har utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund har drabbats mer av viruset än de majoritetssvenskar som är tillsammans med varandra, vilket är den förkrossande majoriteten numerärt och proportionellt sett (liksom att de allra flesta minoritetsinvånare i Sverige också är tillsammans med varandra inom sin minoritetsgrupp).

Studiens resultat leder dock till nya frågor: Väldigt få av Sveriges alla blandrelationer, blandäktenskap och blandpar (heteros som homos) bor och lever ju i de extremt trångbodda miljonprogramsområdena utan ”omvänt” befinner sig de allra flesta av dessa par i majoritetssvenskdominerade områden där trångboddheten är obefintlig men ändå föreligger ovanstående siffror. Därtill konstaterar forskarna att överdödligheten gäller invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund oavsett om de härstammar från ett land med medelinkomstnivåer (t ex Iran) eller från ett mycket fattigt land (t ex Somalia).

”Utrikesfödda har drabbats hårdare av pandemin. Men att det skulle bero på sämre kunskap i svenska eller svårigheter att ta till sig information förklarar inte den högre dödligheten, enligt en ny studie.

– Det är tydligt att det inte är språket som gör att det blir så här, säger en av forskarna, Siddartha Aradhya.”

https://www.svd.se/okad-dodlighet-i-covid-inte-kopplat-till-sprak?fbclid=IwAR1SdpFx_qbIa8ss5H0SWn6Upx-mcOyPfP1jXFEUcs6shAFHeIu1J8re4So

”Tidigt under covid-19-pandemin kom indikationer på att viruset slog hårdare mot vissa grupper i samhället – både utomlands och i Sverige. Studier har visat på att faktorer som lägre utbildning, lägre inkomst och trångboddhet skulle kunna förklara varför det bland utrikesfödda finns en högre dödlighet. I vissa fall har även bristande språkkunskaper eller brist på insyn i hur vissa samhällssystem fungerar lyfts fram som potentiella bidragande orsaker.

– Att man då inte skulle förstå restriktionerna eller missuppfatta de restriktioner som gäller. Eller att man inte förstår hur sjukvårdssystemet fungerar och hur man kommer i kontakt med sjukvården när man blir sjuk, säger Siddartha Aradhya, forskare i demografi vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, och fortsätter:

– Och det är problematiskt eftersom att inga av de påståendena har kunnat bevisas genom empirisk data, säger han.

Studien från Stockholms universitet pekar på att språkbrister inte kan förklara varför utrikesfödda har varit mer utsatta eller har en högre dödlighet. Inte heller kan eventuella bristande kunskaper om det svenska sjukvårdssystemet ses som en förklaring. Forskarna har jämfört personer som lever i par där båda är födda i ett annat land, par där en är utlandsfödd och par där båda är födda i Sverige.

– Ett intressant resultat vi har fått fram är att svenskfödda som är tillsammans med någon som är utrikesfödd också har en högre dödlighet. Det som detta visar är att det inte finns någon genetisk skillnad, säger Siddartha Aradhya.

Under pandemin har myndigheter, däribland Folkhälsomyndigheten, översatt information om covid-19 till olika språk för att nå så många som möjligt. Det är bra, anser han.

– Att översätta information är grundläggande. Men det kommer inte att lösa själva problemet. Det är tydligt att det inte är språket som gör att blir så här om man tittar på det vi har kommit fram till. Att översätta till olika språk är inte tillräckligt, säger han.

Så vad är det då som gör att skillnader uppstår? Att vissa drabbas hårdare än andra? Det är fortsatt svårt att säga – men inte på något sätt omöjligt att ta reda på.

– Hur vi traditionellt sett på ojämlikhet kanske inte kan appliceras på den här pandemin. Det kan finnas andra typer av ojämlikhet som har uppenbarat sig i och med covid-19-pandemin. Vi behöver bara gräva lite djupare, enligt Siddartha Aradhya.

– Vi behöver titta mer på risken för att utsättas för viruset. Det vi kan se är att det mycket handlar om hur man exponeras.”

