Kategori: dödlighet

De båda pandemiåren 2020-21 kommer att gå till historien som de blodigaste hittills i svensk fredstid vad gäller antalet personer som dödats med skjutvapen liksom som de dödligaste någonsin för landets invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund p g a viruset

Igår avled ännu en person av skottskador i Linköping vilket innebär att det andra pandemiåret 2021 i det närmaste är i nivå med det första pandemiåret 2020 vad gäller antalet personer som dödats med skjutvapen och sammantaget att de båda pandemiåren 2020-21 nu går till historien som de blodigaste hittills i svensk fredstid vad gäller antalet personer som avlider av skottskador:

År 2020 dödades totalt 48 personer med skjutvapen runtom i landet, vilket är en siffra som aldrig tidigare har uppnåtts i svensk historia under fredstid och i år har hittills 47 personer dödats med skjutvapen.

För landets invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund har de båda pandemiåren 2020-21 helt enkelt varit synnerligen dödliga och mer dödliga än någonsin tidigare: Igår konstaterade SCB att medellivslängden gick ned med hela ett år bland utrikes födda män med förgymnasial utbildning under pandemiåret 2020 p g a att så många invånare med utomeuropeisk bakgrund som bor och lever i miljonprogramsområdena gick bort p g a viruset under pandemins första år.

Det inte särskilt många vet är att SCB också har konstaterat att alltför många andragenerationare dör i förtid – faktum är att inrikes födda invånare med två utrikes födda föräldrar (d v s andragenerationarna) uppvisar den allra högsta överdödligheten av alla grupper i landet och fr a gäller det när andragenerationarna är unga vuxna.

Bland de unga vuxna andragenerationsmännen var till exempel dödligheten mellan 41-57% högre än för hela befolkningen i samma ålderskategori under åren 2014-18. Denna kraftiga och närmast osannolika överdödlighet bland andragenerationarna har då gällt åtminstone ända sedan 2000-talet och beror bl a på att 100-tals andragenerationare har dött p g a skjutvapen, bomber, sprängmedel och knivvåld under de senaste åren och både i Sverige, i Afrikas horn och i den s k MENA-regionen (d v s inräknat alla andragenerationare som har stridit och stupat för Al-Shabab och IS m fl organisationer) liksom att alltför många andragenerationare går bort p g a missbruk, dålig hälsa och i trafikolyckor och p g a ett (själv)destruktivt leverne i allmänhet.

Ny studie visar att ursprungsregion trumfade både yrke, inkomst- och utbildningsnivå vad gällde risken att dö av viruset under pandemin

En ny omfattande (register)studie som har undersökt alla som gick bort i Sverige p g a viruset fram till februari 2021 visar att yrke inte räcker som enskild förklaringsfaktor för att förstå överdödligheten inom vissa yrkesgrupper utan det handlar i stället om inkomst, utbildning och födelseland och framför allt om födelseland eller snarare om ursprungsregion, vilket är den faktor som slår igenom allra mest och därefter kommer inkomst- och utbildningsnivå.

Det framgår i studie att taxichaufförer, bussförare och städare var de yrkesgrupper som drabbades hårdast under pandemin men skillnaderna är mycket stora beroende på fr a ursprungsregion.

Det innebär t ex att en majoritetssvensk taxichaufför klarade sig bättre än en taxichaufför med bakgrund i den s k MENA-regionen liksom en majoritetssvensk servitör och städare jämfört med en städare med bakgrund i subsahariska Afrika. 

I studien framgår det att de som hade en bakgrund i låg- och medelinkomstländer (t ex Ukraina, Serbien, Argentina, Brasilien, Kina, Thailand, Indien, Gambia, Somalia, Syrien och Algeriet) löpte en 3,2-3,9 gånger (eller 220-290%) högre risk att dö av viruset jämfört med majoritetssvenskarna.

Detta var är en högre överrisk än den som gällde för faktorn inkomstnivå: De som tjänade minst löpte en 2,5 gånger (eller 150%) högre risk att dö av viruset jämfört med de som tjänade mest.

