Kategori: dödlighet
Ny studie visar att det inte har utgjort något större skydd under pandemin att ha en intimrelationspartner som är majoritetssvensk för en minoritetsinvånare samt att de majoritetssvenskar som har en intimrelationspartner som har utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund har drabbats mer av viruset än de majoritetssvenskar som är tillsammans med varandra
En ny registerstudie har undersökt sammanlagt 3 963 356 invånare i landet från den 12 mars 2020 tills den 23 februari 2021 vad gäller risken att insjukna och dö p g a viruset med fokus på de s k blandrelationerna. Det handlar om alla parbildningar (heteros som homos) som består av en majoritetsinvånare och en minoritetsinvånare och de är f ö påtagligt många just i Sverige proportionellt sett jämfört med flertalet andra västländer. Det kan då t ex handla om en man från MENA-regionen eller subsahariska Afrika och en majoritetssvensk kvinna eller om en kvinna från Latinamerika eller Öst/Sydostsien och en majoritetssvensk man o s v.
Syftet med studien är att undersöka om bristande kunskaper i svenska språket kan vara en förklaring till den kraftigt förhöjda överdödligheten i viruset bland fr a invånare med utomeuropeisk bakgrund och hypotesen är då att invånare med utomeuropeisk bakgrund som lever i en s k intim(par)relation (heteros som homos) med majoritetsinvånare bör kunna svenska språket bättre än andra invånare med utomeuropeisk bakgrund, som är tillsammans med varandra.
antal döda per 1000 invånare under den undersöka perioden: bland majoritetsinvånare som är tillsammans med majoritetsinvånare (heteros som homos): 1,18
bland minoritetsinvånare som är tillsammans med majoritetsinvånare (heteros som homos): 1,29
bland minoritetsinvånare som är tillsammans med minoritetsinvånare (heteros som homos): 1,37
Forskarna bakom studien konstaterar bl a att det inte har utgjort något större skydd under pandemin att ha en intimrelationspartner som är majoritetssvensk för en minoritetsinvånare samt att de majoritetssvenskar som har en intimrelationspartner som har utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund har drabbats mer av viruset än de majoritetssvenskar som är tillsammans med varandra, vilket är den förkrossande majoriteten numerärt och proportionellt sett (liksom att de allra flesta minoritetsinvånare i Sverige också är tillsammans med varandra inom sin minoritetsgrupp).
Studiens resultat leder dock till nya frågor: Väldigt få av Sveriges alla blandrelationer, blandäktenskap och blandpar (heteros som homos) bor och lever ju i de extremt trångbodda miljonprogramsområdena utan ”omvänt” befinner sig de allra flesta av dessa par i majoritetssvenskdominerade områden där trångboddheten är obefintlig men ändå föreligger ovanstående siffror. Därtill konstaterar forskarna att överdödligheten gäller invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund oavsett om de härstammar från ett land med medelinkomstnivåer (t ex Iran) eller från ett mycket fattigt land (t ex Somalia).
”Utrikesfödda har drabbats hårdare av pandemin. Men att det skulle bero på sämre kunskap i svenska eller svårigheter att ta till sig information förklarar inte den högre dödligheten, enligt en ny studie.
– Det är tydligt att det inte är språket som gör att det blir så här, säger en av forskarna, Siddartha Aradhya.”
”Tidigt under covid-19-pandemin kom indikationer på att viruset slog hårdare mot vissa grupper i samhället – både utomlands och i Sverige. Studier har visat på att faktorer som lägre utbildning, lägre inkomst och trångboddhet skulle kunna förklara varför det bland utrikesfödda finns en högre dödlighet. I vissa fall har även bristande språkkunskaper eller brist på insyn i hur vissa samhällssystem fungerar lyfts fram som potentiella bidragande orsaker.