Medellivslängden fortsätter att stiga i Sverige och skillnaden mellan män och kvinnor fortsätter att minska samtidigt som betydelsen av att ha en eftergymnasial utbildning har växt

SCB har i dagarna kommit med nya siffror rörande den svenska medellivslängden, som bara fortsätter att öka, vilket påminner mig om den alltför stora (över)dödligheten bland de s k ”andrageneration:arna”:


Medellivslängden uppgick mellan 2011-20 till 84 år för kvinnor och till drygt 80 år för män. Jämfört med den föregående tidsperioden 2001-10 har medellivslängden ökat i Sverige med 1,2 år för kvinnor och med hela 1,9 år för män. Troligen handlar den sistnämnda siffran om förändrade maskulinitetsnormer bland fr a majoritetssvenska män.


Den ökade medellivslängden beror bl a på en överlag minskad dödlighet bland personer i åldrarna 65 år och uppåt (d v s bland pensionärerna), en allt lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar plus en lägre dödlighet i cancer i åldrarna upp till 79 år för kvinnor och upp till 84 år för män.


Sverige är idag ett av de 20 länder i världen som uppvisar den allra högsta medellivslängden och Sverige tillhör t o m de 10 länder i världen som uppvisar den allra högsta medellivslängden bland män. Utöver Sverige sticker bl a Japan, Sydkorea, Singapore, Frankrike, Italien, Spanien, Norge och Schweiz ut globalt i sammanhanget.


Skillnaderna mellan kvinnor och män fortsätter också att minska medan skillnaderna mellan olika regioner står still – det är fortfarande t ex hallänningarna som lever längst och norrlänningarna som lever kortast.


Det som ökar är skillnaden mellan låg- och högutbildade: När den återstående medellivslängden vid 30 års ålder jämförs för invånare med olika utbildningsnivå visar det sig att eftergymnasialt utbildade personer nu har nästan sex års högre medellivslängd jämfört med de med enbart förgymnasial utbildning. I Värmland handlar det om hela sju års skillnad för kvinnorna och i Stockholms län om likaså hela sju års skillnad för männen.


Den allra största faktorn för att leva länge är m a o numera att ha en eftergymnasial utbildning eller ej.


De allra flesta unga majoritetssvenskar har idag en eftergymnasial utbildning medan mycket höga procentandelar av invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund inte har det.


I en färsk rapport framgår det exempelvis att de så kallade andragenerationsbarnen och invandrarbarnen båda uppvisar liknande låga resultat vad gäller att ta en gymnasieexamen: Hela 30 procent i båda grupperna misslyckas med det per årskull inom fyra år efter påbörjade gymnasiestudier.


Vad gäller eleverna i de 60 så kallade utsatta stadsdelarna i landet, vilka samtliga i praktiken är miljonprogramsområden som domineras av invånare med utomeuropeisk bakgrund, så misslyckas över 35 procent till och med med att gå ut grundskolan med gymnasiebehörighet och i de 22 särskilt utsatta områdena handlar det om över 40 procent.


I ålderskategorin 20-64 år är också dödligheten bland de kvinnliga ”andrageneration:arna” hela 20% högre än bland majoritetsinvånarna och bland de manliga ”andrageneration:arna” handlar det om närmast osannolika 35%.


Tendensen att det går sämre eller åtminstone lika illa för ”andrageneration:arna” än för de utrikes födda är ytterst oroväckande då det ”normala” borde vara att det borde gå sämre för de som själva är utrikes födda och som har invandrat i vuxen ålder och inte för ”andrageneration:arna” som är födda och uppvuxna i Sverige. Denna tendens verkar tyvärr vara särskilt påtaglig just i Sverige vilket inte bådar gott inför framtiden och inte minst p g a att de s k ”andrageneration:arna” om några år kommer att gå om och vara fler än de utrikes födda.

Och det kanske otäckaste av allt är att invandrarna lever längre än sina barn – d v s de utrikes födda lever rakt av t o m längre än majoritetssvenskarna medan de s k ”andrageneration:arna” både lever kortare än sina föräldrar och majoritetsbefolkningen.

Sverige ligger numera i topp i Europa vad gäller dödligt våld p g a skjutvapen och tillhör även toppen vad gäller dödligt våld överhuvudtaget

BRÅ:s nya rapport om det dödliga skjutvapenvåldet som jämför detsamma med nivån i andra europeiska länder kommer tyvärr fram till att det är riktigt illa just i Sverige och sedan 2013 när dagens våg av både skjutningar och sprängningar drog igång på allvar.


