Kategori: det nya Sverige

Om fruktsamheten bland yngre och äldre kvinnor

SCB har jämfört fruktsamheten bland kvinnor som tillhör två olika ålderskategorier – yngre kvinnor (15-19 år) och äldre kvinnor (45-49 år) – och både yngre och äldre kvinnor med utländsk bakgrund uppvisar en högre fruktsamhet än yngre och äldre kvinnor med svensk bakgrund.

I början av 2000-talet hade 70% av barnen som föddes av yngre kvinnor svensk bakgrund och idag handlar om 44%. Och i början av 2000-talet hade 66% av barnen som föddes av äldre kvinnor svensk bakgrund och idag handlar om 55%.

Kvinnor med utländsk bakgrund uppvisar överlag en högre fruktsamhet än kvinnor med svensk bakgrund oavsett ålder. Slutligen konstaterar SCB att tidigare i början av 2000-talet var fruktsamheten generellt högre bland kvinnor som uppvisar en högre utbildningsnivå men sedan 2010-talet är fruktsamheten generellt högre bland kvinnor som uppvisar en lägre utbildningsnivå.

Den 31 december 2020 hade totalt 3 477 819 invånare någon form av utländsk bakgrund i Sverige motsvarande 33,51% och mellan 17,66-21,55% kan räknas som synliga minoritetsinvånare

Den 31 december 2020 hade totalt 3 477 819 (folkbokförda) invånare någon form av utländsk bakgrund i Sverige motsvarande 33,51% varav:

2 046 731 var utrikes födda (d v s invandrare)

1 431 088 var inrikes födda varav:

638 309 var inrikes födda med två utrikes födda föräldrar från samma land eller från två olika länder (d v s s k ”andrageneration:are”)

792 779 var inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född förälder (d v s s k blandade eller mixade)

Den s k ”tredje generationen” är ej medräknad här och bör numera utgöra kring 3-4% och likaså är de allra flesta nationella minoritetsinvånarna ej medräknade utöver sverigefinnarna. 17,66% av ovanstående personer har någon form av utomeuropeisk bakgrund och kan betecknas som icke-vita och om även invånarna med bakgrund på Balkanhalvön också räknas in, vilka också brukar inkluderas i kategorin synliga minoritetsinvånare, så handlar det om 21,55%. Bland invånarna i åldrarna 0-44 år liksom bland invånarna i de tre storstadsregionerna har idag en bra bit över 25% utomeuropeisk bakgrund.

antal invånare den 31 december 2020 med bakgrund i:

Västasien och Nordafrika (den s k MENA-regionen): 985 638

Norden: 633 660:

Balkan: 404 559

Subsahariska Afrika: 314 134

Västeuropa: 255 426

Nordost- och Sydostasien: 225 964

Centraleuropa: 194 997

Latinamerika och Karibien: 169 705

Sydasien: 123 677

Sydeuropa: 95 576

Östra Europa: 84 133

Balticum: 60 345

Angloamerika: 57 924

Centralasien: 13 372

Australien, Nya Zeeland och Oceanien: 11 884

Okänd bakgrund 6010

Sveriges 60 största invandrargrupper (10 000 invånare och uppåt) uppdelade på ursprungsland den 31 december 2020 och inräknat både de utrikes födda (d v s de invandrade inklusive de adopterade), de inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (d v s den s k andra generationen) och de inrikes födda med en utrikes och en inrikes född förälder (d v s de s k blandade).

Vissa grupper innehåller en mycket hög andel invandrade (t ex Syrien) och andra en mycket hög andel adopterade (t ex Sydkorea) medan ytterligare andra grupper består av en mycket hög andel s k andrageneration:are (t ex Turkiet) och andra av en mycket hög andel blandade (t ex Filippinerna).

Ursprungsländerna Jugoslavien, Sovjetunionen och Serbien är dubbelräknade – de som ingår i ”Jugoslavien” hittas också under bl a Bosnien, Kosovo och Serbien o s v, de som hittas i ”Sovjetunionen” hittas också under bl a Ryssland, Ukraina och Georgien o s v och de som hittas i ”Serbien” hittas också under Serbien och Montenegro och de som hittas i ”Tjeckoslovakien” härrör både från f d Tjeckoslovakien, Tjeckien och Slovakien. Slutligen är de som är inrikes födda och som t ex har en mor från Finland och en far från Libanon dubbelräknade.