Fortfarande kvarstår m a o den stora frågan varför landets invånare med utomeuropeisk bakgrund drabbades proportionellt mest och värst under pandemin och av viruset:

De blev då både mest arbetslösa och mest fattiga (idag efter pandemin är t ex 30% av invånarna med bakgrund i subsahariska Afrika och i den s k MENA-regionen arbetslösa, vilket är den högsta siffran någonsin som har uppmätts för denna demografiska subkategori) och de både insjuknade, intensivvårdades och avled allra mest proportionellt sett.

https://www.svd.se/yrke-inte-kopplat-till-okad-risk-att-do-i-covid

”I studien har data från pandemins första år analyserats. Resultaten visar att yrke som enskild faktor inte inneburit en högre risk att dö i covid-19 i Sverige, enligt ett pressmeddelande.

Studien, som publicerats i Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, visar att personer som arbetade som taxi- eller bussförare, städare eller i serviceyrken var överrepresenterade bland dem som dog i covid-19 i Sverige fram till februari 2021.

Sunnee Billingsley vid sociologiska institutionen på Stockholms universitet är försteförfattare till studien och säger att resultaten förvånade forskarna.

– Vi misstänkte att risken att dö av covid-19 skulle vara högre inom vissa yrkesgrupper på grund av att de hade en större exponering mot andra människor eller sjukdomen. Något förvånande såg vi att det främst var andra socioekonomiska faktorer än yrke som ökade risken att dö i covid-19. Det är faktorer som vi redan vet är relaterade till risken att dö, säger Sunnee Billingsley.

De andra faktorerna som visade sig vara mer avgörande för risken att dö i covid-19 var inkomst, utbildning och födelseland.

– Inkomst var definitivt en mer betydande faktor än utbildning. Den tredjedel som tjänade minst hade en 2,5 gånger högre risk att dö av covid-19 jämfört med dem i den tredjedel som tjänade mest. Det är en betydande skillnad, säger Sunnee Billingsley.”

Ny studie visar att det inte har utgjort något större skydd under pandemin att ha en intimrelationspartner som är majoritetssvensk för en minoritetsinvånare samt att de majoritetssvenskar som har en intimrelationspartner som har utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund har drabbats mer av viruset än de majoritetssvenskar som är tillsammans med varandra

En ny registerstudie har undersökt sammanlagt 3 963 356 invånare i landet från den 12 mars 2020 tills den 23 februari 2021 vad gäller risken att insjukna och dö p g a viruset med fokus på de s k blandrelationerna. Det handlar om alla parbildningar (heteros som homos) som består av en majoritetsinvånare och en minoritetsinvånare och de är f ö påtagligt många just i Sverige proportionellt sett jämfört med flertalet andra västländer. Det kan då t ex handla om en man från MENA-regionen eller subsahariska Afrika och en majoritetssvensk kvinna eller om en kvinna från Latinamerika eller Öst/Sydostsien och en majoritetssvensk man o s v.

Syftet med studien är att undersöka om bristande kunskaper i svenska språket kan vara en förklaring till den kraftigt förhöjda överdödligheten i viruset bland fr a invånare med utomeuropeisk bakgrund och hypotesen är då att invånare med utomeuropeisk bakgrund som lever i en s k intim(par)relation (heteros som homos) med majoritetsinvånare bör kunna svenska språket bättre än andra invånare med utomeuropeisk bakgrund, som är tillsammans med varandra.

antal döda per 1000 invånare under den undersöka perioden: bland majoritetsinvånare som är tillsammans med majoritetsinvånare (heteros som homos): 1,18

bland minoritetsinvånare som är tillsammans med majoritetsinvånare (heteros som homos): 1,29

bland minoritetsinvånare som är tillsammans med minoritetsinvånare (heteros som homos): 1,37

Forskarna bakom studien konstaterar bl a att det inte har utgjort något större skydd under pandemin att ha en intimrelationspartner som är majoritetssvensk för en minoritetsinvånare samt att de majoritetssvenskar som har en intimrelationspartner som har utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund har drabbats mer av viruset än de majoritetssvenskar som är tillsammans med varandra, vilket är den förkrossande majoriteten numerärt och proportionellt sett (liksom att de allra flesta minoritetsinvånare i Sverige också är tillsammans med varandra inom sin minoritetsgrupp).