– Att man då inte skulle förstå restriktionerna eller missuppfatta de restriktioner som gäller. Eller att man inte förstår hur sjukvårdssystemet fungerar och hur man kommer i kontakt med sjukvården när man blir sjuk, säger Siddartha Aradhya, forskare i demografi vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, och fortsätter:
– Och det är problematiskt eftersom att inga av de påståendena har kunnat bevisas genom empirisk data, säger han.
Studien från Stockholms universitet pekar på att språkbrister inte kan förklara varför utrikesfödda har varit mer utsatta eller har en högre dödlighet. Inte heller kan eventuella bristande kunskaper om det svenska sjukvårdssystemet ses som en förklaring. Forskarna har jämfört personer som lever i par där båda är födda i ett annat land, par där en är utlandsfödd och par där båda är födda i Sverige.
– Ett intressant resultat vi har fått fram är att svenskfödda som är tillsammans med någon som är utrikesfödd också har en högre dödlighet. Det som detta visar är att det inte finns någon genetisk skillnad, säger Siddartha Aradhya.
Under pandemin har myndigheter, däribland Folkhälsomyndigheten, översatt information om covid-19 till olika språk för att nå så många som möjligt. Det är bra, anser han.
– Att översätta information är grundläggande. Men det kommer inte att lösa själva problemet. Det är tydligt att det inte är språket som gör att blir så här om man tittar på det vi har kommit fram till. Att översätta till olika språk är inte tillräckligt, säger han.
Så vad är det då som gör att skillnader uppstår? Att vissa drabbas hårdare än andra? Det är fortsatt svårt att säga – men inte på något sätt omöjligt att ta reda på.
– Hur vi traditionellt sett på ojämlikhet kanske inte kan appliceras på den här pandemin. Det kan finnas andra typer av ojämlikhet som har uppenbarat sig i och med covid-19-pandemin. Vi behöver bara gräva lite djupare, enligt Siddartha Aradhya.
– Vi behöver titta mer på risken för att utsättas för viruset. Det vi kan se är att det mycket handlar om hur man exponeras.”
Medellivslängden fortsätter att stiga i Sverige och skillnaden mellan män och kvinnor fortsätter att minska samtidigt som betydelsen av att ha en eftergymnasial utbildning har växt
SCB har i dagarna kommit med nya siffror rörande den svenska medellivslängden, som bara fortsätter att öka, vilket påminner mig om den alltför stora (över)dödligheten bland de s k ”andrageneration:arna”:
Medellivslängden uppgick mellan 2011-20 till 84 år för kvinnor och till drygt 80 år för män. Jämfört med den föregående tidsperioden 2001-10 har medellivslängden ökat i Sverige med 1,2 år för kvinnor och med hela 1,9 år för män. Troligen handlar den sistnämnda siffran om förändrade maskulinitetsnormer bland fr a majoritetssvenska män.
Den ökade medellivslängden beror bl a på en överlag minskad dödlighet bland personer i åldrarna 65 år och uppåt (d v s bland pensionärerna), en allt lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar plus en lägre dödlighet i cancer i åldrarna upp till 79 år för kvinnor och upp till 84 år för män.
Sverige är idag ett av de 20 länder i världen som uppvisar den allra högsta medellivslängden och Sverige tillhör t o m de 10 länder i världen som uppvisar den allra högsta medellivslängden bland män. Utöver Sverige sticker bl a Japan, Sydkorea, Singapore, Frankrike, Italien, Spanien, Norge och Schweiz ut globalt i sammanhanget.
Skillnaderna mellan kvinnor och män fortsätter också att minska medan skillnaderna mellan olika regioner står still – det är fortfarande t ex hallänningarna som lever längst och norrlänningarna som lever kortast.
Det som ökar är skillnaden mellan låg- och högutbildade: När den återstående medellivslängden vid 30 års ålder jämförs för invånare med olika utbildningsnivå visar det sig att eftergymnasialt utbildade personer nu har nästan sex års högre medellivslängd jämfört med de med enbart förgymnasial utbildning. I Värmland handlar det om hela sju års skillnad för kvinnorna och i Stockholms län om likaså hela sju års skillnad för männen.