1, Finland 400 031

2, Jugoslavien 334 537

3, Syrien 249 162

4, Irak 229 481

5, Sovjetunionen 144 478

6, Polen 142 802

7, Iran 123 646

8, Norge 117 200

9, Tyskland 117 013

10, Somalia 112 844

11, Danmark 105 872

12, Turkiet 106 868

13, Bosnien 96 446

14, Afghanistan 74 914

15, Libanon 66 760

16, Thailand 65 341

17, Eritrea 64 977

18, Chile 58 896

19, Indien 58 845

20, Storbritannien 58 599

21, USA 49 505

22, Kina 47 109

23, Rumänien 45 462

24, Etiopien 38 871

25, Serbien 37 383

26, Grekland 34 782

27, Ryssland 33 001

28, Ungern 32 996

29, Vietnam 32 945

30, Pakistan 30 982

31, Italien 27 135

32, Estland 26 772

33, Filippinerna 26 447

34, Marocko 25 077

35, Spanien 23 226

36, Frankrike 21 962

37, Sydkorea 21 895

38, Nederländerna 21 807

39, Colombia 21 707

40, Litauen 20 013

41, Tjeckoslovakien 19 199

42, Kroatien 19 428

43, Kosovo 19 230

44, Bangladesh 17 413

45, Brasilien 17 125

46, Österrike 16 240

47. Nordmakedonien 16 229

48, Ukraina 15 958

49, Egypten 15 606

50, Peru 14 737

51, Sri Lanka 14 595

52, Bulgarien 14 061

53, Tunisien 13 607

54, Lettland 13 560

55, Palestina 13 168

56. Gambia 11 712

57, Nigeria 11 545

58, Island 10 557

59, Albanien 10 499

60, Jordanien 10 128

Idag har 33,5% av alla invånare någon slags utländsk bakgrund, invånarna med utländsk bakgrund stod för 99% av folkökningen under 2020, mellan 38-40% av alla invånare som är mellan 0-34 år har någon form av utländsk bakgrund och medan medelåldern bland desamma ligger på kring 35 år så ligger medelåldern bland majoritetssvenskarna numera på uppemot 50 år

Den 31 december 2020 hade sammanlagt 33,5% av samtliga invånare i landet någon form av utländsk bakgrund en generation bakåt – d v s inräknat de utrikes födda och de inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar. Skulle även den s k ”tredje generationen” inräknas så handlar det om över 35%. En majoritet av dessa 33,5 procenten (eller 35 procenten) har utomeuropeisk bakgrund. Den 31 december 2020 var vidare nästan 20% av alla invånare i Sveriges utrikes födda.

Detta gör att Sverige idag med fog kan utropas till det land i västvärlden som uppvisar den allra mest heterogena befolkningssammansättningen efter USA och bredvid Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Kanada och Australien.

Under 2020 ökade vidare Sveriges befolkning med sammanlagt 51 706 personer varav invånarna med någon form av utländsk bakgrund stod för 99% av densamma – d v s nästan 100% av befolkningsökningen stod invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund för under förra året. 

Invånarna med någon slags utländsk bakgrund står vidare idag för den absoluta majoriteten av ”påfyllningen” av både nya invånare i form av nya bebisar och barn (d v s antingen personer som är födda i Sverige eller personer som invandrar till Sverige som barn) liksom av ”påfyllningen” av nya invånare i s k arbetsför ålder (d v s personer i ålderskategorin 16-64 år).

Allt detta beror på att invånarna med någon form av utländsk bakgrund en generation bakåt är påtagligt mycket yngre än majoritetsinvånarna och därtill får de fler barn per kvinna i s k fertil ålder.

Bland samtliga invånare med någon form av utländsk bakgrund ligger medelåldern idag på 37 år men i miljonprogramsområdena där invånare med utomeuropeisk bakgrund dominerar så handlar det om mellan 30-35 år. Bland landets 639 309 s k ”andrageneration:are” ligger medelåldern just nu till exempel på 21 år och de allra flesta av de s k ”andrageneration:arna” har utomeuropeisk bakgrund. Den stora majoriteten av fr a invånarna med utomeuropeisk bakgrund är med andra ord i s k barnafödande och familjebildande liksom i produktiv och arbetsför ålder.

Av alla invånare som var mellan 0-44 år den 31 december 2021 hade mellan 38-41% någon slags utländsk bakgrund och en majoritet av dem hade utomeuropeisk bakgrund och bland invånarna i Stor-Malmö handlade det om 42,4%, i Malmö stad om 56,1%, i Stor-Stockholm eller Stockholms län om 44,8%, i Stockholms stad om 44,5% och i Göteborgs stad om 46,3% och så vidare.

Bland samtliga majoritetsinvånare som är födda i Sverige med två föräldrar som också är födda i riket – d v s majoritetssvenskarna – så ligger medelåldern numera på bortåt 50 år. En majoritet av majoritetssvenskarna är m a o idag inte längre i s k fruktsam ålder och kan därmed bara reproducera sig ”utanför kroppen” genom olika reproduktionstekniker, vilket många majoritetsinvånare också gör. Antalet (d v s i absoluta tal) majoritetssvenskar är f ö numera lägre eller åtminstone lika många som antalet majoritetssvenskar var på 1970-talet och uppemot en tredjedel av alla majoritetssvenskar är snart över 65 år gamla.

Under 2020 slutligen beviljades det  fler svenska medborgarskap än någonsin tidigare i svensk historia – det handlade om 80 175 personer som blev nya svenska medborgare varav de allra flesta var utomeuropéer.