Studiens resultat leder dock till nya frågor: Väldigt få av Sveriges alla blandrelationer, blandäktenskap och blandpar (heteros som homos) bor och lever ju i de extremt trångbodda miljonprogramsområdena utan ”omvänt” befinner sig de allra flesta av dessa par i majoritetssvenskdominerade områden där trångboddheten är obefintlig men ändå föreligger ovanstående siffror. Därtill konstaterar forskarna att överdödligheten gäller invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund oavsett om de härstammar från ett land med medelinkomstnivåer (t ex Iran) eller från ett mycket fattigt land (t ex Somalia).

”Utrikesfödda har drabbats hårdare av pandemin. Men att det skulle bero på sämre kunskap i svenska eller svårigheter att ta till sig information förklarar inte den högre dödligheten, enligt en ny studie.

– Det är tydligt att det inte är språket som gör att det blir så här, säger en av forskarna, Siddartha Aradhya.”

https://www.svd.se/okad-dodlighet-i-covid-inte-kopplat-till-sprak?fbclid=IwAR1SdpFx_qbIa8ss5H0SWn6Upx-mcOyPfP1jXFEUcs6shAFHeIu1J8re4So

”Tidigt under covid-19-pandemin kom indikationer på att viruset slog hårdare mot vissa grupper i samhället – både utomlands och i Sverige. Studier har visat på att faktorer som lägre utbildning, lägre inkomst och trångboddhet skulle kunna förklara varför det bland utrikesfödda finns en högre dödlighet. I vissa fall har även bristande språkkunskaper eller brist på insyn i hur vissa samhällssystem fungerar lyfts fram som potentiella bidragande orsaker.

– Att man då inte skulle förstå restriktionerna eller missuppfatta de restriktioner som gäller. Eller att man inte förstår hur sjukvårdssystemet fungerar och hur man kommer i kontakt med sjukvården när man blir sjuk, säger Siddartha Aradhya, forskare i demografi vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, och fortsätter:

– Och det är problematiskt eftersom att inga av de påståendena har kunnat bevisas genom empirisk data, säger han.

Studien från Stockholms universitet pekar på att språkbrister inte kan förklara varför utrikesfödda har varit mer utsatta eller har en högre dödlighet. Inte heller kan eventuella bristande kunskaper om det svenska sjukvårdssystemet ses som en förklaring. Forskarna har jämfört personer som lever i par där båda är födda i ett annat land, par där en är utlandsfödd och par där båda är födda i Sverige.

– Ett intressant resultat vi har fått fram är att svenskfödda som är tillsammans med någon som är utrikesfödd också har en högre dödlighet. Det som detta visar är att det inte finns någon genetisk skillnad, säger Siddartha Aradhya.

Under pandemin har myndigheter, däribland Folkhälsomyndigheten, översatt information om covid-19 till olika språk för att nå så många som möjligt. Det är bra, anser han.

– Att översätta information är grundläggande. Men det kommer inte att lösa själva problemet. Det är tydligt att det inte är språket som gör att blir så här om man tittar på det vi har kommit fram till. Att översätta till olika språk är inte tillräckligt, säger han.

Så vad är det då som gör att skillnader uppstår? Att vissa drabbas hårdare än andra? Det är fortsatt svårt att säga – men inte på något sätt omöjligt att ta reda på.

– Hur vi traditionellt sett på ojämlikhet kanske inte kan appliceras på den här pandemin. Det kan finnas andra typer av ojämlikhet som har uppenbarat sig i och med covid-19-pandemin. Vi behöver bara gräva lite djupare, enligt Siddartha Aradhya.

– Vi behöver titta mer på risken för att utsättas för viruset. Det vi kan se är att det mycket handlar om hur man exponeras.”

Medellivslängden fortsätter att stiga i Sverige och skillnaden mellan män och kvinnor fortsätter att minska samtidigt som betydelsen av att ha en eftergymnasial utbildning har växt

SCB har i dagarna kommit med nya siffror rörande den svenska medellivslängden, som bara fortsätter att öka, vilket påminner mig om den alltför stora (över)dödligheten bland de s k ”andrageneration:arna”:


Medellivslängden uppgick mellan 2011-20 till 84 år för kvinnor och till drygt 80 år för män. Jämfört med den föregående tidsperioden 2001-10 har medellivslängden ökat i Sverige med 1,2 år för kvinnor och med hela 1,9 år för män. Troligen handlar den sistnämnda siffran om förändrade maskulinitetsnormer bland fr a majoritetssvenska män.