Den allra största faktorn för att leva länge är m a o numera att ha en eftergymnasial utbildning eller ej.
De allra flesta unga majoritetssvenskar har idag en eftergymnasial utbildning medan mycket höga procentandelar av invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund inte har det.
I en färsk rapport framgår det exempelvis att de så kallade andragenerationsbarnen och invandrarbarnen båda uppvisar liknande låga resultat vad gäller att ta en gymnasieexamen: Hela 30 procent i båda grupperna misslyckas med det per årskull inom fyra år efter påbörjade gymnasiestudier.
Vad gäller eleverna i de 60 så kallade utsatta stadsdelarna i landet, vilka samtliga i praktiken är miljonprogramsområden som domineras av invånare med utomeuropeisk bakgrund, så misslyckas över 35 procent till och med med att gå ut grundskolan med gymnasiebehörighet och i de 22 särskilt utsatta områdena handlar det om över 40 procent.
I ålderskategorin 20-64 år är också dödligheten bland de kvinnliga ”andrageneration:arna” hela 20% högre än bland majoritetsinvånarna och bland de manliga ”andrageneration:arna” handlar det om närmast osannolika 35%.
Tendensen att det går sämre eller åtminstone lika illa för ”andrageneration:arna” än för de utrikes födda är ytterst oroväckande då det ”normala” borde vara att det borde gå sämre för de som själva är utrikes födda och som har invandrat i vuxen ålder och inte för ”andrageneration:arna” som är födda och uppvuxna i Sverige. Denna tendens verkar tyvärr vara särskilt påtaglig just i Sverige vilket inte bådar gott inför framtiden och inte minst p g a att de s k ”andrageneration:arna” om några år kommer att gå om och vara fler än de utrikes födda.
Och det kanske otäckaste av allt är att invandrarna lever längre än sina barn – d v s de utrikes födda lever rakt av t o m längre än majoritetssvenskarna medan de s k ”andrageneration:arna” både lever kortare än sina föräldrar och majoritetsbefolkningen.
Sverige ligger numera i topp i Europa vad gäller dödligt våld p g a skjutvapen och tillhör även toppen vad gäller dödligt våld överhuvudtaget
BRÅ:s nya rapport om det dödliga skjutvapenvåldet som jämför detsamma med nivån i andra europeiska länder kommer tyvärr fram till att det är riktigt illa just i Sverige och sedan 2013 när dagens våg av både skjutningar och sprängningar drog igång på allvar.
Fram tills nyligen tillhörde Sverige ett av de länder i Europa där det dödliga våldet var som allra lägst per capita men numera är det tyvärr inte längre fallet. Sedan 2013 ligger genomsnittet vad gäller årligt antal offer för dödligt våld i Europa på 8 personer per miljon invånare men i Sverige uppnådde ”vi” osannolika 12 personer per miljon invånare under ”pandemiåret” 2020 då det sköts och bombades mer än någonsin tidigare i fredstid (och sedan det sista svenska fälttåget ägde rum mot/i Norge 1814).
Sverige ligger vidare numera i topp vad gäller att dö av ballistiska orsaker i Europa – genomsnittet ligger på 1,6 offer per miljon invånare men i Sverige handlar det numera om otroliga 4 offer per miljon invånare per år.
Sverige toppar fr a vad gäller 20-29-åringar som faller offer för dödligt skjutvapenvåld och även om nivåerna är relativt höga även i Nederländerna, Belgien och i vissa Balkan-länder såsom i Serbien och Kroatien så är Sverige exceptionellt och unikt i ett komparativt europeiskt sammanhang vad gäller den dramatiska ökningen (sedan 2013).
Varför svenskarna dödar eller försöker döda varandra i så hög utsträckning medelst både skjutvapen och sprängmedel att vi nu ligger i topp i Europa per capita är fortfarande inte helt klart och orsakerna är sannolikt många och stavas bl a extrem fattigdom bland landets invånare med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena och en miniarmé av tonåriga och unga vuxna UVAS/NEET:are som har misslyckats fullständigt i skolan och för vilka brottslighet är den ”enda” karriärvägen.