Reflektioner kring den pågående debatten om den rasliga förändringen av den svenska befolkningssammansättningen

Några korta reflektioner i trepunktsform mot bakgrund av den just nu intensiva för att inte säga aggressiva diskussionen om den rasliga förändringen av den svenska befolkningssammansättningen (för det är ju det debatten de facto handlar om även om alla vi svensktalande samtidigt saknar ett språk för att tala om ras i relation till svenskhet p g a att vi alla delar den hegemoniska färgblinda antirasism som gäller i Sverige sedan åtminstone 1990-talet och därför blir debatten också rejält klumpig) och utan att ta ställning i den i övrigt ständigt pågående och aldrig avslutade debatten om svenskhet (som jag föredrar att kalla kampen om svenskheten) och som kanske för första gången sedan 1960-talet nu yrvaket börjar handla om ras och vithet även i ”mainstream-offentligheten” (se t ex Lisa Magnussons ledare i dagens DN: ””Människors oro” inför andras blotta uppenbarelse är inte högst förståelig, rationell ”invandringskritik”. Det är rasism.” https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-det-ar-inte-invandringskritik-det-ar-rasism):
 
1, Det är ett faktum att Sverige på rekordtid har gått från att ha varit ett av västvärldens allra mest rasligt homogena länder sett till befolkningssammansättningen till att idag vara i raslig paritet med de allra mest rasligt heterogena västländerna såsom Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Kanada och Australien. Så sent som 1980 var exempelvis knappt 1% av den svenska totalbefolkningen född i Afrika, Asien eller Sydamerika och antagligen var en tredjedel av desamma dessutom utlandsadopterade.
 
Idag har över 1/3 eller över 33% av alla invånare någon form av utländsk bakgrund inräknat även de blandade och uppemot 20% av samtliga invånare i landet är idag s k synliga minoritetsinvånare, d v s de kan inte passera som vita svenskar. Det är vidare ett faktum att denna demografiska utveckling har ägt rum i stort sett enkom p g a en omfattande utomnordisk och utomeuropeisk invandring som fr a har ägt rum efter Kalla krigets slut även om det självklart fanns invånare i Sverige som inte kunde passera som vita också under 1900-talets första hälft.
 
2, I den s k anglo-amerikanska världen har det sedan länge pågått forskning om hur vita majoritetsinvånare uppfattar icke-vita minoritetsinvånare med avseende på allt ifrån stereotypisering, ansiktsigenkänning, osäkerhetsundvikande, attraktions- och stressnivåer och det finns mycket som tyder på att många vita majoritetsinvånare kan uppleva rädsla, stress och oro när de ser, möter och konfronteras med icke-vita människor i olika vardagssituationer.
 
Detta verkar särskilt gälla vita som inte interagerar med icke-vita mer än kanske under skoltid och i arbetslivet och det finns mycket som tyder på att p g a den utpräglade rassegregation och rassegmentering som råder i Sverige inom bostadssektorn liksom också på arbetsmarknaden och ”på fritiden”, och som därtill är bland den mest extrema i hela västvärlden, så gäller det den absoluta majoriteten av alla vita majoritetssvenskar vilka helt enkelt sällan eller aldrig interagerar med icke-vita minoritetsinvånare på ett mer långvarigt och djupare plan.
 
Omvänt finns det mycket som tyder på att inte alla vita majoritetsinvånare känner stress och oro vid åsynen av icke-vita minoritetsinvånare och särskilt gäller det vita som bor och lever med icke-vita såsom t ex vita som har icke-vita partners, vita som har adopterat icke-vita barn, vita som har blandade barn och vita som står nära och interagerar med icke-vita på en vardaglig basis.
 
3, Det är ett faktum att utöver den rasliga liksom också kulturella, religiösa och språkliga supermångfald som råder i dagens Sverige så är de allra flesta av de icke-vita minoritetsinvånarna unga eller t o m mycket unga medan majoriteten av de vita majoritetsinvånarna är äldre eller t o m mycket äldre. Denna skillnad i åldersstrukturen mellan de vita och de icke-vita invånarna i landet som dessutom blir allt större för varje år som går och som t ex tar sig uttryck i att kring 40% av alla invånare som är mellan 0-30 år numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, har sannolikt en stor betydelse vad gäller hur vita majoritetssvenskar upplever det nya supermångfald-Sverige. Tidigare var denna rasliga mångfald koncentrerad till de tre storstadsregionerna och till de mellanstora städerna men idag gäller den i hela landet liksom även skillnaden i åldersstruktur mellan vita och icke-vita invånare.
 
En majoritet av alla vita majoritetsinvånare minns helt enkelt fortfarande och tydligt hur rasligt men också hur kulturellt, religiöst och språkligt homogent Sverige faktiskt var långt framemot 1900-talets slut. Så sent som 1970 fanns det bara 2300 invånare i landet som var födda i Sydamerika, så sent som 1980 fanns det bara 30 000 invånare i landet som var födda i Asien och så sent som 1990 fanns det bara 10 000 invånare i landet som var födda i Afrika och 1990 var fortfarande bara 3% av den svenska totalbefolkningen födda i Sydamerika, Asien, Afrika och f d Jugoslavien sammantaget.
 
