Kategori: demografi

Den 31 december 2022 hade 34,62% av landets invånare någon form av utländsk bakgrund

Idag offentliggjorde SCB den färskaste statistiken rörande landets befolkningssammansättning som gällde den 31 december 2022 och som ger vid handen att 34,62% av landets invånare numera har någon form av utländsk bakgrund en generation bakåt genom att de antingen är invandrade (d v s utrikes födda inklusive adopterade), andragenerationare (d v s inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) eller blandade (d v s inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född förälder). 

En majoritet av de 34,62 procentenheterna har utomeuropeisk bakgrund och särskilt gäller det de yngre ålderskategorierna.

Sverige är idag västvärldens mest mångfaldspräglade och heterogena land efter USA, som intar guldplatsen i sammanhanget, och tillsammans med en handfull andra länder som delar Sveriges silverplats såsom Kanada, Australien, Nya Zeeland, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna.

Inom vissa ålderskategorier är andelen än högre än så och särskilt gäller det invånarna som är mellan 0-54 år gamla:
0-4 år: 39,62%
5-9 år: 40,37%
10-14 år: 39%
15-24 år: 39,71%
25-34: 41,19%
35-44: 44,12%
45-54 år: 35,91%

Särskilt de tre storstadsregionerna, där en betydande del av hela totalbefolkningen bor, sticker ut i sammanhanget:
Stor-Stockholm: 46,13%
Stor-Malmö: 43,77%
Stor-Göteborg: 38,43% 

Så här ser utvecklingen ut över tid:
1950: 4,3%
1960: 6,2%
1970: 10,6%
1980: 13,1%
1990: 16,2%
2002: 21,38% 
2007: 23,99%
2012: 27,24%
2017: 31,55%
2022: 34,63%

Och vad gäller andelen som har utomeuropeisk bakgrund (vilket här innebär någon form av bakgrund i Afrika, Mellanöstern Asien, Latinamerika eller Karibien – OBS uppskattade siffror) så ser utvecklingen ut på följande sätt:
1960: ca 0,1%
1970: ca 0,2%
1980: ca 1%
1990: ca 4%
2000: ca 7%
2010: ca 12%
2022: ca 19%

andel icke-vita invånare:
USA 42,2% (2020)
Kanada 26,53% (2021)
Australien 20% (2021)
Frankrike 20-25% (en uppskattning)
Nederländerna 20% (en uppskattning)
Storbritannien 18,53% (2021)
Belgien 15% (en uppskattning)
Tyskland 15% (en uppskattning)

För svensk del handlar det om 18,74% som har utomeuropeisk bakgrund och om också sydöstra Europa och Balkanhalvön inkluderas så handlar det om 22,78% som är s k synliga minoritetsinvånare:
Västasien och Nordafrika (MENA-regionen): 1 037 680 
Sydöstra Europa (Balkanhalvön): 425 043 
Afrika söder om Sahara (subsahariska Afrika): 336 128 
Nordost- och Sydostasien (Stillahavsasien): 238 237 
Latinamerika och Karibien: 179 780 
Sydasien: 148 937 
Centralasien: 15 502

Den 31 december 2022 var över en femtedel av den folkbokförda befolkningen utrikes född

Nu börjar SCB:s senast uppdaterade befolkningsstatistik redovisas och nyligen offentliggjordes de siffror som gällde den 31 december 2022 vad gäller antalet och andelen utrikes födda invånare i riket. I nedanstående siffror ingår enbart de personer som är folkbokförda i Skattemyndighetens folkbokföringsregister:

andel utrikes födda:
1900: 0,69%
1930: 1%
1950: 2,81%
1960: 4%
1970: 6,66%
1980: 7,54%
1990: 9,2%
2000: 11,3%
2010: 14,71%
2020: 19,72%

2022: 20,39% varav över 60% är födda i Latinamerika, Karibien, Afrika, Mellanöstern, Asien och Oceanien minus Australien och Nya Zeeland

andel utrikes födda i: 
Malmö: 35,57%
Göteborg: 29,14%
Stockholms län: 27,07%
Stockholm: 26,21%
Skåne län: 23,55%
Södermanlands län: 20,73%
Västra Götalands län: 20,43%

Ovanstående siffror kan jämföras med andelen utrikes födda i bl a följande västländer:
Australien: 29,9%
Nya Zeeland: 26,8%
Kanada: 23%
Österrike: 19,3%
Belgien: 17,2%
Tyskland: 16,1%
Norge: 15,6%
Storbritannien: 13,7%
USA: 13,7%

Det som utmärker den svenska utrikes födda delen av totalbefolkningen är att merparten just kommer från utomvästerländska länder samt att merparten är flyktinginvandrare och anhöriginvandrare till flyktinginvandrarna. Av de länder på jorden som härbärgerade den högsta andelen flyktinginvandrare och anhöriginvandrare till flyktinginvandrarna innan den andra ryska invasionen av Ukraina inleddes för ett år sedan var samtliga länder utomvästerländska länder (t ex Turkiet, Libanon, Uganda, Tchad, Colombia och Jordanien) förutom Sverige som var det enda västlandet som ”kvalade” in på denna topplista innan 2022.

De brittiska majoritetsinvånarna är numera i minoritet i Storbritanniens två största städer och icke-vita utgör 18,3% av den brittiska befolkningen

Igår skapade 2021 års brittiska folkräknings resultat med avseende på Storbritanniens etniska och rasliga mångfald rubriker och inte minst då landet och dess huvudstad styrde över världens största imperium för inte så länge sedan och på den tiden var landets och Londons invånare övervägande vita – år 1950 beräknas runt 0,05% av Storbritanniens befolkning ha bestått av icke-vita:

https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-11-29/almost-two-thirds-of-londoners-are-now-ethnic-minorities

Det står nu nämligen klart att de vita majoritetsbritterna är i minoritet i London (de uppgår till 36,8% i det gamla imperiets huvudstad och det gamla imperiet styrs ju dessutom numera av en icke-vit premiärminister) och i Birmingham (där de infödda vita britterna uppgår till 43%), som motsvaras av Stockholm och Göteborg, liksom i ett flertal andra brittiska städer och totalt uppgår andelen icke-vita invånare i hela Storbritannien numera till 18,3%.

För Europas del är ytterligare några andra huvudstäder och storstäder på nivå med London och Birmingham vad gäller etnisk och raslig mångfald. Det är troligt att Paris och Frankrikes andra största stad Marseille också numera domineras av minoritetsinvånare och detsamma gäller Amsterdam och Nederländernas näst största stad Rotterdam liksom möjligen också Bryssel och Antwerpen.

Även i Sverige är runt 20% av alla invånare numera antagligen icke-vita och liksom i Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Belgien är detta segment av totalbefolkningen dels kraftigt koncentrerat till det urbana Sverige och dels betydligt yngre än majoritetsinvånarna vilket innebär att runt 30% av alla barn, ungdomar och unga vuxna invånare i landet troligen är icke-vita och samma procentsiffra gäller för invånarna i Stockholm och Göteborg (liksom för den delen i rikets tredje största stad Malmö). I Stockholm har idag 44,92% någon slags utländsk bakgrund och i Göteborg handlar det om 47,01% inräknat invandrarna, de adopterade, andragenerationarna och de blandade eller mixade.

På andra sidan Atlanten är slutligen 42,2% av alla amerikaner icke-vita och 26,53% av kanadensarna och idag är icke-vita i majoritet i 36 av USA:s 50 största städer.

Om vem som egentligen sprider den s k folkutbytestesen

Det har under de senaste dygnen och fr a i helgen pågått en ganska så hård debatt på Twitter om vem som egentligen står bakom och sprider den s k folkutbytestesen med anledning av att historikern Mikael Nilsson har kritiserat skribenten Ivar Arpi för att göra just det i DN.

Eftersom jag nog var den första på vänsterkanten som började uppmärksamma den svenska s k supermångfalden redan för långt över ett årtionde sedan (och kanske möjligen fortfarande är det) med utgångspunkt i Botkyrka som var den första kommunen i landet där majoritetssvenskarna blev en minoritet bland många andra (men samtidigt den enskilt största minoriteten) och då jag är väl medveten om att både SD:are, AfS:are, NMR:are och andra s k nationella regelbundet hänvisar till mig (eller snarare till siffror som rör den svenska s k supermångfalden, som jag sammanställer och sprider) så vill jag bara säga följande:

Det är ett faktum att Sverige numera endast står USA efter vad gäller demografisk heterogenitet och att Sverige idag enbart kan jämföra sig med ett fåtal västländer såsom Storbritannien, Frankrike, Kanada, Australien och Nederländerna vad gäller demografisk mångfald. Denna s k supermångfald är fr a här för att stanna och kommer att fördjupas än mer under de kommande åren mot bakgrund av att 40-42% av alla invånare som är mellan 0-44 år gamla numera har någon form av utländsk bakgrund och att över 50% har det i de tre storstadsregionerna liksom i ett flertal andra kommuner och städer.

Att stå bakom den s k folkutbytestesen innebär för mig att hävda att denna s k supermångfald har förorsakats av en specifik aktör p g a en i förväg planerad agenda såsom att det är den ”judiska makten” som står bakom den eller ”globalisterna” eller S och vänstern o s v.

En av dem som gjorde det under valrörelsen var t ex Richard Jomshof som hävdade i ett tal i Karlstad att ”våra politiker” (gissningsvis menade Jomshof den förra regeringen) medvetet arbetar för att ”göra svenskarna till en minoritet i sitt eget land”.

Att enbart redovisa siffror som rör den rådande och framtida demografiska s k supermångfalden är för mig inte detsamma som att skriva under på den s k folkutbytestesen. När jag t ex ”citerar” Skolverkets siffror som säger att runt 1/3 av alla barn och unga idag talar ett annat språk än svenska som förstaspråk eller olika enkätundersökningar som indikerar att 20-25% av alla barn och unga idag identifierar sig med islam så är det m a o inte detsamma som att sprida den s k folkutbytestesen enligt mitt sätt att se det.

Ny statistik om klyftorna mellan invånarna med svensk och utländsk bakgrund

”Saxat” ur SCB:s senaste upplaga av ”klassikern” ”På tal om kvinnor och män”:

Av alla invånare mellan 0-64 år har idag 38-39% utländsk bakgrund inräknat invandrarna, de adopterade, andragenerationarna och de blandade eller mixade. Av alla invånare som är över 65 år handlar det dock om endast 19%.

85-86% av alla majoritetssvenska elever som påbörjar gymnasiet avslutar också gymnasiet med fullständiga betyg och med högskolebehörighet inom fyra år att jämföra med 66% av de kvinnliga eleverna med utländsk bakgrund och 53% av de manliga eleverna med utländsk bakgrund.

86-89% av alla majoritetsinvånare är sysselsatta att jämföra med 64% av de utrikes födda kvinnorna och 76% av de utrikes födda männen och 3% av de förstnämnda är arbetslösa att jämföra med uppemot 20% av de sistnämnda. Av de som är sysselsatta är runt 10% av majoritetsinvånarna ej fast anställda att jämföra med 25-30% av de utrikes födda som är sysselsatta.

År 2021 hade 58% av alla barn som föddes under året en majoritetssvensk mor

Under ”pandemiåret” 2021 föddes det totalt 114 263 levande födda barn i riket vilka folkbokfördes i befolkningsregistret.

30% eller 34 279 av barnen som föddes i Sverige 2021 hade en utrikes född mor medan 70% eller 79 984 hade en inrikes född mor. Av de sistnämnda hade 83% eller 66 387 en inrikes född mor med två inrikes födda föräldrar (d v s mödrarna var majoritetssvenskar), 10% eller 7998 en inrikes född mor med en inrikes född och en utrikes född förälder (d v s mödrarna var blandade eller mixade) och 7% eller 5599 en inrikes född mor med två utrikes födda föräldrar (d v s mödrarna var andragenerationare).

Totalt sett hade m a o 58% av alla barn som föddes i riket 2021 en majoritetssvensk mor. Det är inte troligt att samtliga dessa 58 procent hade en majoritetssvensk far utan det går att anta att åtminstone 6-7% hade en far som antingen var utrikes född, blandad/mixad eller tillhörde den s k andragenerationen.

Uppskattningsvis hade minst 35% av alla barn som föddes under ”pandemiåret” 2021 någon form av utomeuropeisk bakgrund och antingen via båda föräldrarna eller via modern eller fadern.

Den 31 december 2021 hade sammantaget 34,04% av samtliga folkbokförda invånare i riket någon slags utländsk bakgrund

Idag har SCB uppdaterat den nationella befolkningsstatistiken sådan den såg ut den 31 december 2021 och då hade sammantaget 34,04% av samtliga folkbokförda invånare i riket någon slags utländsk bakgrund inräknat de invandrade (de utrikes födda inklusive de adopterade), de s k andragenerationarna (inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) och de s k blandade eller mixade (inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född förälder).

Andelen invånare med någon form av utländsk bakgrund utifrån denna definition och detta urval har ökat kraftigt under de senaste 10-12 åren och under 2021 ökade denna andel i sammanlagt 232 av 290 kommuner. Majoriteten av alla invånare med någon form av utländsk bakgrund har idag utomeuropeisk bakgrund.

andel invånare med någon slags utländsk bakgrund i ett urval län, storstadsregioner, kommuner och ålderskategorier den 31 december 2021:

Botkyrka: 69,68%

Södertälje: 65,61%

Malmö: 56,81%

Järfälla: 56,43%

Solna: 52,9%

Göteborg: 47,01%

Stockholms län: 45,41%

Helsingborg: 45,1%

Stockholm: 44,92%

Eskilstuna: 44,54%

Stor-Malmö: 43,08%

Borås: 41,02%

Stor-Göteborg: 37,77%

0-4 år: 39,62%

5-14 år: 39,21%

15-24 år: 39,4%

25-34 år: 40,35%

35-44 år: 43,41%

45-54 år: 34,8%

Stor-Stockholm 0-4 år: 47,75% 

Stor-Stockholm 5-14 år: 49,58%

Stor-Stockholm 15-24 år: 48,35%

Stor-Stockholm 25-34 år: 51,28%

Stor-Stockholm 35-44 år: 55,6%

Stor-Stockholm 45-54 år: 45,71%

Stockholm 0-4 år: 45,98%

Stockholm 5-14 år: 48,67%

Stockholm 15-24 år: 50,27%

Stockholm 25-34 år: 47,18%

Stockholm 35-44 år: 53,07%

Stockholm 45-54 år: 46,2%

Göteborg 0-4 år: 52,94%

Göteborg 5-14 år: 54,25%

Göteborg 15-24 år: 51,71%

Göteborg 25-34 år: 48,95%

Göteborg 35-44 år: 55,11%

Göteborg 45-54 år: 48,02%

Malmö 0-4 år: 64,35%

Malmö 5-14 år: 68,18%

Malmö 15-24 år: 65,07%

Malmö 25-34 år: 57,25%

Malmö 35-44 år: 64,5%

Malmö 45-54 år: 58,06%

Den 31 december 2021 hade totalt 3 557 912 (folkbokförda) invånare i landet någon form av utländsk bakgrund i Sverige motsvarande 34,04% varav:

2 090 503 var utrikes födda (d v s invandrare varav 58 449 var adopterade)

1 467 409 var inrikes födda varav:

662 069 var inrikes födda med två utrikes födda föräldrar från samma land eller från två olika länder (s k andragenerationare)

805 340 var inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född förälder (s k blandade eller mixade)

Den s k ”tredje generationen” är ej medräknad och bör numera utgöra ytterligare kring 3-4% och likaså är de allra flesta nationella minoritetsinvånarna ej medräknade utöver sverigefinnarna.

andel utrikes födda (d v s invandrare) i Sverige: 20% 

Detta innebär att Sverige numera hamnar på 6:e eller 7:e plats i världen vad gäller andelen utrikes födda (d v s andelen invandrare) efter Luxemburg, Australien, Schweiz, Nya Zeeland och Israel samt på 7:e eller 8:e plats i världen vad gäller andelen flyktinginvandrare efter bl a Libanon, Jordanien, Nauru, Turkiet, Liberia och Uganda.

andel som talar ett annat (invandrar)språk än svenska som förstaspråk: minst och antagligen över 25% (30% bland barn och unga) 

Detta innebär att Sverige idag hamnar på 1:a plats i västvärlden vad gäller andelen invånare som talar ett annat (invandrar)språk än majoritetsspråket som förstaspråk i landet ifråga.

andel med muslimsk kulturell bakgrund: minst och antagligen över 10% (20% bland barn och unga)

Detta innebär att Sverige hamnar på 3:e eller 4:e plats i västvärlden och inom EU efter Cypern, Bulgarien och möjligen Frankrike.

andel icke-vita: minst och antagligen över 20% (30% bland barn och unga) 

Detta innebär att Sverige hamnar på 2:a eller 3:e plats i västvärlden efter USA, Australien och möjligen Frankrike.

andel svarta invånare: cirka 3,5% (cirka 8% bland barn och unga)

Detta innebär att Sverige hamnar på 3:a eller 4:e plats i västvärlden efter USA, Frankrike Belgien och möjligen Nederländerna.

andel (öst- och sydost)asiatiska invånare: 2,22% 

Detta innebär att Sverige hamnar på 6:e eller 7:e plats i västvärlden efter Kanada, Australien, Nya Zeeland, USA, Frankrike och möjligen Storbritannien. 

antal invånare med bakgrund i:

Västasien och Nordafrika (d v s den s k MENA-regionen): 1 012 773 (9,69% av totalbefolkningen)

Norden: 628 631

Balkan: 414 189

Subsahariska Afrika: 326 772

Västeuropa 262 291

Nordost- och Sydostasien: 232 167

Centraleuropa: 197 491

Latinamerika och Karibien: 175 095

Sydasien: 134 655

Sydeuropa 97 858 

Östra Europa: 87 853

Baltikum: 61 621

Angloamerika: 59 336

Sveriges 60 största invandrargrupper (10 000 invånare och uppåt) uppdelade på ursprungsland såsom ”styrkeförhållandena” såg ut den 31 december 2021 och inräknat både de utrikes födda (d v s de invandrade inklusive de adopterade), de inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (d v s den s k andra generationen) och de inrikes födda med en utrikes och en inrikes född förälder (d v s de s k blandade).

Vissa grupper innehåller en mycket hög andel invandrade (t ex Syrien) och andra en mycket hög andel adopterade (t ex Sydkorea) medan ytterligare andra grupper består av en mycket hög andel s k andragenerationare (t ex Turkiet) och andra av en mycket hög andel blandade (t ex Filippinerna).

Ursprungsländerna Jugoslavien, Sovjetunionen och Serbien är dubbelräknade – de som ingår i ”Jugoslavien” hittas också under bl a Bosnien, Kosovo och Serbien o s v, de som hittas i ”Sovjetunionen” hittas också under bl a Ryssland, Ukraina och Georgien o s v och de som hittas i ”Serbien” hittas också under Serbien och Montenegro och de som hittas i ”Tjeckoslovakien” härrör både från f d Tjeckoslovakien, Tjeckien och Slovakien. Slutligen är de som är inrikes födda och som t ex har en mor från Finland och en far från Libanon dubbelräknade, d v s de dyker upp både under Finland och Libanon.

1, Finland 395 820

2, f d Jugoslavien 341 165

3, Syrien 256 496

4, Irak 233 157

5, f d Sovjetunionen 149 474

6, Polen 145 036

7, Iran 126 982

8, Tyskland 119 222

9, Norge 116 682

10, Somalia 113 980

11, Turkiet 109 269

12, Danmark 105 525

13, Bosnien 97 920

14, Afghanistan 78 208

15, Libanon 68 036

16, Eritrea 67 962

17, Thailand 66 678

18, Indien 64 352

19, Chile 59 334

20, Storbritannien 60 256

21, USA 50 673

22, Kina 48 673

23, Rumänien 46 941

24, Etiopien 41 122

25, Serbien 39 113

26, Grekland 35 193

27, Ryssland 34 163

28, Ungern 33 018

29, Pakistan 34 752

30, Vietnam 33 708

31, Italien 27 999

32, Filippinerna 27 431

33, Estland 26 653

34, Marocko 25 765

35, Spanien 23 941

36, Frankrike 23 038

37, Nederländerna 22 801

38, Colombia 22 493

39, Sydkorea 22 218

40, Kosovo 20 837

41, Litauen 20 794

42, Kroatien 20 088

43, f d Tjeckoslovakien 19 125

44, Bangladesh 18 403

45, Brasilien 18 395

46, Ukraina 17 304

47. Nordmakedonien 17 059

48, Egypten 16 560

49, Österrike 16 275

50, Sri Lanka 15 141

51, Peru 15 113

52, Bulgarien 14 381

53, Lettland 14 174

54, Tunisien 13 918

55, Palestina 13 528

56, Nigeria 12 512

57. Gambia 12 068

58, Albanien 11 702

59, Jordanien 10 623

60, Island 10 611

Den 31 december 2021 var 20% av samtliga invånare utrikes födda

Idag har SCB publicerat de färskaste siffrorna som finns att tillgå vad gäller landets invånare som är utrikes födda: Den 31 december 2021 (d v s för lite mer än en och en halv månad sedan) var sammanlagt 20% av den svenska totalbefolkningen utrikes födda vilket innebär att Sverige numera ligger 6:a eller 7:a bland alla i-länder på jorden (efter bl a Luxemburg, Australien, Schweiz, Nya Zeeland och Israel) vad gäller just andelen utrikes födda.

Eftersom en så stor proportion av alla utrikes födda i Sverige består av flyktingar och anhöriga till flyktingar så innebär det att Sverige nummer ligger 7:a eller 8:a bland alla länder i världen (efter bl a Libanon, Jordanien, Nauru, Turkiet, Liberia och Uganda) vad gäller just andelen flyktingar.

Det faktum att 20% av den svenska totalbefolkningen var utrikes födda den 31 december 2021 innebär med stor sannolikt samtidigt att 35% av samtliga invånare i riket hade någon form av utländsk bakgrund på nyårsafton 2021 inräknat andragenerationarna och de blandade eller mixade.

Om fruktsamheten bland yngre och äldre kvinnor

SCB har jämfört fruktsamheten bland kvinnor som tillhör två olika ålderskategorier – yngre kvinnor (15-19 år) och äldre kvinnor (45-49 år) – och både yngre och äldre kvinnor med utländsk bakgrund uppvisar en högre fruktsamhet än yngre och äldre kvinnor med svensk bakgrund.

I början av 2000-talet hade 70% av barnen som föddes av yngre kvinnor svensk bakgrund och idag handlar om 44%. Och i början av 2000-talet hade 66% av barnen som föddes av äldre kvinnor svensk bakgrund och idag handlar om 55%.

Kvinnor med utländsk bakgrund uppvisar överlag en högre fruktsamhet än kvinnor med svensk bakgrund oavsett ålder. Slutligen konstaterar SCB att tidigare i början av 2000-talet var fruktsamheten generellt högre bland kvinnor som uppvisar en högre utbildningsnivå men sedan 2010-talet är fruktsamheten generellt högre bland kvinnor som uppvisar en lägre utbildningsnivå.

Den svenska arbetsmarknaden har återhämtat sig efter pandemin men arbetslösheten är fortsatt hög bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund

Arbetsförmedlingen meddelade idag att den svenska arbetsmarknaden just nu är glödhet och har återhämtat sig efter pandemin.


Arbetslöshetsnivån är redan tillbaka på den nivå som gällde innan pandemin medan arbetskraftsbristen är fortsatt mycket hög inom snart sagt alla sfärer och branscher p g a fortsatta stora pensionsavgångar och en alltmer trängande demografisk obalans som handlar om att andelen invånare som är över 65 år ökar dramatiskt i förhållande till totalbefolkningen och kommer att fortsätta att göra så inom överskådlig framtid.


Samtidigt är nästan hälften av de som är arbetslösa långtidsarbetslösa vilket inte har varit fallet tidigare, d v s de står mycket långt från arbetslivet överhuvudtaget, och i huvudsak handlar det tyvärr om invånarna med utomeuropeisk bakgrund då de unga vuxna majoritetssvenskarna som förlorade jobbet under pandemin nu till största delen har återanställts eller hittat nya jobb.
Tidigare kriser i stil med pandemin har visat att kriser främst drabbar de som redan har en svag ställning på arbetsmarknaden och när ett lands ekonomi väl återhämtar sig efter en kris så gynnar det de som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden.


Arbetslösheten bland de utrikes födda ligger just nu på 18% och bland utomeuropéerna handlar det om 25-30% medan ej mer än kring 3% av majoritetssvenskarna just nu är arbetslösa.


Samtidigt kommer andelen utomeuropéer i arbetsför ålder att öka kraftigt mellan 2021-23 p g a av att denna grupp är så ung idag jämfört med majoritetsbefolkningen – det handlar om ett nytillskott på hela 70 000 invånare med utomeuropeisk bakgrund fram tills 2023 medan antalet majoritetssvenskar i arbetsför ålder fortsätter att minska i antal fram tills 2023 (och har gjort så under många år).


Kort och gott kommer invånarna med utomeuropeisk bakgrund att stå för 90% befolkningsökningen i åldersgruppen 16–64 år under 2021, 2022 och 2023 – d v s det är m a o fullständigt nödvändigt att invånarna med utomeuropeisk bakgrund kommer ut på arbetsmarknaden för att den svenska ekonomin överhuvudtaget ska gå runt inom den närmaste framtiden.