Den ökade medellivslängden beror bl a på en överlag minskad dödlighet bland personer i åldrarna 65 år och uppåt (d v s bland pensionärerna), en allt lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar plus en lägre dödlighet i cancer i åldrarna upp till 79 år för kvinnor och upp till 84 år för män.


Sverige är idag ett av de 20 länder i världen som uppvisar den allra högsta medellivslängden och Sverige tillhör t o m de 10 länder i världen som uppvisar den allra högsta medellivslängden bland män. Utöver Sverige sticker bl a Japan, Sydkorea, Singapore, Frankrike, Italien, Spanien, Norge och Schweiz ut globalt i sammanhanget.


Skillnaderna mellan kvinnor och män fortsätter också att minska medan skillnaderna mellan olika regioner står still – det är fortfarande t ex hallänningarna som lever längst och norrlänningarna som lever kortast.


Det som ökar är skillnaden mellan låg- och högutbildade: När den återstående medellivslängden vid 30 års ålder jämförs för invånare med olika utbildningsnivå visar det sig att eftergymnasialt utbildade personer nu har nästan sex års högre medellivslängd jämfört med de med enbart förgymnasial utbildning. I Värmland handlar det om hela sju års skillnad för kvinnorna och i Stockholms län om likaså hela sju års skillnad för männen.


Den allra största faktorn för att leva länge är m a o numera att ha en eftergymnasial utbildning eller ej.


De allra flesta unga majoritetssvenskar har idag en eftergymnasial utbildning medan mycket höga procentandelar av invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund inte har det.


I en färsk rapport framgår det exempelvis att de så kallade andragenerationsbarnen och invandrarbarnen båda uppvisar liknande låga resultat vad gäller att ta en gymnasieexamen: Hela 30 procent i båda grupperna misslyckas med det per årskull inom fyra år efter påbörjade gymnasiestudier.


Vad gäller eleverna i de 60 så kallade utsatta stadsdelarna i landet, vilka samtliga i praktiken är miljonprogramsområden som domineras av invånare med utomeuropeisk bakgrund, så misslyckas över 35 procent till och med med att gå ut grundskolan med gymnasiebehörighet och i de 22 särskilt utsatta områdena handlar det om över 40 procent.


I ålderskategorin 20-64 år är också dödligheten bland de kvinnliga ”andrageneration:arna” hela 20% högre än bland majoritetsinvånarna och bland de manliga ”andrageneration:arna” handlar det om närmast osannolika 35%.


Tendensen att det går sämre eller åtminstone lika illa för ”andrageneration:arna” än för de utrikes födda är ytterst oroväckande då det ”normala” borde vara att det borde gå sämre för de som själva är utrikes födda och som har invandrat i vuxen ålder och inte för ”andrageneration:arna” som är födda och uppvuxna i Sverige. Denna tendens verkar tyvärr vara särskilt påtaglig just i Sverige vilket inte bådar gott inför framtiden och inte minst p g a att de s k ”andrageneration:arna” om några år kommer att gå om och vara fler än de utrikes födda.

Och det kanske otäckaste av allt är att invandrarna lever längre än sina barn – d v s de utrikes födda lever rakt av t o m längre än majoritetssvenskarna medan de s k ”andrageneration:arna” både lever kortare än sina föräldrar och majoritetsbefolkningen.

Sverige ligger numera i topp i Europa vad gäller dödligt våld p g a skjutvapen och tillhör även toppen vad gäller dödligt våld överhuvudtaget

BRÅ:s nya rapport om det dödliga skjutvapenvåldet som jämför detsamma med nivån i andra europeiska länder kommer tyvärr fram till att det är riktigt illa just i Sverige och sedan 2013 när dagens våg av både skjutningar och sprängningar drog igång på allvar.


Fram tills nyligen tillhörde Sverige ett av de länder i Europa där det dödliga våldet var som allra lägst per capita men numera är det tyvärr inte längre fallet. Sedan 2013 ligger genomsnittet vad gäller årligt antal offer för dödligt våld i Europa på 8 personer per miljon invånare men i Sverige uppnådde ”vi” osannolika 12 personer per miljon invånare under ”pandemiåret” 2020 då det sköts och bombades mer än någonsin tidigare i fredstid (och sedan det sista svenska fälttåget ägde rum mot/i Norge 1814).