Oavsett hur det kunde bli ”så här”, d v s vems fel/förtjänst det än är att Sverige på bara någon generation har gått från att ha varit ett av västvärldens allra mest rasligt homogena länder till att idag vara västvärldens näst mest rasligt heterogena land efter USA och tillsammans med en handfull andra västländer, så är det ett faktum att det är så här den rasliga befolkningssammansättningen ser ut idag liksom att den hela tiden fortsätter att bli än mer förhöjd och påtaglig för varje år som går.
 
Slutligen gör det inte ”saken” (saken = kort och gott vita majoritetsinvånares upplevelser av icke-vita minoritetsinvånare) bättre att skillnaderna i levnadsvillkor är astronomiska mellan vita och icke-vita invånare i just Sverige och mer extrema här än i de allra flesta andra västländer vad gäller närmast otaliga utfallsmått såsom förvärvsfrekvens, arbetslöshet, utbildningsnivå, inkomstnivå, bosättningsmönster, fattigdom, marginalisering, brottsutsatthet, ohälsa, bidragsberoende o s v.
 
överrisken att vara arbetslös bland invånare med utomeuropeisk bakgrund jämfört med majoritetssvenskar: 1300%
 
överrisken att vara arbetslös bland invånare med utomeuropeisk bakgrund med högskoleexamen jämfört med majoritetssvenskar med högskoleexamen: 300-400%
 
överrisken att inte förvärvsarbeta överhuvudtaget och att helt stå utanför arbetsmarknaden bland invånare med utomeuropeisk bakgrund jämfört med majoritetssvenskar: 350%
 
överrisken att vara fattig eller mycket fattig för invånare med utomeuropeisk bakgrund jämfört med majoritetssvenskar: 900-1000% (dessutom är överrisken än mer förhöjd bland de s k ”andrageneration:arna”)
 
överrisken att vara beroende av ekonomiskt bistånd och andra bidragsformer för invånare med utomeuropeisk bakgrund jämfört med majoritetssvenskar: över 1000%
 
överrisken att bo i hyresrätt och att inte äga sitt boende bland invånare med utomeuropeisk bakgrund jämfört med majoritetssvenskar: 350%
 
överrisken att växa upp som fattig bland barn med utomeuropeisk bakgrund jämfört med majoritetssvenska barn: 600-700%

”Dom ser inte ut som oss”

Den pågående debatten om Ivar Arpis ledarstick i SvD (och idag kommenterar DN:s Erik Helmerson debatten) som handlar om varför så höga andelar av majoritetsinvånarna egentligen intresserar sig för, engagerar sig i och även i många fall oroar sig för migrations- och integrationsfrågorna och den stadigt ökande demografiska mångfalden får mig att tänka på alla de (anonyma) Filipstadsbor vilka efter SD:s succéval i Filipstad 2014 (över 20%, och vilket ansågs mycket 2014, men knappast idag som bekant) svarade något i stil med att ”dom ser inte ut som oss” i ett reportage som försökte förstå och förklara varför SD hade kunnat öka så plötsligt och så kraftigt i den värmländska kommunen (från 5% 2010 till 20% 2014).
 
 
””Över hela Sverige har befolkningen förändrats”, skriver Arpi. ”När svenska städer förändras drastiskt på några få år, är det information nog för dem som bor där.” Jag tror det är alldeles korrekt, om man modifierar det till ”en hel del av dem som bor där”.
 
Ja, för många av migrationskritikerna är mycket riktigt invandringens kostnader eller effekter på samhällsutvecklingen mindre viktiga. Dessa tvisteämnen blir proxydebatter. Grundproblemet är i stället att majoritetsbefolkningen ser tiggare och mörkhyade människor omkring sig vars språk de inte förstår. De blir irriterade och nervösa.
 
Detta leder i sin tur vidare. Sådana ”kritiker” kommer inte att påverkas av siffror. De ser sin stad förändras och ogillar det helt enkelt. Ivar Arpi sätter ord på attityden som många svenskar med migrationsbakgrund beskrivit att de ständigt möts av: En gång blatte, alltid blatte.
 
Där står en kvinna i slöja och snyltar på välfärden. Men hon är ju narkosläkare, född i Skövde och betalar 35 000 i skatt varje månad? Jag skiter i om hon så uppfann narkosen, hon hör inte hemma här.
 
Och titta, där sitter en arab och ser hotfull ut. Men det är ju Hanif Bali, moderat riksdagsman och ännu mer restriktiv i invandringsfrågan än du? Restriktiv eller destruktiv, det där svarta skägget borde ändå skickas tillbaka till Somalia.
 
