Kategori: demografi

År 2021 hade 58% av alla barn som föddes under året en majoritetssvensk mor

Under ”pandemiåret” 2021 föddes det totalt 114 263 levande födda barn i riket vilka folkbokfördes i befolkningsregistret.

30% eller 34 279 av barnen som föddes i Sverige 2021 hade en utrikes född mor medan 70% eller 79 984 hade en inrikes född mor. Av de sistnämnda hade 83% eller 66 387 en inrikes född mor med två inrikes födda föräldrar (d v s mödrarna var majoritetssvenskar), 10% eller 7998 en inrikes född mor med en inrikes född och en utrikes född förälder (d v s mödrarna var blandade eller mixade) och 7% eller 5599 en inrikes född mor med två utrikes födda föräldrar (d v s mödrarna var andragenerationare).

Totalt sett hade m a o 58% av alla barn som föddes i riket 2021 en majoritetssvensk mor. Det är inte troligt att samtliga dessa 58 procent hade en majoritetssvensk far utan det går att anta att åtminstone 6-7% hade en far som antingen var utrikes född, blandad/mixad eller tillhörde den s k andragenerationen.

Uppskattningsvis hade minst 35% av alla barn som föddes under ”pandemiåret” 2021 någon form av utomeuropeisk bakgrund och antingen via båda föräldrarna eller via modern eller fadern.

Den 31 december 2021 hade sammantaget 34,04% av samtliga folkbokförda invånare i riket någon slags utländsk bakgrund

Idag har SCB uppdaterat den nationella befolkningsstatistiken sådan den såg ut den 31 december 2021 och då hade sammantaget 34,04% av samtliga folkbokförda invånare i riket någon slags utländsk bakgrund inräknat de invandrade (de utrikes födda inklusive de adopterade), de s k andragenerationarna (inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) och de s k blandade eller mixade (inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född förälder).

Andelen invånare med någon form av utländsk bakgrund utifrån denna definition och detta urval har ökat kraftigt under de senaste 10-12 åren och under 2021 ökade denna andel i sammanlagt 232 av 290 kommuner. Majoriteten av alla invånare med någon form av utländsk bakgrund har idag utomeuropeisk bakgrund.

andel invånare med någon slags utländsk bakgrund i ett urval län, storstadsregioner, kommuner och ålderskategorier den 31 december 2021:

Botkyrka: 69,68%

Södertälje: 65,61%

Malmö: 56,81%

Järfälla: 56,43%

Solna: 52,9%

Göteborg: 47,01%

Stockholms län: 45,41%

Helsingborg: 45,1%

Stockholm: 44,92%

Eskilstuna: 44,54%

Stor-Malmö: 43,08%

Borås: 41,02%

Stor-Göteborg: 37,77%

0-4 år: 39,62%

5-14 år: 39,21%

15-24 år: 39,4%

25-34 år: 40,35%

35-44 år: 43,41%

45-54 år: 34,8%

Stor-Stockholm 0-4 år: 47,75% 

Stor-Stockholm 5-14 år: 49,58%

Stor-Stockholm 15-24 år: 48,35%

Stor-Stockholm 25-34 år: 51,28%

Stor-Stockholm 35-44 år: 55,6%

Stor-Stockholm 45-54 år: 45,71%

Stockholm 0-4 år: 45,98%

Stockholm 5-14 år: 48,67%

Stockholm 15-24 år: 50,27%

Stockholm 25-34 år: 47,18%

Stockholm 35-44 år: 53,07%

Stockholm 45-54 år: 46,2%

Göteborg 0-4 år: 52,94%

Göteborg 5-14 år: 54,25%

Göteborg 15-24 år: 51,71%

Göteborg 25-34 år: 48,95%

Göteborg 35-44 år: 55,11%

Göteborg 45-54 år: 48,02%

Malmö 0-4 år: 64,35%

Malmö 5-14 år: 68,18%

Malmö 15-24 år: 65,07%

Malmö 25-34 år: 57,25%

Malmö 35-44 år: 64,5%

Malmö 45-54 år: 58,06%

Den 31 december 2021 hade totalt 3 557 912 (folkbokförda) invånare i landet någon form av utländsk bakgrund i Sverige motsvarande 34,04% varav:

2 090 503 var utrikes födda (d v s invandrare varav 58 449 var adopterade)

1 467 409 var inrikes födda varav:

662 069 var inrikes födda med två utrikes födda föräldrar från samma land eller från två olika länder (s k andragenerationare)

805 340 var inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född förälder (s k blandade eller mixade)

Den s k ”tredje generationen” är ej medräknad och bör numera utgöra ytterligare kring 3-4% och likaså är de allra flesta nationella minoritetsinvånarna ej medräknade utöver sverigefinnarna.

andel utrikes födda (d v s invandrare) i Sverige: 20% 

Detta innebär att Sverige numera hamnar på 6:e eller 7:e plats i världen vad gäller andelen utrikes födda (d v s andelen invandrare) efter Luxemburg, Australien, Schweiz, Nya Zeeland och Israel samt på 7:e eller 8:e plats i världen vad gäller andelen flyktinginvandrare efter bl a Libanon, Jordanien, Nauru, Turkiet, Liberia och Uganda.

andel som talar ett annat (invandrar)språk än svenska som förstaspråk: minst och antagligen över 25% (30% bland barn och unga) 

Detta innebär att Sverige idag hamnar på 1:a plats i västvärlden vad gäller andelen invånare som talar ett annat (invandrar)språk än majoritetsspråket som förstaspråk i landet ifråga.

andel med muslimsk kulturell bakgrund: minst och antagligen över 10% (20% bland barn och unga)

Detta innebär att Sverige hamnar på 3:e eller 4:e plats i västvärlden och inom EU efter Cypern, Bulgarien och möjligen Frankrike.

andel icke-vita: minst och antagligen över 20% (30% bland barn och unga) 

Detta innebär att Sverige hamnar på 2:a eller 3:e plats i västvärlden efter USA, Australien och möjligen Frankrike.

andel svarta invånare: cirka 3,5% (cirka 8% bland barn och unga)

Detta innebär att Sverige hamnar på 3:a eller 4:e plats i västvärlden efter USA, Frankrike Belgien och möjligen Nederländerna.

andel (öst- och sydost)asiatiska invånare: 2,22% 

Detta innebär att Sverige hamnar på 6:e eller 7:e plats i västvärlden efter Kanada, Australien, Nya Zeeland, USA, Frankrike och möjligen Storbritannien. 

antal invånare med bakgrund i:

Västasien och Nordafrika (d v s den s k MENA-regionen): 1 012 773 (9,69% av totalbefolkningen)

Norden: 628 631

Balkan: 414 189

Subsahariska Afrika: 326 772

Västeuropa 262 291

Nordost- och Sydostasien: 232 167

Centraleuropa: 197 491

Latinamerika och Karibien: 175 095

Sydasien: 134 655

Sydeuropa 97 858 

Östra Europa: 87 853

Baltikum: 61 621

Angloamerika: 59 336

Sveriges 60 största invandrargrupper (10 000 invånare och uppåt) uppdelade på ursprungsland såsom ”styrkeförhållandena” såg ut den 31 december 2021 och inräknat både de utrikes födda (d v s de invandrade inklusive de adopterade), de inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (d v s den s k andra generationen) och de inrikes födda med en utrikes och en inrikes född förälder (d v s de s k blandade).

Vissa grupper innehåller en mycket hög andel invandrade (t ex Syrien) och andra en mycket hög andel adopterade (t ex Sydkorea) medan ytterligare andra grupper består av en mycket hög andel s k andragenerationare (t ex Turkiet) och andra av en mycket hög andel blandade (t ex Filippinerna).