Det är över 12 gånger vanligare att invandrare från Somalia dör i viruset jämfört med majoritetsinvånarna liksom över 500% vanligare att invandrare från Libanon och Syrien gör det och över 200% vanligare att invandrare från Chile gör det
DN:s Jessica Ritzén och Jonas Desai rapporterar från Stor-Stockholms miljonprogramsområden som domineras av invånare med utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund inför pandemins tredje våg och intervjuar bl a Global Villages Ahmed Abdirahman.
Tyvärr saknas statistik i Sverige vad gäller dödligheten i viruset annat än utifrån födelseland men allt tyder på att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund är de som dör allra mest proportionellt sett (OBS – d v s inte i absoluta tal).
Tyvärr saknas vidare siffror om de s k ”andrageneration:arna” utan de enda siffror som finns att tillgå rör invandrarna, d v s de utrikes födda, så det är oklart om också de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund också dör av viruset i högre utsträckning än andra invånare. Det är då bl a över 12 gånger vanligare att invandrare (d v s utrikes födda) från Somalia dör i viruset jämfört med majoritetsinvånarna liksom över 500% vanligare att invandrare från Libanon och Syrien gör det och över 200% vanligare att invandrare från Chile gör det o s v.
Tyvärr (för tredje gången gillt) lyckades M och SD nyligen att få Folkhälsomyndigheten att backa om rekommendationen att prioritera papperslösa och invånarna med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena vad gäller vaccineringen.
”Coronaviruset slår ojämlikt och hårt mot Stockholm mest utsatta områden och oron är stor för att vaccinationsinsatserna är otillräckliga inför en tredje våg. Stockholms moské står nu redo att öppna dörrarna för vaccination.”
https://www.dn.se/sthlm/stor-oro-for-en-tredje-vag-i-stockholms-mest-utsatta-omraden
”– Vi ser omfattande skillnader både socioekonomiskt och var i Stockholm man råkar bo. Ekonomin har varit en avgörande faktor för risken att dö i covid-19. Att ha låg inkomst är förknippat med en högre risk oavsett var man bor, men var man bor är mer avgörande för risken än vad inkomsten är, säger Anton Lager, enhetschef på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.
Forskarna gör nu en fördjupad studie på bostadsområdesnivå för att förstå varför vissa bostadsområden drabbats hårt även under andra vågen. – Den andra vågen slog bredare och vi ser inte lika dramatiska skillnader mellan olika områden, men det är fortfarande väldigt stora skillnader och det är samma områden som drabbas.
De nio värst drabbade områdena i andra vågen var bland topp 30 även i den första vågen, säger Anton Lager.
Ahmed Abdirahman är allvarligt oroad för en väntad tredje våg.
– Vad händer om vi får en covid-variant som är 70 procent mer smittsam i de här områdena igen? Ingenting har ju förändrats, utmaningarna är desamma, som trångboddheten. Kommer vi få igång vaccineringen snabbt eller kommer de här områdena att vara sist? Ska man sedan skylla på språkproblem eller vad? säger Ahmed Abdirahman.
Stiftelsen The Global Village har tillsammans med regionen tagit initiativ till seminarium för allmänheten i Järva kring vaccineringen och rundabordssamtal med organisationer i förorten inför upphandlingen av vaccinationsaktörer.
– Vi behöver en mångfald av aktörer även i utsatta områden för att vaccineringen ska bli lika effektiv som i innerstaden. Där kommer det att finnas mängder av aktörer, men i utsatta områden får man förlita sig till regionen. Man kanske måste ge privata aktörer bättre betalt för att vaccinera i förorten än i stan, säger han.