Den som låter sina åsikter styras av oro för ”befolkningsförändring” struntar gärna i allt annat än oron. Allt som behövs är en känsla, ett dövöra och partiet Alternativ för Sveriges klatschiga slogan: ”Nej! Ut!”
 
Ytterligare en fördel med Arpis klarspråk är att det flyttar problemet från betraktad till betraktare. Om det inte längre främst handlar om att invandringen är dyr, farlig eller på andra sätt systemhotande – då är det ju främst en attitydfråga hos den kritiske. Och det politiska dilemmat blir då hur mycket man ska ta hänsyn till just den attityden, den känslan, jämfört med till exempel känslan hos alla dem som inte ser det som ett stort problem att gatubilden förändrats.”

Den nya svenska EU-parlamentarikergruppen avspeglar alltmer det nya Sverige

Sverige skickar nu en av de allra mest heterogena EU-parlamentarikergrupperna till det nya EU-parlamentet i Bryssel då den svenska EU-parlamentarikergruppen alltmer börjar likna hur det nya supermångfalds-Sverige faktiskt ser ut idag även om flera av dem är adopterade och blandade.

EU.jpg

Också de nya brittiska, franska och holländska EU-parlamentarikergrupperna är s k mångfaldspräglade men i övrigt kommer det nya EU-parlamentet att vara fortsatt påtagligt homogent.

 

Över 10% av EU:s invånare (och väljare) tillhör numera en s k synlig minoritetsgrupp (ca 3-4% i Central- och Östeuropa, ca 8-10% i Sydeuropa samt ca 15-20% i Nord- och Västeuropa) medan under 3% av samtliga kandidater i det senaste EU-valet var synliga minoritetsinvånare och troligen kommer kring 2-3% av det nya parlamentets 751 ledamöter att tillhöra en synlig minoritetsgrupp.

Idag har kring 50% av alla kvinnor som föder ett barn i Sverige utländsk bakgrund och kring 35% av alla kvinnor som föder ett barn i Sverige har numera utomeuropeisk bakgrund

En ny rapport från SCB som både undersöker fruktsamheten och dödligheten under de kommande decennierna visar bl a att år 2018 föddes det totalt 115 800 barn i landet och vilket motsvarade 1,76 barn per s k fertil kvinna. Detta var det högsta fruktsamhetstalet i Europa efter Frankrike och EU-genomsnittet ligger då idag på låga 1,59 och denna siffra är då katastrofalt låg (d v s mycket lägre än så) i Syd-, Central- och Östeuropa men också i Tyskland och i flera av våra grannländer.
 
Av alla barn som föddes 2018 hade 31% en utrikes född mor och 4% av mödrarna var födda inom EU (utom Sverige) medan de övriga var födda i ett land utanför EU och i huvudsak utanför Europa. År 2029 så kommer 33% av alla kvinnor som föder ett barn under det året att vara utrikes födda och de allra flesta av dem kommer att vara födda utanför Europa.
HDI.jpg
 
Kvinnor i s k fertil ålder som är födda i Norden och inom EU föder numera i genomsnitt 1,49-1,62 barn och vilket bl a innebär att höga procentandelar inom denna grupp av kvinnor är barnlösa eller bara har ett barn. Många kvinnor som är födda i Norden och inom EU och som får barn får dessutom numera barn utanför kroppen via ett stort antal olika reproduktionstekniker, d v s de blir med barn utanför kroppen eller får barn på annat vis (t ex via adoption och surrogat) och inte minst då många av dem blir mödrar efter 35-40 årsåldern.
 
Kvinnor i s k fertil ålder som är födda utanför Europa föder numera i genomsnitt 2,24-2,98 barn och vilket bl a innebär att höga procentandelar inom denna grupp av kvinnor har fler än två barn medan de allra flesta av dem har två barn. De allra flesta kvinnor som är födda utanför Europa och som får barn får barn och föder barn på s k traditionellt vis och inte minst då de de flesta av dem blir mödrar innan 35-40-årsåldern.
 
Bland landets befolkning som är 65 år gamla så ökar andelen utrikes födda hela tiden och uppgår idag till 18% och år 2060 så kommer denna procentandel ha ökat till 30%.
65 år.jpg
Omräknat till utländsk bakgrund så går det idag att säga att kring 50% av alla kvinnor som föder ett barn har någon form av utländsk bakgrund – d v s de är antingen utrikes födda eller inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar.
 
Omräknat till utomeuropeisk bakgrund så går det idag att säga att kring 35% av alla kvinnor som föder ett barn har någon form av utomeuropeisk bakgrund – d v s de är antingen utrikes födda eller inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar.

Sverige inhyser antagligen idag den näst högsta procentandelen invånare med någon form av kulturell muslimsk bakgrund och den fjärde högsta procentandelen med någon form av subsaharisk afrikansk bakgrund i västvärlden:

Sverige är numera det land i västvärlden som antagligen härbärgerar den högsta procentandelen invånare med någon form av kulturell muslimsk bakgrund efter Bulgarien (OBS: långt ifrån alla av dem är utövande och troende muslimer och detta gäller både i Sverige och i Bulgarien) och borträknat Bosnien, Albanien och Kosovo: Min försiktiga uppskattning ger vid handen att det idag bör handla om minst 10,5% av den svenska totalbefolkningen motsvarande över 1 miljon invånare och möjligen mer än så och vilket kan jämföras med kring 11,5% i Bulgarien.
 