Ursprungsländerna Jugoslavien, Sovjetunionen och Serbien är dubbelräknade – de som ingår i ”Jugoslavien” hittas också under bl a Bosnien, Kosovo och Serbien o s v, de som hittas i ”Sovjetunionen” hittas också under bl a Ryssland, Ukraina och Georgien o s v och de som hittas i ”Serbien” hittas också under Serbien och Montenegro och de som hittas i ”Tjeckoslovakien” härrör både från f d Tjeckoslovakien, Tjeckien och Slovakien. Slutligen är de som är inrikes födda och som t ex har en mor från Finland och en far från Libanon dubbelräknade, d v s de dyker upp både under Finland och Libanon.

1, Finland 395 820

2, f d Jugoslavien 341 165

3, Syrien 256 496

4, Irak 233 157

5, f d Sovjetunionen 149 474

6, Polen 145 036

7, Iran 126 982

8, Tyskland 119 222

9, Norge 116 682

10, Somalia 113 980

11, Turkiet 109 269

12, Danmark 105 525

13, Bosnien 97 920

14, Afghanistan 78 208

15, Libanon 68 036

16, Eritrea 67 962

17, Thailand 66 678

18, Indien 64 352

19, Chile 59 334

20, Storbritannien 60 256

21, USA 50 673

22, Kina 48 673

23, Rumänien 46 941

24, Etiopien 41 122

25, Serbien 39 113

26, Grekland 35 193

27, Ryssland 34 163

28, Ungern 33 018

29, Pakistan 34 752

30, Vietnam 33 708

31, Italien 27 999

32, Filippinerna 27 431

33, Estland 26 653

34, Marocko 25 765

35, Spanien 23 941

36, Frankrike 23 038

37, Nederländerna 22 801

38, Colombia 22 493

39, Sydkorea 22 218

40, Kosovo 20 837

41, Litauen 20 794

42, Kroatien 20 088

43, f d Tjeckoslovakien 19 125

44, Bangladesh 18 403

45, Brasilien 18 395

46, Ukraina 17 304

47. Nordmakedonien 17 059

48, Egypten 16 560

49, Österrike 16 275

50, Sri Lanka 15 141

51, Peru 15 113

52, Bulgarien 14 381

53, Lettland 14 174

54, Tunisien 13 918

55, Palestina 13 528

56, Nigeria 12 512

57. Gambia 12 068

58, Albanien 11 702

59, Jordanien 10 623

60, Island 10 611

Den 31 december 2021 var 20% av samtliga invånare utrikes födda

Idag har SCB publicerat de färskaste siffrorna som finns att tillgå vad gäller landets invånare som är utrikes födda: Den 31 december 2021 (d v s för lite mer än en och en halv månad sedan) var sammanlagt 20% av den svenska totalbefolkningen utrikes födda vilket innebär att Sverige numera ligger 6:a eller 7:a bland alla i-länder på jorden (efter bl a Luxemburg, Australien, Schweiz, Nya Zeeland och Israel) vad gäller just andelen utrikes födda.

Eftersom en så stor proportion av alla utrikes födda i Sverige består av flyktingar och anhöriga till flyktingar så innebär det att Sverige nummer ligger 7:a eller 8:a bland alla länder i världen (efter bl a Libanon, Jordanien, Nauru, Turkiet, Liberia och Uganda) vad gäller just andelen flyktingar.

Det faktum att 20% av den svenska totalbefolkningen var utrikes födda den 31 december 2021 innebär med stor sannolikt samtidigt att 35% av samtliga invånare i riket hade någon form av utländsk bakgrund på nyårsafton 2021 inräknat andragenerationarna och de blandade eller mixade.

Om fruktsamheten bland yngre och äldre kvinnor

SCB har jämfört fruktsamheten bland kvinnor som tillhör två olika ålderskategorier – yngre kvinnor (15-19 år) och äldre kvinnor (45-49 år) – och både yngre och äldre kvinnor med utländsk bakgrund uppvisar en högre fruktsamhet än yngre och äldre kvinnor med svensk bakgrund.