Fram tills nyligen tillhörde Sverige ett av de länder i Europa där det dödliga våldet var som allra lägst per capita men numera är det tyvärr inte längre fallet. Sedan 2013 ligger genomsnittet vad gäller årligt antal offer för dödligt våld i Europa på 8 personer per miljon invånare men i Sverige uppnådde ”vi” osannolika 12 personer per miljon invånare under ”pandemiåret” 2020 då det sköts och bombades mer än någonsin tidigare i fredstid (och sedan det sista svenska fälttåget ägde rum mot/i Norge 1814).


Sverige ligger vidare numera i topp vad gäller att dö av ballistiska orsaker i Europa – genomsnittet ligger på 1,6 offer per miljon invånare men i Sverige handlar det numera om otroliga 4 offer per miljon invånare per år.


Sverige toppar fr a vad gäller 20-29-åringar som faller offer för dödligt skjutvapenvåld och även om nivåerna är relativt höga även i Nederländerna, Belgien och i vissa Balkan-länder såsom i Serbien och Kroatien så är Sverige exceptionellt och unikt i ett komparativt europeiskt sammanhang vad gäller den dramatiska ökningen (sedan 2013).


Varför svenskarna dödar eller försöker döda varandra i så hög utsträckning medelst både skjutvapen och sprängmedel att vi nu ligger i topp i Europa per capita är fortfarande inte helt klart och orsakerna är sannolikt många och stavas bl a extrem fattigdom bland landets invånare med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena och en miniarmé av tonåriga och unga vuxna UVAS/NEET:are som har misslyckats fullständigt i skolan och för vilka brottslighet är den ”enda” karriärvägen.

Det är över 12 gånger vanligare att invandrare från Somalia dör i viruset jämfört med majoritetsinvånarna liksom över 500% vanligare att invandrare från Libanon och Syrien gör det och över 200% vanligare att invandrare från Chile gör det

DN:s Jessica Ritzén och Jonas Desai rapporterar från Stor-Stockholms miljonprogramsområden som domineras av invånare med utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund inför pandemins tredje våg och intervjuar bl a Global Villages Ahmed Abdirahman.

Tyvärr saknas statistik i Sverige vad gäller dödligheten i viruset annat än utifrån födelseland men allt tyder på att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund är de som dör allra mest proportionellt sett (OBS – d v s inte i absoluta tal).

Tyvärr saknas vidare siffror om de s k ”andrageneration:arna” utan de enda siffror som finns att tillgå rör invandrarna, d v s de utrikes födda, så det är oklart om också de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund också dör av viruset i högre utsträckning än andra invånare. Det är då bl a över 12 gånger vanligare att invandrare (d v s utrikes födda) från Somalia dör i viruset jämfört med majoritetsinvånarna liksom över 500% vanligare att invandrare från Libanon och Syrien gör det och över 200% vanligare att invandrare från Chile gör det o s v.

Tyvärr (för tredje gången gillt) lyckades M och SD nyligen att få Folkhälsomyndigheten att backa om rekommendationen att prioritera papperslösa och invånarna med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena vad gäller vaccineringen.

”Coronaviruset slår ojämlikt och hårt mot Stockholm mest utsatta områden och oron är stor för att vaccinationsinsatserna är otillräckliga inför en tredje våg. Stockholms moské står nu redo att öppna dörrarna för vaccination.”

https://www.dn.se/sthlm/stor-oro-for-en-tredje-vag-i-stockholms-mest-utsatta-omraden

”– Vi ser omfattande skillnader både socioekonomiskt och var i Stockholm man råkar bo. Ekonomin har varit en avgörande faktor för risken att dö i covid-19. Att ha låg inkomst är förknippat med en högre risk oavsett var man bor, men var man bor är mer avgörande för risken än vad inkomsten är, säger Anton Lager, enhetschef på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.

Forskarna gör nu en fördjupad studie på bostadsområdesnivå för att förstå varför vissa bostadsområden drabbats hårt även under andra vågen. – Den andra vågen slog bredare och vi ser inte lika dramatiska skillnader mellan olika områden, men det är fortfarande väldigt stora skillnader och det är samma områden som drabbas.

De nio värst drabbade områdena i andra vågen var bland topp 30 även i den första vågen, säger Anton Lager.