Samtidigt är Sverige numera det land i västvärlden som antagligen härbärgerar den fjärde högsta procentandelen invånare med någon form av bakgrund i subsahariska Afrika och även inräknat de som har slavättlingbakgrund från Karibien och de båda Amerika: Min försiktiga uppskattning ger vid handen att det idag bör handla om minst 3,1% av den svenska totalbefolkningen motsvarande 320 000 invånare och vilket kan jämföras med kring 12,5% i USA, kring 6% i Frankrike och kring 4% i Storbritannien.
 
Den 31 december 2018 hade nämligen 287 594 invånare i landet någon form av bakgrund i subsahariska Afrika genom att själva vara födda där eller genom att ha en eller två föräldrar som är det och tillsammans med de 9500 invånarna som uppskattas ha slavättlingbakgrund från Karibien och ytterligare 20-25 000 invånare som uppskattas ha slavättlingbakgrund från Nord- och Sydamerika så utgör antalet afrosvenskar idag kring 320 000 invånare och vilket motsvarar 3,13% av den svenska totalbefolkningen.
 
I storstadsregionerna och i de mellanstora städerna är denna procentsiffra mer än fördubblad och i Stor-Stockholm så kan det numera handlar om uppemot 10% och i ålderskategorin 0-44 år så är andelen afrosvenskar likaså mer än fördubblad då den demografiska subkategorin afrosvenskar fortfarande är mycket ung.

En demografisk översikt över den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2018

Den 31 december 2018 hade 32,37% eller 3 455 500 invånare någon form av utländsk bakgrund genom att antingen vara utrikes födda eller inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar.
 
Den 31 december 2018 var 20,32% eller 2 078 302 invånare s k synliga minoritetsinvånare utifrån att ha någon form av bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika, Karibien, Oceanien och Sydöstra Europa.
 
Den 31 december 2018 hade följande antal invånare någon form av bakgrund i följande kontinenter:
 
Afrika 359 364
Asien 1 174 858
Europa 1 690 835
Centralamerika, Karibien och Sydamerika 161 985
Nordamerika 55 586
Oceanien 11 200
Okänd bakgrund 2047
 
Den 31 december 2018 hade följande antal invånare någon form av bakgrund i följande regioner:
 
Subsahariska Afrika 287 594
 
Västasien och Nordafrika (847 809 + 71 770) 919 579
Centralasien 11 723
Sydasien 104 132
Nordostasien 79 527
Sydostasien 131 667
 
Centralamerika och Sydamerika (16 657 + 135 766) 152 423
Karibien 9562
USA och Kanada (47 584 + 8002) 55 586
 
Oceanien 372
Australien och Nya Zeeland (8363 + 2465) 10 828
 
Balkan 381 723
Balticum 58 220
Centraleuropa 191 582
Norden 643 423
Sydeuropa 91 231
Västeuropa 247 326
Östra Europa 77 330
 
Okänd bakgrund 2047
 
Den 31 december 2018 hade följande antal invånare någon form av bakgrund i följande länder
 
Afrika 359 364
Afrikas horn 200 617: Djibouti 840, Eritrea 56 155, Etiopien 36 791, Somalia 106 831
Centrala Afrika 37 481: Burundi 4920, Centralafrikanska republiken 218, Demokratiska republiken Kongo 7453, Ekvatorialguinea 87, Gabon 60, Kamerun 2740, Kenya 7247, Kongo 1572, Rwanda 1162, São Tomé & Príncipe 24, Sydsudan 108, Tanzania 3731, Uganda 8159
Nordafrika 71 770: Algeriet 7532, Egypten 13 645, Libyen 5899, Marocko 23 319, Mauretanien 157, Sudan 8297, Tunisien 12 921
Södra Afrika 11 279: Angola 1638, Botswana 189, Comorerna 9, Lesotho 90, Madagaskar 236, Malawi 166, Mauritius 411, Moçambique 626, Namibia 260, Seychellerna 133, Swaziland 51, Sydafrika 5208, Zambia 1130, Zimbabwe 1132
Västafrika 38 217: Benin 203, Burkina Faso 152, Elfenbenskusten 1946, Gambia 11 089, Ghana 5375, Guinea 1197, Guinea-Bissau 336, Kap Verde 810, Liberia 2173, Mali 331, Niger 130, Nigeria 9958, Senegal 1829, Sierra Leone 1676, Tchad 218, Togo 794
 