I Folkhälsomyndighetens uppdaterade prioritering för vaccination slås fast att hög ålder och låg socioekonomisk status ökar risken för svår sjukdom och död i covid-19. Därför ska socioekonomi beaktas i alla faser av vaccineringen och prioriteras vid vaccinbrist.
Den nya prioriteringen har kritiserats av både SD och M.Moderatledaren Ulf Kristersson ifrågasatte i förra veckan varför papperslösa skulle gå före i kön, vilket fick Folkhälsomyndigheten att backa och snabbt stryka papperslösa som exempel på prioriterade utsatta grupper. Folkhälsomyndigheten meddelar nu att det är upp till regionerna att avgöra vilka personer som bör prioriteras i de utsatta grupperna.”
Manliga invandrare födda i Nordafrika och Västasien löper en 213% högre risk att dö i viruset än majoritetsinvånarna
Nyligen har en registerstudie publicerats i en akademisk tidskrift som undersöker samtliga som avled p g a covid-19-viruset under pandemin i Sverige mellan den 13 mars till den 7 maj.
Studien visar bl a att hela 11,4% av alla som gick bort p g a viruset under denna tidsperiod var födda i Mellanöstern och Afrika samt att utrikes födda män från Västasien/Mellanöstern och Nordafrika löpte över 3 gånger (OR 3.13) så hög risk (eller 213% högre risk) att dö av viruset medan de utrikes födda kvinnorna från samma regioner löpte en dubbelt (OR 2.09) så stor risk (eller 109% högre risk) att göra detsamma.
I övrigt hade män i allmänhet en mer än dubbelt så hög risk att dö i covid-19 än kvinnor och ogifta kvinnor och män (inkluderar både de som aldrig varit gifta, änklingar/änkor och frånskilda) hade en 1,5-2 gånger så hög risk att dö i covid-19 jämfört med de som var gifta. Att bo i Stockholmsområdet var dessutom förenat med en 4,5 gånger så hög risk att dö i covid-19 både för kvinnor och män jämfört med invånarna i övriga landet.
Invandrare från övriga låginkomstländer (t ex subsahariska Afrika, delar av Latinamerika, Sydasien och Sydostasien) löpte slutligen en dubbelt så hög risk att dö av viruset (OR 2.2 för män och OR 1.45 för kvinnor) medan invandrare från övriga Norden, Europa och västvärlden ”endast” uppvisade en 19% högre risk vad gäller männen och en 8% högre risk vad gäller kvinnorna.
överrisk att dö i covid-19-viruset i Sverige för invandrare födda i:
Västasien/Mellanöstern och Nordafrika: 213% för männen och 109% för kvinnorna
övriga låginkomstländer (subsahariska Afrika, delar av Latinamerika, Sydasien och Sydostasien): 120% för männen och 45% för kvinnorna
övriga Norden/Europa/Väst: 19% för männen och 8% för kvinnorna
Våren 2020 har ”bjudit” på den högsta över/dödligheten i svensk historia sedan 1851/1869/1900
Idag har SCB redovisat data som rör det totala antalet personer som avled i landet under årets första halvår och SCB konstaterar bl a att det handlade om det högsta antalet dödsfall i Sverige under första halvåret sedan år 1869 (OBS: i absoluta tal), att överdödligheten i april månad var den högsta sedan år 1851 (OBS: jämfört med den närmast föregående femårsperioden) samt att överdödligheten i maj och juni månad var den högsta sedan år 1900 (det finns då data om över/dödlighet i Sverige per månad sedan 1851 och framåt).
Antalet skjutningar och antalet människor som dödas och skadas av skjutvapen och handeldvapen ökar dramatiskt
Idag har kring 50% av alla kvinnor som föder ett barn i Sverige utländsk bakgrund och kring 35% av alla kvinnor som föder ett barn i Sverige har numera utomeuropeisk bakgrund
Under 2017 har dödsskjutningarnas andel av det totala antalet mord varit rekordhögt och har ökat från 21% 2011 till över 35% 2017
Om den förhöjda dödligheten bland landets ”andrageneration:are” – än en gång