I början av 2000-talet hade 70% av barnen som föddes av yngre kvinnor svensk bakgrund och idag handlar om 44%. Och i början av 2000-talet hade 66% av barnen som föddes av äldre kvinnor svensk bakgrund och idag handlar om 55%.

Kvinnor med utländsk bakgrund uppvisar överlag en högre fruktsamhet än kvinnor med svensk bakgrund oavsett ålder. Slutligen konstaterar SCB att tidigare i början av 2000-talet var fruktsamheten generellt högre bland kvinnor som uppvisar en högre utbildningsnivå men sedan 2010-talet är fruktsamheten generellt högre bland kvinnor som uppvisar en lägre utbildningsnivå.

Den svenska arbetsmarknaden har återhämtat sig efter pandemin men arbetslösheten är fortsatt hög bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund

Arbetsförmedlingen meddelade idag att den svenska arbetsmarknaden just nu är glödhet och har återhämtat sig efter pandemin.


Arbetslöshetsnivån är redan tillbaka på den nivå som gällde innan pandemin medan arbetskraftsbristen är fortsatt mycket hög inom snart sagt alla sfärer och branscher p g a fortsatta stora pensionsavgångar och en alltmer trängande demografisk obalans som handlar om att andelen invånare som är över 65 år ökar dramatiskt i förhållande till totalbefolkningen och kommer att fortsätta att göra så inom överskådlig framtid.


Samtidigt är nästan hälften av de som är arbetslösa långtidsarbetslösa vilket inte har varit fallet tidigare, d v s de står mycket långt från arbetslivet överhuvudtaget, och i huvudsak handlar det tyvärr om invånarna med utomeuropeisk bakgrund då de unga vuxna majoritetssvenskarna som förlorade jobbet under pandemin nu till största delen har återanställts eller hittat nya jobb.
Tidigare kriser i stil med pandemin har visat att kriser främst drabbar de som redan har en svag ställning på arbetsmarknaden och när ett lands ekonomi väl återhämtar sig efter en kris så gynnar det de som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden.


Arbetslösheten bland de utrikes födda ligger just nu på 18% och bland utomeuropéerna handlar det om 25-30% medan ej mer än kring 3% av majoritetssvenskarna just nu är arbetslösa.


Samtidigt kommer andelen utomeuropéer i arbetsför ålder att öka kraftigt mellan 2021-23 p g a av att denna grupp är så ung idag jämfört med majoritetsbefolkningen – det handlar om ett nytillskott på hela 70 000 invånare med utomeuropeisk bakgrund fram tills 2023 medan antalet majoritetssvenskar i arbetsför ålder fortsätter att minska i antal fram tills 2023 (och har gjort så under många år).


Kort och gott kommer invånarna med utomeuropeisk bakgrund att stå för 90% befolkningsökningen i åldersgruppen 16–64 år under 2021, 2022 och 2023 – d v s det är m a o fullständigt nödvändigt att invånarna med utomeuropeisk bakgrund kommer ut på arbetsmarknaden för att den svenska ekonomin överhuvudtaget ska gå runt inom den närmaste framtiden.

Procentandel icke-vita amerikaner enligt den amerikanska folkräkningen 1960-2020

Procentandel icke-vita amerikaner enligt den amerikanska folkräkningen mot bakgrund av att 2020 års siffror nyligen har börjat offentliggöras:

1960: 11%

1970: 13%

1980: 17%

1990: 20%

2000: 28%

2010: 34%

2020: 43%

https://edition.cnn.com/2021/08/12/politics/us-census-2020-data/index.html

År 1960 var USA antagligen en mer vit nation än någonsin tidigare sett till befolkningssammansättningen men också ett på alla sätt och vis genom(ras)segregerat samhälle. I stort sett samtliga ursprungligen europeiska bosättarkolonier över haven var just antagligen som vitast under den omedelbara efterkrigstiden och under åren strax innan eller efter 1960 såsom t ex Kanada, Australien, Sydafrika och Nya Zeeland.