Asien 1 174 858
Centralasien 11 723: Kazakstan 3261, Kirgistan 1675, Tadjikistan 573, Turkmenistan 376, Uzbekistan 5838
Nordostasien 79 527: Hongkong 1054, Japan 6272, Kina 43 292, Mongoliet 5298, Nordkorea 104, Sydkorea 21 049, Taiwan 2458
Sydasien 104 132: Bangladesh 14 510, Bhutan 55, Indien 49 637, Maldiverna 42, Nepal 1451, Pakistan 24 631, Sri Lanka 13 806
Sydostasien 131 667: Brunei 11, Filippinerna 24 456, Indonesien 5491, Kambodja 1300, Laos 931, Malaysia 3013, Myanmar 2104, Singapore 1365, Thailand 62 102, Vietnam 30 884, Östtimor 10
Västasien 847 809: Afghanistan 63 174, Bahrain 176, Förenade Arabemiraten 4304, Irak 220 055, Iran 116 656, Israel 6022, Jemen 3542, Jordanien 9297, Kuwait 6166, Libanon 64 048, Oman 112, Palestina 12 181, Qatar 427, Saudiarabien 8497, Syrien 231 178, Turkiet 101 974
 
Latinamerika & Karibien 161 985
Centralamerika 16 657: Belize 26, Costa Rica 846, El Salvador 5885, Guatemala 1626, Honduras 799, Mexiko 5217, Nicaragua 1627, Panama 631
Karibien 9562: Antigua & Barbuda 17, Bahamas 78, Barbados 377, Bermuda 22, Brittiska Jungfruöarna 3, Dominica 136, Dominikanska republiken 1599, Grenada 132, Haiti 335, Jamaica 915, Kuba 5046, S:t Kitts & Nevis 4, S:t Lucia 95, S:t Vincent & Grenadinerna 46, Trinidad & Tobago 757
Sydamerika 135 766: Argentina 7200, Bolivia 8257, Brasilien 15 097, Chile 57 942, Colombia 20 380, Ecuador 4629, Guyana 328, Paraguay 422, Peru 14 111, Surinam 98, Uruguay 4756, Venezuela 2546
 
Angloamerika 55 586
Kanada 8002, USA 47 584
 
Oceanien 11 200
Australien 8363, Fiji 140, Kiribati 4, Marshallöarna 2, Mikronesien 1, Nauru 4, Nya Zeeland 2465, Palau 13, Papua Nya Guinea 58, Salomonöarna 11, Samoa 72, Tonga 65, Vanuatu 2
 
Europa 1 690 835
Balkan 381 723: Albanien 7472, Bosnien 92 622, Bulgarien 13 408, Jugoslavien 139 538, Kosovo 15 827, Kroatien 17 725, Makedonien 14 567, Montenegro 2011, Rumänien 42 535, Serbien 20 742, Serbien och Montenegro 12 744, Slovenien 2532
Balticum 58 220: Estland 27 265, Lettland 12 694, Litauen 18 261
Centraleuropa 191 582: Polen 139 747, Slovakien 2757, Tjeckien 3009, Tjeckoslovakien 13 051, Ungern 33 018
Norden 643 423: Danmark 106 668, Finland 408 429, Island 10 408, Norge 117 918
Sydeuropa 91 231: Cypern 1693, Gibraltar 5, Grekland 33 518, Italien 25 660, Malta 377, Portugal 7847, San Marino 8, Spanien 22 123
Västeuropa 247 326: Andorra 7, Belgien 5000, Frankrike 20 706, Irland 5301, Liechtenstein 5, Luxemburg 495, Monaco 75, Nederländerna 20 731, Schweiz 7841, Storbritannien 55 281, Tyskland 115 550, Österrike 16 334
Östra Europa 77 330 Armenien 4481, Azerbajdzjan 4857, Georgien 2544, Moldavien 1635, Ryssland 30 701, Sovjetunionen 14 764, Ukraina 13 329, Vitryssland 4643
 
f d Jugoslavien 318 308
Bosnien 92 622, Jugoslavien 139 538, Kosovo 15 827, Kroatien 17 725, Makedonien 14 567, Montenegro 2011, Serbien 20 742, Serbien och Montenegro 12 744, Slovenien 2532
 
f d Sovjetunionen 135 174
Armenien 4481, Azerbajdzjan 4857, Estland 27 265, Georgien 2544, Lettland 12 694, Litauen 18 261, Moldavien 1635, Ryssland 30 701, Sovjetunionen 14 764, Ukraina 13 329, Vitryssland 4643
 
Östeuropa 708 479
Albanien 7472, Armenien 4481, Azerbajdzjan 4857, Bosnien 92 622, Bulgarien 13 408, Estland 27 265, Georgien 2544, Jugoslavien 139 538, Kosovo 15 827, Kroatien 17 725, Lettland 12 694, Litauen 18 261, Makedonien 14 567, Moldavien 1635, Montenegro 2011, Polen 139 747, Rumänien 42 535, Ryssland 30 701, Serbien 20 742, Serbien och Montenegro 12 744, Slovakien 2757, Slovenien 2532, Sovjetunionen 14 764, Tjeckien 3009, Tjeckoslovakien 13 051, Ukraina 13 329, Ungern 33 018, Vitryssland 4643
 