Ahmed Abdirahman är allvarligt oroad för en väntad tredje våg.

– Vad händer om vi får en covid-variant som är 70 procent mer smittsam i de här områdena igen? Ingenting har ju förändrats, utmaningarna är desamma, som trångboddheten. Kommer vi få igång vaccineringen snabbt eller kommer de här områdena att vara sist? Ska man sedan skylla på språkproblem eller vad? säger Ahmed Abdirahman.

Stiftelsen The Global Village har tillsammans med regionen tagit initiativ till seminarium för allmänheten i Järva kring vaccineringen och rundabordssamtal med organisationer i förorten inför upphandlingen av vaccinationsaktörer.

– Vi behöver en mångfald av aktörer även i utsatta områden för att vaccineringen ska bli lika effektiv som i innerstaden. Där kommer det att finnas mängder av aktörer, men i utsatta områden får man förlita sig till regionen. Man kanske måste ge privata aktörer bättre betalt för att vaccinera i förorten än i stan, säger han.

I Folkhälsomyndighetens uppdaterade prioritering för vaccination slås fast att hög ålder och låg socioekonomisk status ökar risken för svår sjukdom och död i covid-19. Därför ska socioekonomi beaktas i alla faser av vaccineringen och prioriteras vid vaccinbrist.

Den nya prioriteringen har kritiserats av både SD och M.Moderatledaren Ulf Kristersson ifrågasatte i förra veckan varför papperslösa skulle gå före i kön, vilket fick Folkhälsomyndigheten att backa och snabbt stryka papperslösa som exempel på prioriterade utsatta grupper. Folkhälsomyndigheten meddelar nu att det är upp till regionerna att avgöra vilka personer som bör prioriteras i de utsatta grupperna.”

Manliga invandrare födda i Nordafrika och Västasien löper en 213% högre risk att dö i viruset än majoritetsinvånarna

Nyligen har en registerstudie publicerats i en akademisk tidskrift som undersöker samtliga som avled p g a covid-19-viruset under pandemin i Sverige mellan den 13 mars till den 7 maj.


Studien visar bl a att hela 11,4% av alla som gick bort p g a viruset under denna tidsperiod var födda i Mellanöstern och Afrika samt att utrikes födda män från Västasien/Mellanöstern och Nordafrika löpte över 3 gånger (OR 3.13) så hög risk (eller 213% högre risk) att dö av viruset medan de utrikes födda kvinnorna från samma regioner löpte en dubbelt (OR 2.09) så stor risk (eller 109% högre risk) att göra detsamma.


I övrigt hade män i allmänhet en mer än dubbelt så hög risk att dö i covid-19 än kvinnor och ogifta kvinnor och män (inkluderar både de som aldrig varit gifta, änklingar/änkor och frånskilda) hade en 1,5-2 gånger så hög risk att dö i covid-19 jämfört med de som var gifta. Att bo i Stockholmsområdet var dessutom förenat med en 4,5 gånger så hög risk att dö i covid-19 både för kvinnor och män jämfört med invånarna i övriga landet.


Invandrare från övriga låginkomstländer (t ex subsahariska Afrika, delar av Latinamerika, Sydasien och Sydostasien) löpte slutligen en dubbelt så hög risk att dö av viruset (OR 2.2 för män och OR 1.45 för kvinnor) medan invandrare från övriga Norden, Europa och västvärlden ”endast” uppvisade en 19% högre risk vad gäller männen och en 8% högre risk vad gäller kvinnorna.


överrisk att dö i covid-19-viruset i Sverige för invandrare födda i:


Västasien/Mellanöstern och Nordafrika: 213% för männen och 109% för kvinnorna

övriga låginkomstländer (subsahariska Afrika, delar av Latinamerika, Sydasien och Sydostasien): 120% för männen och 45% för kvinnorna

övriga Norden/Europa/Väst: 19% för männen och 8% för kvinnorna

Våren 2020 har ”bjudit” på den högsta över/dödligheten i svensk historia sedan 1851/1869/1900

Idag har SCB redovisat data som rör det totala antalet personer som avled i landet under årets första halvår och SCB konstaterar bl a att det handlade om det högsta antalet dödsfall i Sverige under första halvåret sedan år 1869 (OBS: i absoluta tal), att överdödligheten i april månad var den högsta sedan år 1851 (OBS: jämfört med den närmast föregående femårsperioden) samt att överdödligheten i maj och juni månad var den högsta sedan år 1900 (det finns då data om över/dödlighet i Sverige per månad sedan 1851 och framåt).