Sverige ligger vidare numera i topp vad gäller att dö av ballistiska orsaker i Europa – genomsnittet ligger på 1,6 offer per miljon invånare men i Sverige handlar det numera om otroliga 4 offer per miljon invånare per år.


Sverige toppar fr a vad gäller 20-29-åringar som faller offer för dödligt skjutvapenvåld och även om nivåerna är relativt höga även i Nederländerna, Belgien och i vissa Balkan-länder såsom i Serbien och Kroatien så är Sverige exceptionellt och unikt i ett komparativt europeiskt sammanhang vad gäller den dramatiska ökningen (sedan 2013).


Varför svenskarna dödar eller försöker döda varandra i så hög utsträckning medelst både skjutvapen och sprängmedel att vi nu ligger i topp i Europa per capita är fortfarande inte helt klart och orsakerna är sannolikt många och stavas bl a extrem fattigdom bland landets invånare med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena och en miniarmé av tonåriga och unga vuxna UVAS/NEET:are som har misslyckats fullständigt i skolan och för vilka brottslighet är den ”enda” karriärvägen.

Det är över 12 gånger vanligare att invandrare från Somalia dör i viruset jämfört med majoritetsinvånarna liksom över 500% vanligare att invandrare från Libanon och Syrien gör det och över 200% vanligare att invandrare från Chile gör det

DN:s Jessica Ritzén och Jonas Desai rapporterar från Stor-Stockholms miljonprogramsområden som domineras av invånare med utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund inför pandemins tredje våg och intervjuar bl a Global Villages Ahmed Abdirahman.

Tyvärr saknas statistik i Sverige vad gäller dödligheten i viruset annat än utifrån födelseland men allt tyder på att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund är de som dör allra mest proportionellt sett (OBS – d v s inte i absoluta tal).

Tyvärr saknas vidare siffror om de s k ”andrageneration:arna” utan de enda siffror som finns att tillgå rör invandrarna, d v s de utrikes födda, så det är oklart om också de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund också dör av viruset i högre utsträckning än andra invånare. Det är då bl a över 12 gånger vanligare att invandrare (d v s utrikes födda) från Somalia dör i viruset jämfört med majoritetsinvånarna liksom över 500% vanligare att invandrare från Libanon och Syrien gör det och över 200% vanligare att invandrare från Chile gör det o s v.

Tyvärr (för tredje gången gillt) lyckades M och SD nyligen att få Folkhälsomyndigheten att backa om rekommendationen att prioritera papperslösa och invånarna med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena vad gäller vaccineringen.

”Coronaviruset slår ojämlikt och hårt mot Stockholm mest utsatta områden och oron är stor för att vaccinationsinsatserna är otillräckliga inför en tredje våg. Stockholms moské står nu redo att öppna dörrarna för vaccination.”

https://www.dn.se/sthlm/stor-oro-for-en-tredje-vag-i-stockholms-mest-utsatta-omraden

”– Vi ser omfattande skillnader både socioekonomiskt och var i Stockholm man råkar bo. Ekonomin har varit en avgörande faktor för risken att dö i covid-19. Att ha låg inkomst är förknippat med en högre risk oavsett var man bor, men var man bor är mer avgörande för risken än vad inkomsten är, säger Anton Lager, enhetschef på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.

Forskarna gör nu en fördjupad studie på bostadsområdesnivå för att förstå varför vissa bostadsområden drabbats hårt även under andra vågen. – Den andra vågen slog bredare och vi ser inte lika dramatiska skillnader mellan olika områden, men det är fortfarande väldigt stora skillnader och det är samma områden som drabbas.

De nio värst drabbade områdena i andra vågen var bland topp 30 även i den första vågen, säger Anton Lager.

Ahmed Abdirahman är allvarligt oroad för en väntad tredje våg.

– Vad händer om vi får en covid-variant som är 70 procent mer smittsam i de här områdena igen? Ingenting har ju förändrats, utmaningarna är desamma, som trångboddheten. Kommer vi få igång vaccineringen snabbt eller kommer de här områdena att vara sist? Ska man sedan skylla på språkproblem eller vad? säger Ahmed Abdirahman.