Okänd bakgrund 2047

En tredjedel av alla invånare i landet har idag utländsk bakgrund av något slag och Sverige är idag västvärldens mest mångrasiala land efter USA

Idag uppdaterade SCB den allra senaste befolkningsstatistiken som rör andelen invånare med någon form av utländsk bakgrund en generation bakåt, d v s alla de invånare i landet som antingen är utrikes födda och invandrade eller adopterade, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (d v s de s k ”andrageneration:arna”) eller inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född föräldrar (d v s de s k ”blandade”) medan de inrikes födda med två inrikes födda föräldrar vars båda föräldrar i sin tur är utrikes födda (d v s de s k ”tredjegeneration:arna”) kategoriseras som att de har svensk bakgrund och hade denna sista demografiska subkategori inom det samlade minoritets-Sverige medtagits så hade nedanstående siffror ytterligare plussats på med 2-3%:

 

Den 31 december 2018 hade 3 311 312 invånare i landet utländsk bakgrund enligt ovanstående definition motsvarande 32,37% av den svenska totalbefolkningen och vilket kan jämföras med exempelvis 30,6% 2016, 26,5% 2011, 21% 2002, 16,2% 1990, 13,1% 1980, 10,6% 1970, 6,2% 1960, 4,3% 1950 och mellan 0-2% under tidsperioden 1840-1940.

 

Av dessa 32,37% som i praktiken innebär en tredjedel av alla invånare i landet har majoriteten numera bakgrund utanför Europa och västvärlden och andelen s k synliga minoritetsinvånare utifrån definitionen att ha någon form av bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika, Karibien, Oceanien och Sydöstra Europa uppgår idag till över 20% av samtliga invånare i landet (och återigen inräknat både de utrikes födda, de adopterade, den så kallade andra generationen och de s k blandade).

 

Möjligen är Sverige numera västvärldens mest mångrasiala land efter USA och bredvid Australien, Kanada, Frankrike, Nya Zeeland och Storbritannien utifrån andelen s k synliga minoritetsinvånare och våra nordiska grannländer ligger då långt efter oss i detta sammanhang och följande västländer är i praktiken de enda länderna vi kan jämföra oss med idag vad gäller just raslig mångfald:

 

andel s k synliga minoritetsinvånare:

USA: ca 45%

Australien: ca 25%

Kanada: ca 25%

Frankrike: ca 20%

Nya Zeeland: ca 20%

Storbritannien: ca 20%

Belgien: ca 15%

Nederländerna: ca 15%

 

I 259 av 290 kommuner i landet ökade vidare andelen invånare med utländsk bakgrund under 2018 och här nedan följer ett urval av de siffror som SCB publicerade idag.

 

andel invånare med utländsk bakgrund i ålderskategorin:

0-4 år: 39,02% (och varav den absoluta majoriteten har ursprung utanför västvärlden)

5-14 år: 37,28% (och varav den absoluta majoriteten har ursprung utanför västvärlden)

15-24 år: 37,87% (och varav den absoluta majoriteten har ursprung utanför västvärlden)

25-34 år: 39,34%

35-44 år: 40,35%

 

andel invånare med utländsk bakgrund i de tre storstadsregionerna (d v s i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö där sammanlagt 40% av samtliga invånare i landet numera bor och lever): 46% (över en tredjedel av alla invånare i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö är numera s k synliga minoritetsinvånare)

 

andel invånare med utländsk bakgrund i de tre storstadsregionerna i ålderskategorin:

0-4 år: 51,24% (och varav den absoluta majoriteten har ursprung utanför västvärlden)

15-24 år: 52,6% (och varav den absoluta majoriteten har ursprung utanför västvärlden)

35-44 år: 52,66%

 

andel invånare med utländsk bakgrund i:

Botkyrka: 67,72%

Södertälje: 62,38%

Malmö: 54,65%

Göteborg: 44,9%

Stockholm: 43,67%

 

andel invånare med utländsk bakgrund i:

Borås 35-44 år: 45,65%

Botkyrka 25-34 år: 76,71%

Burlöv 15-24 år: 61,01%

Eskilstuna 25-34 år: 48,95%

Fagersta 35-44 år: 55,96%

Flen 5-14 år: 49,45%

Göteborg 0-4 år: 52,2%

Malmö 5-14 år: 67,2%

Helsingborg 25-34 år: 50,74%

Hylte 5-14 år: 48,04%

Huddinge 25-34 år: 62,25%

Gnosjö 5-14 år: 46,49%

Haninge 25-34 år: 52,59%

Landskrona 35-44 år: 51,43%

Sigtuna 5-14 år: 57,92%

Solna 35-44 år: 59,04%

Stockholm 15-24 år: 50,27%

Sundbyberg 25-34 år: 53,36%

Södertälje 35-44 år: 73,6%

Upplands Väsby 15-24 år: 51,26%