År 1965 avskaffades USA:s s k raskvotsystem som hade införts efter Första världskriget för att kunna skapa en vit bosättarstat och reglera att vita europeiska invandrare kom att dominera den fortsatta invandringen till USA medan icke-vita invandrare (fr a latinos/as och asiater) liksom européer som inte sågs som tillräckligt vita (såsom syd- och östeuropéer men också finländare) belades med årliga begränsande invandringskvoter för att förhindra att desamma skulle bli alltför många i landet. Totalt sett gick sedan den icke-vita invandringen om den vita invandringen till USA bara något år efter att raskvotsystemet hade tagits bort.

Procentandel synliga minoritetsinvånare i Sverige – personer med någon form av bakgrund i Afrika, Asien, Sydamerika, Centralamerika och Karibien (OBS endast uppskattade siffror):

1960: 0,1%

1970: 0,2%

1980: 1%

1990: 4%

2000: 7%

2010: 12%

2020: 18%

(2021: 20%)

Ska pensionsfrågan bli SD:s paradfråga inför 2022 års val och inför framtiden?

Håkan Svärdman varnar i Dagens Arena för att SD just nu håller på att ta över pensionsfrågan och göra den till sin. Rent statistiskt-demografiskt finns det mycket som tyder på att SD ”tjänar” på att göra just det inför 2022 års val vad gäller att maximera partiets röster. Tidigare röstade landets pensionärer övervägande rött då flertalet av 65-plussarna tillhör arbetarklassen men på sistone har tyvärr allt fler pensionärer gått över till SD.

De infödda majoritetssvenskarna är just nu äldre än någonsin tidigare i svensk historia (förutom möjligen under stormaktstiden när de unga vuxna männen stupade och dog i 100 000-tal) och gigantiska pensionsavgångar väntar dessutom runt hörnet för majoritetsinvånarna samt för de nordiska och europeiska invandrarna under den kommande mandatperioden 2022-26 medan invånarna med utomeuropeisk bakgrund samtidigt är mycket unga. I dag ligger genomsnittsåldern bland majoritetssvenskarna liksom bland de nordiska och europeiska invandrarna på mellan 45-50 år medan den ligger på runt 30-35 år för utomeuropéerna och för den mycket stora gruppen andrageneration:are ligger den på 20-21 år. SD har då tyvärr sedan länge ställt invånarna med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena mot de majoritetssvenska pensionärerna och mycket snart kommer pensionärerna att utgöra över 35% av hela väljarkåren liksom över 45% av alla majoritetssvenskar.

M a o har SD antagligen kalkylerat med att det parti som ”vinner” framtidens 65-plussare ”tar hem” framtidens val och därmed makten och det ska också sägas att de äldre är de som röstar allra mest i svenska val medan de yngre och särskilt invånarna med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena röstar allra minst mätt i valdeltagandet.

”Låt inte Sverigedemokraterna göra pensionsfrågan till ännu en fråga som handlar om invandrare och svenskar, skriver Håkan Svärdman.”

SD siktar på pensionen

”Den politiske superstrategen, förre statsministern Göran Persson, har sagt att pensionerna kommer att bli den stora valfrågan 2022. Han har säkert utgått från de väsentligaste matematiska och taktiska variablerna. Låt oss börja med matematiken. Antalet pensionärer är idag 2,3 miljoner. Antalet personer som under den kommande mandatperioden kan förväntas gå i pension är drygt 400 000. Alltså 36 procent av väljarkåren.

Pensionsfrågan kan därför förväntas bli viktig för många väljare. När det gäller taktiken så är jag övertygad om att Moderaterna och Kristdemokraterna vill vrida pensionsfrågan ur Socialdemokraternas händer. Samtidigt är de angelägna om att få bort pensionsfrågan från en eventuell regeringsförhandling med Sverigedemokraterna. Det är bland medelålders män och pensionärer som Sverigedemokraterna har sitt starkaste stöd. Det är förvånande att de ännu inte har drivit pensionsfrågan hårdare. Deras kärnväljare är upprörda över att de inte efter ett hårt arbetsliv, inte sällan inom LO-yrken, får en så pass låg pension.