DÖD.jpg
Tidigare har Folkhälsomyndigheten redovisat siffror som visar att taxichaufförer m fl (d v s även de som transporterar take out/hämtmat, livsmedel, varor, paket mm), pizzabagare och buss- och spårvagnsförare har drabbats allra mest proportionellt sett av viruset medan den yrkesgrupp som har drabbats allra mest i absoluta tal är städare och de allra flesta av de som ingår i dessa yrkesgrupper har utländsk och utomeuropeisk bakgrund och bor och lever i miljonprogramsområdena.
DÖD2
Vidare har Folkhälsomyndigheten även visat att invandrare och fr a utomeuropeiska invandrare har drabbats många gånger mer än majoritetsinvånarna av viruset och allra värst drabbade proportionellt sett är de invånare som är födda i Turkiet, Etiopien, Finland, Somalia, Irak, Libanon, Afghanistan, Finland och Chile.
 
Bland infödda majoritetssvenskar har överdödligheten knappt varit märkbar under våren medan den uppgick till uppemot 300% bland flera utomeuropeiska minoritetsgrupper.
 
Huvuddelen och merparten av den rekordhöga dödligheten och överdödligheten under våren, som då har förorsakats av viruset, har m a o utomeuropéerna och invånarna i miljonprogramsområdena stått bakom:
DÖD3.jpg
”…coronapandemin nådde Sverige i februari och under det första halvåret dog 51 405 personer. Det var det högsta antalet dödsfall i Sverige under första halvåret sedan 1869 då 55 431 personer dog.
 
(…)
 
”Antalet dödsfall ökade kraftigt från slutet av mars för att nå sin topp i mitten av april då det den 15 och 16 april dog 398 personer per dag. Efter toppen i mitten av april sjönk antalet döda, men i slutet av juni hade Sverige fortfarande en liten överdödlighet.”
 
(…)
 
”Antalet dödsfall följer normalt sett en årscykel då det dör fler under vinterhalvåret än under sommarhalvåret. Det beror bland annat på influensaepidemierna som i regel är mer intensiva under vintermånaderna. I april brukar influensasäsongen vara över vilket gör att antalet döda brukar landa på omkring 7 500 dödsfall. Medelantalet dödsfall under april åren 2015–2019, enligt den definitiva statistiken, var 7 635 dödsfall vilket medförde att överdödligheten under april 2020 blev 38 procent. Det var den högsta relativa överdödligheten under april månad, i förhållande till den närmast föregående femårsperioden, som uppmätts. Data över dödsfall per månad finns tillgänglig och publicerad från 1851 och framåt.
 
Även under maj och juni var dödstalen höga. Under maj dog 8 906 personer och under juni dog 7 395 personer. Det var en relativ överdödlighet på 23 procent för maj och 10 procent för juni. Vi får gå tillbaka till år 1900 då den relativa överdödligheten under dessa båda månader var högre än under 2020. Under spanska sjukan 1918/19 uppmättes betydligt högre överdödlighet än under andra kvartalet 2020, men den pandemin var koncentrerad till vinterhalvåret.
 
Det höga antalet dödsfall under första halvåret 2020 slog olika i Sverige. Hårdast drabbades Stockholms län. Där dog 10 415 personer vilket var 2 326 dödsfall, eller 29 procent, fler än det genomsnittliga antalet dödsfall åren 2015–2019. I endast fyra län, var antalet dödsfall något lägre än genomsnittet åren 2015–2019. Lägst var den i Västerbotten där det dog 1 301 personer under första halvåret vilket var 6 procent, eller 83 döda, färre än det genomsnittliga antalet dödsfall åren 2015–2019.”

Antalet skjutningar och antalet människor som dödas och skadas av skjutvapen och handeldvapen ökar dramatiskt

Antalet fall av dödligt våld har ökat under de senaste åren och jämfört med 1990-2014 då antalet fall av dödligt våld gick ned men sett till totalbefolkningens storlek (d v s antal dödade per capita) är nivån av dödligt våld fortfarande längre än i början av 1990-talet.
 