Stiftelsen The Global Village har tillsammans med regionen tagit initiativ till seminarium för allmänheten i Järva kring vaccineringen och rundabordssamtal med organisationer i förorten inför upphandlingen av vaccinationsaktörer.

– Vi behöver en mångfald av aktörer även i utsatta områden för att vaccineringen ska bli lika effektiv som i innerstaden. Där kommer det att finnas mängder av aktörer, men i utsatta områden får man förlita sig till regionen. Man kanske måste ge privata aktörer bättre betalt för att vaccinera i förorten än i stan, säger han.

I Folkhälsomyndighetens uppdaterade prioritering för vaccination slås fast att hög ålder och låg socioekonomisk status ökar risken för svår sjukdom och död i covid-19. Därför ska socioekonomi beaktas i alla faser av vaccineringen och prioriteras vid vaccinbrist.

Den nya prioriteringen har kritiserats av både SD och M.Moderatledaren Ulf Kristersson ifrågasatte i förra veckan varför papperslösa skulle gå före i kön, vilket fick Folkhälsomyndigheten att backa och snabbt stryka papperslösa som exempel på prioriterade utsatta grupper. Folkhälsomyndigheten meddelar nu att det är upp till regionerna att avgöra vilka personer som bör prioriteras i de utsatta grupperna.”

Manliga invandrare födda i Nordafrika och Västasien löper en 213% högre risk att dö i viruset än majoritetsinvånarna

Nyligen har en registerstudie publicerats i en akademisk tidskrift som undersöker samtliga som avled p g a covid-19-viruset under pandemin i Sverige mellan den 13 mars till den 7 maj.


Studien visar bl a att hela 11,4% av alla som gick bort p g a viruset under denna tidsperiod var födda i Mellanöstern och Afrika samt att utrikes födda män från Västasien/Mellanöstern och Nordafrika löpte över 3 gånger (OR 3.13) så hög risk (eller 213% högre risk) att dö av viruset medan de utrikes födda kvinnorna från samma regioner löpte en dubbelt (OR 2.09) så stor risk (eller 109% högre risk) att göra detsamma.


I övrigt hade män i allmänhet en mer än dubbelt så hög risk att dö i covid-19 än kvinnor och ogifta kvinnor och män (inkluderar både de som aldrig varit gifta, änklingar/änkor och frånskilda) hade en 1,5-2 gånger så hög risk att dö i covid-19 jämfört med de som var gifta. Att bo i Stockholmsområdet var dessutom förenat med en 4,5 gånger så hög risk att dö i covid-19 både för kvinnor och män jämfört med invånarna i övriga landet.


Invandrare från övriga låginkomstländer (t ex subsahariska Afrika, delar av Latinamerika, Sydasien och Sydostasien) löpte slutligen en dubbelt så hög risk att dö av viruset (OR 2.2 för män och OR 1.45 för kvinnor) medan invandrare från övriga Norden, Europa och västvärlden ”endast” uppvisade en 19% högre risk vad gäller männen och en 8% högre risk vad gäller kvinnorna.


överrisk att dö i covid-19-viruset i Sverige för invandrare födda i:


Västasien/Mellanöstern och Nordafrika: 213% för männen och 109% för kvinnorna

övriga låginkomstländer (subsahariska Afrika, delar av Latinamerika, Sydasien och Sydostasien): 120% för männen och 45% för kvinnorna

övriga Norden/Europa/Väst: 19% för männen och 8% för kvinnorna

Våren 2020 har ”bjudit” på den högsta över/dödligheten i svensk historia sedan 1851/1869/1900

Idag har SCB redovisat data som rör det totala antalet personer som avled i landet under årets första halvår och SCB konstaterar bl a att det handlade om det högsta antalet dödsfall i Sverige under första halvåret sedan år 1869 (OBS: i absoluta tal), att överdödligheten i april månad var den högsta sedan år 1851 (OBS: jämfört med den närmast föregående femårsperioden) samt att överdödligheten i maj och juni månad var den högsta sedan år 1900 (det finns då data om över/dödlighet i Sverige per månad sedan 1851 och framåt).