Vi är nog inte långt borta från att Sverigedemokraterna driver denna fråga i samma riktning som de andra frågorna som de driver. Varför ska en invandrare få ett grundskydd som pensionär som inte skiljer sig så nämnvärt från den pension som har krävt 40 års arbete i Sverige för att skrapa ihop? Så kommer man säkert att ställa grupper mot varandra. Och det är inte osannolikt att moderater och kristdemokrater hakar på för att försöka nå regeringsmakten. Och så får vi ännu en fråga som splittrar Sverige och ökar polariseringen.

Det behöver inte bli så. Men då måste pensionsgruppen både tåla och öppna sig för en offentlig debatt och samtidigt leverera det som är gruppens uppgift. Det vill säga ett pensionssystem som är rättvist, robust och ger både dagens och morgondagens pensionärer en möjlighet att leva ett gott liv och förverkliga de drömmar man har burit på under sitt yrkesliv. Klarar man inte det riskerar pensionerna att bli en fråga som för det främlingsfientliga Sverigedemokraterna in i Rosenbad. Och pensionsgruppen blir ett minne blott.”

År 2020 hade 30% av alla barn som föddes en utrikes född mor och 20% av alla barn som föddes under samma år hade en mor som invandrat från Afrika eller Asien: Totalt hade runt 50% av alla barn som föddes under 2020 en mor med någon form av utländsk bakgrund

SCB har idag publicerat en ny rapport som försöker prognosera den svenska befolkningsutvecklingen fram tills år 2070 med avseende på inrikes och utrikes födda invånare. Prognosen säger att år 2070 kommer den svenska totalbefolkningen att uppgå till 12,6 miljoner invånare att jämföra med 10,4 miljoner år 2020 och år 2070 kommer närmare en fjärdedel av alla invånare att vara utrikes födda att jämföra med dagens kring 20%.

År 1970 hade vidare 12% av alla barn som föddes i Sverige under det året en utrikes född mor att jämföra med 30% år 2020. Om alla mödrar med utländsk bakgrund inkluderas så innebär det att år 2020 hade 50% av alla barn som föddes i Sverige under det året en mor som antingen var utrikes född eller inrikes född med en eller två utrikes födda föräldrar.

Närmare 20% av alla barn som föddes under 2020 hade en utrikes född mor från Afrika och Asien och om alla mödrar med bakgrund i Afrika och Asien inkluderas så innebär det att år 2020 hade runt 35% av alla barn som föddes i Sverige under det året en mor som antingen var utrikes född i Afrika och Asien eller inrikes född med en eller två utrikes födda föräldrar från Afrika och Asien.

Den 31 december 2020 hade totalt 3 477 819 invånare någon form av utländsk bakgrund i Sverige motsvarande 33,51% och mellan 17,66-21,55% kan räknas som synliga minoritetsinvånare

Den 31 december 2020 hade totalt 3 477 819 (folkbokförda) invånare någon form av utländsk bakgrund i Sverige motsvarande 33,51% varav:

2 046 731 var utrikes födda (d v s invandrare)

1 431 088 var inrikes födda varav:

638 309 var inrikes födda med två utrikes födda föräldrar från samma land eller från två olika länder (d v s s k ”andrageneration:are”)

792 779 var inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född förälder (d v s s k blandade eller mixade)

Den s k ”tredje generationen” är ej medräknad här och bör numera utgöra kring 3-4% och likaså är de allra flesta nationella minoritetsinvånarna ej medräknade utöver sverigefinnarna. 17,66% av ovanstående personer har någon form av utomeuropeisk bakgrund och kan betecknas som icke-vita och om även invånarna med bakgrund på Balkanhalvön också räknas in, vilka också brukar inkluderas i kategorin synliga minoritetsinvånare, så handlar det om 21,55%. Bland invånarna i åldrarna 0-44 år liksom bland invånarna i de tre storstadsregionerna har idag en bra bit över 25% utomeuropeisk bakgrund.

antal invånare den 31 december 2020 med bakgrund i:

Västasien och Nordafrika (den s k MENA-regionen): 985 638

Norden: 633 660:

Balkan: 404 559

Subsahariska Afrika: 314 134

Västeuropa: 255 426

Nordost- och Sydostasien: 225 964

Centraleuropa: 194 997

Latinamerika och Karibien: 169 705

Sydasien: 123 677

Sydeuropa: 95 576

Östra Europa: 84 133

Balticum: 60 345

Angloamerika: 57 924

Centralasien: 13 372

Australien, Nya Zeeland och Oceanien: 11 884

Okänd bakgrund 6010

Sveriges 60 största invandrargrupper (10 000 invånare och uppåt) uppdelade på ursprungsland den 31 december 2020 och inräknat både de utrikes födda (d v s de invandrade inklusive de adopterade), de inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (d v s den s k andra generationen) och de inrikes födda med en utrikes och en inrikes född förälder (d v s de s k blandade).

Vissa grupper innehåller en mycket hög andel invandrade (t ex Syrien) och andra en mycket hög andel adopterade (t ex Sydkorea) medan ytterligare andra grupper består av en mycket hög andel s k andrageneration:are (t ex Turkiet) och andra av en mycket hög andel blandade (t ex Filippinerna).

Ursprungsländerna Jugoslavien, Sovjetunionen och Serbien är dubbelräknade – de som ingår i ”Jugoslavien” hittas också under bl a Bosnien, Kosovo och Serbien o s v, de som hittas i ”Sovjetunionen” hittas också under bl a Ryssland, Ukraina och Georgien o s v och de som hittas i ”Serbien” hittas också under Serbien och Montenegro och de som hittas i ”Tjeckoslovakien” härrör både från f d Tjeckoslovakien, Tjeckien och Slovakien. Slutligen är de som är inrikes födda och som t ex har en mor från Finland och en far från Libanon dubbelräknade.

1, Finland 400 031

2, Jugoslavien 334 537

3, Syrien 249 162

4, Irak 229 481

5, Sovjetunionen 144 478

6, Polen 142 802

7, Iran 123 646

8, Norge 117 200

9, Tyskland 117 013

10, Somalia 112 844

11, Danmark 105 872

12, Turkiet 106 868

13, Bosnien 96 446

14, Afghanistan 74 914

15, Libanon 66 760

16, Thailand 65 341

17, Eritrea 64 977

18, Chile 58 896

19, Indien 58 845

20, Storbritannien 58 599

21, USA 49 505

22, Kina 47 109

23, Rumänien 45 462

24, Etiopien 38 871

25, Serbien 37 383

26, Grekland 34 782

27, Ryssland 33 001

28, Ungern 32 996

29, Vietnam 32 945

30, Pakistan 30 982

31, Italien 27 135

32, Estland 26 772

33, Filippinerna 26 447

34, Marocko 25 077

35, Spanien 23 226

36, Frankrike 21 962

37, Sydkorea 21 895

38, Nederländerna 21 807

39, Colombia 21 707

40, Litauen 20 013

41, Tjeckoslovakien 19 199

42, Kroatien 19 428

43, Kosovo 19 230

44, Bangladesh 17 413

45, Brasilien 17 125

46, Österrike 16 240

47. Nordmakedonien 16 229

48, Ukraina 15 958

49, Egypten 15 606

50, Peru 14 737

51, Sri Lanka 14 595

52, Bulgarien 14 061

53, Tunisien 13 607

54, Lettland 13 560

55, Palestina 13 168

56. Gambia 11 712

57, Nigeria 11 545

58, Island 10 557

59, Albanien 10 499

60, Jordanien 10 128

Idag har 33,5% av alla invånare någon slags utländsk bakgrund, invånarna med utländsk bakgrund stod för 99% av folkökningen under 2020, mellan 38-40% av alla invånare som är mellan 0-34 år har någon form av utländsk bakgrund och medan medelåldern bland desamma ligger på kring 35 år så ligger medelåldern bland majoritetssvenskarna numera på uppemot 50 år

Den 31 december 2020 hade sammanlagt 33,5% av samtliga invånare i landet någon form av utländsk bakgrund en generation bakåt – d v s inräknat de utrikes födda och de inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar. Skulle även den s k ”tredje generationen” inräknas så handlar det om över 35%. En majoritet av dessa 33,5 procenten (eller 35 procenten) har utomeuropeisk bakgrund. Den 31 december 2020 var vidare nästan 20% av alla invånare i Sveriges utrikes födda.

Detta gör att Sverige idag med fog kan utropas till det land i västvärlden som uppvisar den allra mest heterogena befolkningssammansättningen efter USA och bredvid Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Kanada och Australien.

Under 2020 ökade vidare Sveriges befolkning med sammanlagt 51 706 personer varav invånarna med någon form av utländsk bakgrund stod för 99% av densamma – d v s nästan 100% av befolkningsökningen stod invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund för under förra året. 

Invånarna med någon slags utländsk bakgrund står vidare idag för den absoluta majoriteten av ”påfyllningen” av både nya invånare i form av nya bebisar och barn (d v s antingen personer som är födda i Sverige eller personer som invandrar till Sverige som barn) liksom av ”påfyllningen” av nya invånare i s k arbetsför ålder (d v s personer i ålderskategorin 16-64 år).

Allt detta beror på att invånarna med någon form av utländsk bakgrund en generation bakåt är påtagligt mycket yngre än majoritetsinvånarna och därtill får de fler barn per kvinna i s k fertil ålder.

Bland samtliga invånare med någon form av utländsk bakgrund ligger medelåldern idag på 37 år men i miljonprogramsområdena där invånare med utomeuropeisk bakgrund dominerar så handlar det om mellan 30-35 år. Bland landets 639 309 s k ”andrageneration:are” ligger medelåldern just nu till exempel på 21 år och de allra flesta av de s k ”andrageneration:arna” har utomeuropeisk bakgrund. Den stora majoriteten av fr a invånarna med utomeuropeisk bakgrund är med andra ord i s k barnafödande och familjebildande liksom i produktiv och arbetsför ålder.

Av alla invånare som var mellan 0-44 år den 31 december 2021 hade mellan 38-41% någon slags utländsk bakgrund och en majoritet av dem hade utomeuropeisk bakgrund och bland invånarna i Stor-Malmö handlade det om 42,4%, i Malmö stad om 56,1%, i Stor-Stockholm eller Stockholms län om 44,8%, i Stockholms stad om 44,5% och i Göteborgs stad om 46,3% och så vidare.

Bland samtliga majoritetsinvånare som är födda i Sverige med två föräldrar som också är födda i riket – d v s majoritetssvenskarna – så ligger medelåldern numera på bortåt 50 år. En majoritet av majoritetssvenskarna är m a o idag inte längre i s k fruktsam ålder och kan därmed bara reproducera sig ”utanför kroppen” genom olika reproduktionstekniker, vilket många majoritetsinvånare också gör. Antalet (d v s i absoluta tal) majoritetssvenskar är f ö numera lägre eller åtminstone lika många som antalet majoritetssvenskar var på 1970-talet och uppemot en tredjedel av alla majoritetssvenskar är snart över 65 år gamla.

Under 2020 slutligen beviljades det  fler svenska medborgarskap än någonsin tidigare i svensk historia – det handlade om 80 175 personer som blev nya svenska medborgare varav de allra flesta var utomeuropéer.