Dock har antalet skjutningar och antalet människor som dödas och skadas av skjutvapen och handeldvapen ökat dramatiskt. Skjutvapen och handeldvapen användes i 126 av de totalt 410 fallen av dödligt våld som ägde rum i Sverige under perioden 2014–17 och 100-tals människor (i huvudsak tonårspojkar och mycket unga män) har sårats av skottskador mellan dessa år.
 
Under 1990-talet dödades omkring fem människor per år av skjutvapen och handeldvapen men numera handlar det om ungefär 45 fall per år och de allra flesta som både skjuter, ihjälskjuts och skadeskjuts är tonåringar och unga vuxna och vilket innebär att det antagligen inträffar fler dödsskjutningar per capita och per år bland invånarna under 30 år i Sverige än i något annat land i Europa.
 
2019
antal skjutningar hittills i år: 195
antal ihjälskjutna hittills i år (mordet på kvinnan i Malmö är ännu ej medräknat): 26
antal skadskjutna hittills i år: 68
 
2018
antal skjutningar: 306
antal ihjälskjutna: 45
antal skadskjutna: 135
 
2017:
antal skjutningar: 324
antal ihjälskjutna: 43
antal skadskjutna: 139
 
2016:
antal ihjälskjutna: 28
 
2015:
antal ihjälskjutna: 28
 
2014
antal ihjälskjutna: 19
 
2013
antal ihjälskjutna: 18
 
2012
antal ihjälskjutna: 12
 
2011
antal ihjälskjutna: 13
 
2010
antal ihjälskjutna: 9
 
2009
antal ihjälskjutna: 10
 
2008
antal ihjälskjutna: 10
 
2007
antal ihjälskjutna: 13
 
2006
antal ihjälskjutna: 8

Idag har kring 50% av alla kvinnor som föder ett barn i Sverige utländsk bakgrund och kring 35% av alla kvinnor som föder ett barn i Sverige har numera utomeuropeisk bakgrund

En ny rapport från SCB som både undersöker fruktsamheten och dödligheten under de kommande decennierna visar bl a att år 2018 föddes det totalt 115 800 barn i landet och vilket motsvarade 1,76 barn per s k fertil kvinna. Detta var det högsta fruktsamhetstalet i Europa efter Frankrike och EU-genomsnittet ligger då idag på låga 1,59 och denna siffra är då katastrofalt låg (d v s mycket lägre än så) i Syd-, Central- och Östeuropa men också i Tyskland och i flera av våra grannländer.
 
Av alla barn som föddes 2018 hade 31% en utrikes född mor och 4% av mödrarna var födda inom EU (utom Sverige) medan de övriga var födda i ett land utanför EU och i huvudsak utanför Europa. År 2029 så kommer 33% av alla kvinnor som föder ett barn under det året att vara utrikes födda och de allra flesta av dem kommer att vara födda utanför Europa.
HDI.jpg
 
Kvinnor i s k fertil ålder som är födda i Norden och inom EU föder numera i genomsnitt 1,49-1,62 barn och vilket bl a innebär att höga procentandelar inom denna grupp av kvinnor är barnlösa eller bara har ett barn. Många kvinnor som är födda i Norden och inom EU och som får barn får dessutom numera barn utanför kroppen via ett stort antal olika reproduktionstekniker, d v s de blir med barn utanför kroppen eller får barn på annat vis (t ex via adoption och surrogat) och inte minst då många av dem blir mödrar efter 35-40 årsåldern.
 
Kvinnor i s k fertil ålder som är födda utanför Europa föder numera i genomsnitt 2,24-2,98 barn och vilket bl a innebär att höga procentandelar inom denna grupp av kvinnor har fler än två barn medan de allra flesta av dem har två barn. De allra flesta kvinnor som är födda utanför Europa och som får barn får barn och föder barn på s k traditionellt vis och inte minst då de de flesta av dem blir mödrar innan 35-40-årsåldern.
 
Bland landets befolkning som är 65 år gamla så ökar andelen utrikes födda hela tiden och uppgår idag till 18% och år 2060 så kommer denna procentandel ha ökat till 30%.
65 år.jpg
Omräknat till utländsk bakgrund så går det idag att säga att kring 50% av alla kvinnor som föder ett barn har någon form av utländsk bakgrund – d v s de är antingen utrikes födda eller inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar.
 