DÖD.jpg
Tidigare har Folkhälsomyndigheten redovisat siffror som visar att taxichaufförer m fl (d v s även de som transporterar take out/hämtmat, livsmedel, varor, paket mm), pizzabagare och buss- och spårvagnsförare har drabbats allra mest proportionellt sett av viruset medan den yrkesgrupp som har drabbats allra mest i absoluta tal är städare och de allra flesta av de som ingår i dessa yrkesgrupper har utländsk och utomeuropeisk bakgrund och bor och lever i miljonprogramsområdena.
DÖD2
Vidare har Folkhälsomyndigheten även visat att invandrare och fr a utomeuropeiska invandrare har drabbats många gånger mer än majoritetsinvånarna av viruset och allra värst drabbade proportionellt sett är de invånare som är födda i Turkiet, Etiopien, Finland, Somalia, Irak, Libanon, Afghanistan, Finland och Chile.
 
Bland infödda majoritetssvenskar har överdödligheten knappt varit märkbar under våren medan den uppgick till uppemot 300% bland flera utomeuropeiska minoritetsgrupper.
 
Huvuddelen och merparten av den rekordhöga dödligheten och överdödligheten under våren, som då har förorsakats av viruset, har m a o utomeuropéerna och invånarna i miljonprogramsområdena stått bakom:
DÖD3.jpg
”…coronapandemin nådde Sverige i februari och under det första halvåret dog 51 405 personer. Det var det högsta antalet dödsfall i Sverige under första halvåret sedan 1869 då 55 431 personer dog.
 
(…)
 
”Antalet dödsfall ökade kraftigt från slutet av mars för att nå sin topp i mitten av april då det den 15 och 16 april dog 398 personer per dag. Efter toppen i mitten av april sjönk antalet döda, men i slutet av juni hade Sverige fortfarande en liten överdödlighet.”
 
(…)
 
”Antalet dödsfall följer normalt sett en årscykel då det dör fler under vinterhalvåret än under sommarhalvåret. Det beror bland annat på influensaepidemierna som i regel är mer intensiva under vintermånaderna. I april brukar influensasäsongen vara över vilket gör att antalet döda brukar landa på omkring 7 500 dödsfall. Medelantalet dödsfall under april åren 2015–2019, enligt den definitiva statistiken, var 7 635 dödsfall vilket medförde att överdödligheten under april 2020 blev 38 procent. Det var den högsta relativa överdödligheten under april månad, i förhållande till den närmast föregående femårsperioden, som uppmätts. Data över dödsfall per månad finns tillgänglig och publicerad från 1851 och framåt.
 
Även under maj och juni var dödstalen höga. Under maj dog 8 906 personer och under juni dog 7 395 personer. Det var en relativ överdödlighet på 23 procent för maj och 10 procent för juni. Vi får gå tillbaka till år 1900 då den relativa överdödligheten under dessa båda månader var högre än under 2020. Under spanska sjukan 1918/19 uppmättes betydligt högre överdödlighet än under andra kvartalet 2020, men den pandemin var koncentrerad till vinterhalvåret.
 
Det höga antalet dödsfall under första halvåret 2020 slog olika i Sverige. Hårdast drabbades Stockholms län. Där dog 10 415 personer vilket var 2 326 dödsfall, eller 29 procent, fler än det genomsnittliga antalet dödsfall åren 2015–2019. I endast fyra län, var antalet dödsfall något lägre än genomsnittet åren 2015–2019. Lägst var den i Västerbotten där det dog 1 301 personer under första halvåret vilket var 6 procent, eller 83 döda, färre än det genomsnittliga antalet dödsfall åren 2015–2019.”

Antalet skjutningar och antalet människor som dödas och skadas av skjutvapen och handeldvapen ökar dramatiskt

Antalet fall av dödligt våld har ökat under de senaste åren och jämfört med 1990-2014 då antalet fall av dödligt våld gick ned men sett till totalbefolkningens storlek (d v s antal dödade per capita) är nivån av dödligt våld fortfarande längre än i början av 1990-talet.
 
Dock har antalet skjutningar och antalet människor som dödas och skadas av skjutvapen och handeldvapen ökat dramatiskt. Skjutvapen och handeldvapen användes i 126 av de totalt 410 fallen av dödligt våld som ägde rum i Sverige under perioden 2014–17 och 100-tals människor (i huvudsak tonårspojkar och mycket unga män) har sårats av skottskador mellan dessa år.
 