Omräknat till utomeuropeisk bakgrund så går det idag att säga att kring 35% av alla kvinnor som föder ett barn har någon form av utomeuropeisk bakgrund – d v s de är antingen utrikes födda eller inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar.

Under 2017 har dödsskjutningarnas andel av det totala antalet mord varit rekordhögt och har ökat från 21% 2011 till över 35% 2017

Den svenske s k Liemannens skörd under föregående år och särskilt i miljonprogramsområdena och bland de s k ”andrageneration:arna” kan nu summeras så här två dygn inpå det nya året och verkar tyvärr slå alla tidigare rekord:
Namnlöst.jpg
 
Minst 116 mord (och dråp) begicks under 2017 (jämfört med 106 2016 ) och varav hela 35-40% är relaterade till miljonprogramsområdena och till de s k ”andrageneration:arna” och in i det sista (d v s dagen innan nyårsafton) så sköts som bekant en ung man ihjäl i Rinkeby i Järvaområdet i Stockholm.
 
Totalt har uppemot 40-45 mord begåtts under 2017 som är relaterade till miljonprogramsområdena och till de s k ”andrageneration:arna” (liksom närmare 140 skottskadade och skadeskjutna och över 300 skjutningar mot människor på allmän plats och i det offentliga rummet) och aldrig tidigare i modern svensk historia har så många människor dödats med skjutvapen som under 2017 (borträknat alla unga svenska män som dödades med vådaskott i armén under 1800- och 1900-talen och senaste gången så många människor dödades med skjutvapen i Sverige var antagligen under 1700-talet då landets unga hedersbesatta adelsmän duellerade med varandra för minsta lilla förolämpning och upplevd kränkning).
 
Framför allt har just dödsskjutningarnas andel av det totala antalet mord per år (för fortfarande har så klart även de majoritetssvenska s k ”svenssongrabbarna” och de s k ”svenssongubbarna” fortfarande ihjäl varandra och andra inklusive ”sina” kvinnor och barn) ökat kraftigt under de senaste åren från 21% 2011 till 28% 2016 och till 35-40% 2017 och tyvärr tyder mycket på att den svenske Liemannen kommer att ha att göra i miljonprogramsområdena och bland de s k ”andrageneration:arna” även under innevarande år (d v s under 2018) mot bakgrund av den bedrövliga statistik som gäller i miljonprogramsområdena och bland de s k ”andrageneration:arna” med ett stadigt växande antal tonåringar och unga vuxna som ibland kallas de s k NEET:arna och de s k UVAS:arna (d v s de som inte har klarat grundskolan och högstadiet och vilka därmed saknar både gymnasie- och högskoleutbildning och vilka vare sig förvärvsarbetar, studerar eller gör praktik eller ens uppbär bidrag av något slag – de allra flesta av dem nolltaxerar och bor hemma hos sina föräldrar/vårdnadshavare långt inemot 30-årsåldern).
 
Mycket tyder tyvärr också på att andelen dödade med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund är extremt hög just i Sverige mot bakgrund av hur många invånare med utländsk och utomeuropeisk bakgrund som finns i landet och likaså så tyder mycket tyvärr även på att andelen mördare (och dråpare) med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund också är mycket hög just i Sverige proportionellt sett.
 
Slutligen är tyvärr också överdödligheten alltför hög bland landets s k ”andrageneration:are” överhuvudtaget: Vad gäller överdödligheten bland ”andrageneration:arna” så är den som mest påtaglig bland de manliga ”andrageneration:arna” i ålderskategorierna 20-29 år samt 30-39 år – inom dessa unga vuxna-ålderskategorier handlar det om en överdödlighet som är högre än 20% respektive 35% och bland de manliga ”andrageneration:arna” som specifikt har bakgrund i Afrika, Asien och Latinamerika ligger överdödligheten möjligen på osannolika 30% respektive 45% (OBS: inte alla manliga s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund dödas eller dräps utan många dör också av alkohol och droger, i trafikolyckor och i våldsamma olyckor av annat slag eller genom suicid och en hel del har också stupat som krigsfrivilliga i Västasien och i Östafrika).

Om den förhöjda dödligheten bland landets ”andrageneration:are” – än en gång

Jag kan inte släppa detta med att de s k ”andrageneration:arna” dör i förtid (och naturligtvis också i onödan) i högre utsträckning än både (de jämnåriga) majoritetssvenskarna och deras (invandrade) föräldrar:
 
Rakt av så är överdödligheten 20% bland de kvinnliga ”andrageneration:arna” och 35% bland de manliga ”andrageneration:arna” och bland de ”andrageneration:are” som har bakgrund i Afrika, Asien och Latinamerika ligger överdödligheten möjligen på 30% respektive 45%.
15317804_10154169006825847_7467894550232640359_n
 
Vad gäller överdödligheten bland ”andrageneration:arna” så är den som mest påtaglig bland de kvinnliga ”andrageneration:arna” i åldrarna 20-29 år samt bland de manliga ”andrageneration:arna” i ålderskategorierna 20-29 år samt 30-39 år. I dessa unga vuxna-ålderskategorier handlar det då om en överdödlighet som är högre än 20% respektive 35%.
15317824_10154169006830847_4507036285185442733_n15326452_10154169006835847_6057618570218662570_n
 
Tyvärr så sammanfaller ålderskategorin 20-29 år med den alltför snabbt växande gruppen NEET:are/UVAS:are i landet som domineras av utomeuropeisk bakgrund-unga vuxna och vilka inte har klarat högstadiet och därmed saknar gymnasie- och högskoleutbildning och vilka vare sig arbetar, studerar, gör praktik eller deltar i några arbetsmarknadsåtgärder överhuvudtaget och uppemot 80% av dem är tillika ”nolltaxerare” (OBS: naturligtvis inte som nolltaxerarna bland majoritetssvenskarna – d v s de äger absolut inte några fabriker i Kina och inga hus i Florida och de lever inte på några räntor från fonder i Centralamerika) – de utgör idag sammantaget närmare 170 000 individer, deras antal växer stadigt för varje ny(tt) år(skull), de utgör snart en egen veritabel ”miniarmé” av en icke-vit unga vuxna-underklass och de är fr a starkt koncentrerade till miljonprogramsområdena.
 
Den förhöjda dödligheten bland ”andrageneration:arna” tas upp i en ny SCB-rapport om livslängden i landet men som ännu inte några medier har ”snappat upp” eller intresserat sig för. SCB-rapporten har visserligen ”citerats” rätt så flitigt av exempelvis olika tidningar runtom i landet men då har det handlat om skillnader i livslängd mellan olika län – typ ”så här och så här länge lever normalöstgöten jämfört med medelskåningen” o s v – ingen har m a o hittills uppmärksammat överdödligheten bland landets ”andrageneration:are” och möjligen av respekt för och av hänsyn till att inte ytterligare strö salt i såren på och stigmatisera invandrarna och deras barn och miljonprogramsområdena.
 
Det som gör överdödligheten bland ”andrageneration:arna” så obehaglig är inte minst att bland första generationen, d v s bland deras föräldrar och bland de riktiga (och de enda) invandrarna, så uppvisar de som är födda i Afrika, Asien och Latinamerika (förutom de adopterade) i stället en betydligt lägre dödlighet än de inrikes födda och den överdödlighet som föreligger bland de invandrade hittas främst hos invandrare från Norge, Finland, Öst- och Centraleuropa o s v, d v s den rör nästan enbart europeiska invandrare och är dessutom inte lika påtaglig och extrem som överdödligheten bland ”andrageneration:arna”.
 
SCB utgår från att överdödligheten nästan helt kan förklaras med klass och låg utbildningsnivå och dödsorsakerna handlar antagligen om alltifrån övervikt och diabetes och andra typer av sjukdomar som inte ”tas om hand” ordentligt till olyckor av alla de slag och fr a trafikolyckor samt även om överdoser, drog- och alkoholmissbruk och tyvärr även om mord och dråp och våldsamma dödsfall av olika slag som både kan äga rum i och utanför landets gränser och som så klart kan bero på alltifrån s k ”hederstänk” och s k ”extremism” till kriminalitet. Min kvalificerade gissning säger slutligen att det nog inte handlar om självmord i någon särskilt stor utsträckning såsom är fallet bland de adopterade utan just om andra (men självklart likaledes onödiga och våldsamma) dödsorsaker.