Under 1990-talet dödades omkring fem människor per år av skjutvapen och handeldvapen men numera handlar det om ungefär 45 fall per år och de allra flesta som både skjuter, ihjälskjuts och skadeskjuts är tonåringar och unga vuxna och vilket innebär att det antagligen inträffar fler dödsskjutningar per capita och per år bland invånarna under 30 år i Sverige än i något annat land i Europa.
 
2019
antal skjutningar hittills i år: 195
antal ihjälskjutna hittills i år (mordet på kvinnan i Malmö är ännu ej medräknat): 26
antal skadskjutna hittills i år: 68
 
2018
antal skjutningar: 306
antal ihjälskjutna: 45
antal skadskjutna: 135
 
2017:
antal skjutningar: 324
antal ihjälskjutna: 43
antal skadskjutna: 139
 
2016:
antal ihjälskjutna: 28
 
2015:
antal ihjälskjutna: 28
 
2014
antal ihjälskjutna: 19
 
2013
antal ihjälskjutna: 18
 
2012
antal ihjälskjutna: 12
 
2011
antal ihjälskjutna: 13
 
2010
antal ihjälskjutna: 9
 
2009
antal ihjälskjutna: 10
 
2008
antal ihjälskjutna: 10
 
2007
antal ihjälskjutna: 13
 
2006
antal ihjälskjutna: 8

Idag har kring 50% av alla kvinnor som föder ett barn i Sverige utländsk bakgrund och kring 35% av alla kvinnor som föder ett barn i Sverige har numera utomeuropeisk bakgrund

En ny rapport från SCB som både undersöker fruktsamheten och dödligheten under de kommande decennierna visar bl a att år 2018 föddes det totalt 115 800 barn i landet och vilket motsvarade 1,76 barn per s k fertil kvinna. Detta var det högsta fruktsamhetstalet i Europa efter Frankrike och EU-genomsnittet ligger då idag på låga 1,59 och denna siffra är då katastrofalt låg (d v s mycket lägre än så) i Syd-, Central- och Östeuropa men också i Tyskland och i flera av våra grannländer.
 
Av alla barn som föddes 2018 hade 31% en utrikes född mor och 4% av mödrarna var födda inom EU (utom Sverige) medan de övriga var födda i ett land utanför EU och i huvudsak utanför Europa. År 2029 så kommer 33% av alla kvinnor som föder ett barn under det året att vara utrikes födda och de allra flesta av dem kommer att vara födda utanför Europa.
HDI.jpg
 
Kvinnor i s k fertil ålder som är födda i Norden och inom EU föder numera i genomsnitt 1,49-1,62 barn och vilket bl a innebär att höga procentandelar inom denna grupp av kvinnor är barnlösa eller bara har ett barn. Många kvinnor som är födda i Norden och inom EU och som får barn får dessutom numera barn utanför kroppen via ett stort antal olika reproduktionstekniker, d v s de blir med barn utanför kroppen eller får barn på annat vis (t ex via adoption och surrogat) och inte minst då många av dem blir mödrar efter 35-40 årsåldern.
 
Kvinnor i s k fertil ålder som är födda utanför Europa föder numera i genomsnitt 2,24-2,98 barn och vilket bl a innebär att höga procentandelar inom denna grupp av kvinnor har fler än två barn medan de allra flesta av dem har två barn. De allra flesta kvinnor som är födda utanför Europa och som får barn får barn och föder barn på s k traditionellt vis och inte minst då de de flesta av dem blir mödrar innan 35-40-årsåldern.
 
Bland landets befolkning som är 65 år gamla så ökar andelen utrikes födda hela tiden och uppgår idag till 18% och år 2060 så kommer denna procentandel ha ökat till 30%.
65 år.jpg
Omräknat till utländsk bakgrund så går det idag att säga att kring 50% av alla kvinnor som föder ett barn har någon form av utländsk bakgrund – d v s de är antingen utrikes födda eller inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar.
 
Omräknat till utomeuropeisk bakgrund så går det idag att säga att kring 35% av alla kvinnor som föder ett barn har någon form av utomeuropeisk bakgrund – d v s de är antingen utrikes födda eller inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar.