Category: demografi

Om den påtagligt vita stadsdelen Södermalm i Stockholm

Mustafa Can skriver om det röda och proletära Södermalm i Stockholm vars (vita) män f ö utsågs till världens sexigaste och snyggaste män för några år sedan och där endast 19% har utländsk bakgrund överhuvudtaget och där enbart 7,5% av alla ca 130 000 invånare har någon form av bakgrund i Mellanöstern och övriga Asien och Afrika och i Latinamerika och Oceanien (exklusive de i huvudsak vita bosättarstaterna Australien och Nya Zeeland) sammantaget och varav merparten har någon form av bakgrund i Iran, Turkiet, Irak, Chile, Colombia, Libanon, Syrien, Thailand, Sydkorea, Indien och Kina (OBS: det finns naturligtvis inget egenvärde i sig att som stadsdel inhysa en hög andel utomeuropéer):
 
 
”Södermalm, hela Stockholm, är snarare enfald än mångfald. Stockholmarens intresse för mångfald är större utanför landets gränser än inom den egna stadens gränser. Det är som om Brooklyn och Kreuzberg ligger närmare än Tensta och Botkyrka.
 
(…)
 
Nu drabbas jag av en alltmer förlamande ångest och undrar vad fanns jag gör i denna homogena enklav som bättre skulle tjäna som socialantropologisk temapark för utstuderad coolness och förljugen spontanitet – en plats där folk tar selfies med utvisningshotade flyktingar för att öka på sitt humankapital. Berlins gentrifierade stadsdelar är inte lika kliniskt rena från smuts, graffiti, sjavighet, mörka källarkrogar, billiga små barer och tillåtande attityd mot udda människor. Och i Oslos motsvarighet till Södermalm, Grünerløkka, bor och arbetar en mångfald av etniciteter.”
 
Till exempel bor det ej mer än kring 200 invånare som har någon form av bakgrund i Iran i Katarina församling, ej mer än kring 40 invånare som har någon form av bakgrund i Thailand i Maria Magdalena församling, ej mer än kring 100 invånare som har någon form av bakgrund i Sydkorea i Sofia församling och ej mer än kring 160 invånare som har någon form av bakgrund i Chile i Högalids församling och i samtliga fall ingår både de som är födda i länderna ifråga (d v s de s k riktiga och äkta invandrarna), de som är födda i Sverige och som har två föräldrar som är födda i ursprungslandet ifråga (d v s den s k ”andragenerationen”), de som är födda där men har adopterats av vita invånare och vita Södermalmsbor (d v s de adopterade) samt slutligen de som är födda i Sverige och som har en förälder som är född i landet ifråga och en förälder som är inrikes född (d v s de s k blandade):
 
Faktum är att av Södermalms samtliga invånare som har någon form av bakgrund utanför västvärlden så utgör de adopterade och de blandade tillsammans möjligen över hälften av Södermalms totala ”bestånd” av utomeuropéer (OBS: det är vare sig fel på adoptivfamiljer eller på adoptivbarn eller på blandfamiljer eller på blandbarn). F ö bör det så klart påminnas om att endast de som är folkbokförda i befolkningsregistret som permanent boende Södermalmsbor ingår i statistiken ifråga – d v s alla s k EU-migranter, alla papperslösa, alla som egentligen ska utvisas och deporteras men som har gått under jorden, alla turister, alla diplomater, alla hemlösa, alla kriminella som gömmer sig och har gått under jorden o s v är ej överhuvudtaget medtagna i ovanstående siffror även om de de facto är Södermalmsbor.
 
I Stockholm har f ö numera kring 40% av alla invånare någon form av utländsk bakgrund och mellan 25-30% har någon form av bakgrund i Mellanöstern och övriga Asien och Afrika och i Latinamerika och Oceanien (exklusive Australien och Nya Zeeland) och vilket innebär att Södermalm bredvid det s k blåa och det s k överklassiga Östermalm är den allra vitaste och allra mest homogena stadsdelen i huvudstaden.
 
Den absoluta majoriteten av alla Södermalmsbor som har någon form av bakgrund i Mellanöstern och övriga Asien och Afrika och i Latinamerika och Oceanien (exklusive Australien och Nya Zeeland) är f ö även antingen vuxna hetero- eller homosexuella intimrelationspartners till vita Södermalmsbor alternativt adoptiv-, foster- eller styvbarn till vita Södermalmsbor, d v s mycket få hushåll på Södermalm består av utomeuropéer och invånare som har bakgrund utanför västvärlden och vilka lever i intimrelationer med varandra och har barn med varandra (t ex en familj som består av en vuxen s k helsomalisk heterosexuell man och en vuxen s k helsomalisk heterosexuell kvinna som har två s k helsomaliska barn alternativt ett hushåll som består av en vuxen icke-heterosexuell kinesisk kvinna och en vuxen icke-heterosexuell chilensk kvinna som har ett s k surrogatbarn tillsammans som inte är ett vitt barn) och mycket få av Södermalms utomeuropéer är bosatta i hushåll där inga vita invånare överhuvudtaget är folkbokförda (det finns t ex ett flertal kollektiv på Södermalm men mycket få av dem om ens några består helt och hållet av invånare som har någon form av utomeuropeisk bakgrund då det oftast åtminstone finns en vit invånare som är bosatt i kollektivet ifråga).
 
Sedan betyder inte detta så klart att vare sig Södermalmsborna eller Östermalmsborna är mer s k ”rasistiska” än andra Stockholmare och inte heller betyder det att de vita Södermalmsborna skulle bli lyckligare och må bättre och få ett bättre liv om fler iranier, afghaner, syrier, vietnameser, pakistanier, somalier, etiopier, colombianer eller bolivianer valde att bosätta sig på och bodde på Södermalm.
 
Slutligen så är andelen Södermalmsbor som är barn och ungdomar lägre än andelen barn och unga i övriga Stockholm medan andelen äldre och pensionärer är högre på Södermalm än andelen äldre och pensionärer i övriga Stockholm och faktum är att över en fjärdedel av alla Södermalmsbor redan är över 65 år gamla och denna andel ökar för varje år som går (OBS: det är så klart vare sig fel att vara vit eller att vara äldre).

Den svenska befolkningsökningen fortsätter att vara rekordhög och beror i huvudsak på (utomeuropeisk) invandring

Den svenska befolkningsökningen fortsätter att vara rekordhög jämfört med hur det ser ut i övriga västvärlden och beror i huvudsak på (utomeuropeisk och utomvästerländsk) invandring och inte på ”biologisk självreproduktion” (d v s på födelseöverskott): På bara ett halvår har alla ”vi” som är invånare i Sverige blivit nästan 60 000 fler.
 
Den 30 juni 2017 uppgick alla vi som bor i Sverige och som är folkbokförda här till 10 053 061 invånare. Ett lands befolkning förändras i huvudsak dels genom antalet invandrare respektive antalet utvandrare och dels genom antalet födda respektive antalet döda.
 
Mellan den 1 januari och den 30 juni 2017 ökade den svenska totalbefolkningen med 57 908 invånare och vilket innebär att den svenska befolkningsökningen fortsätter att vara en av de allra högsta i västvärlden medan en majoritet av västvärldens länder omvänt ser sin befolkning minska för varje år som går.
 
Den svenska befolkningsökningen består i huvudsak av invandring: Mellan den 1 januari och den 30 juni 2017 invandrade 63 996 personer till Sverige och vilket är en ökning sedan första halvåret 2016 och idag har en majoritet av alla invandrade ursprung utanför Europa och utanför västvärlden (endast 1092 invandrare hade t ex bakgrund i Finland) med länder som Syrien, Afghanistan, Irak, Indien, Iran, Eritrea och Somalia som stora ursprungsländerna.
 
Mellan den 1 januari och den 30 juni 2017 utvandrade samtidigt 20 252 personer från Sverige till andra länder och varav de som är inrikes födda är den största utvandrargruppen följd av gruppen med ursprung i Finland. Invandringsöverskottet uppgick därmed till 43 744 personer – d v s alla invandrade (som då fr a kommer från Syrien, Afghanistan, Irak, Indien, Iran, Eritrea och Somalia) minus alla utvandrade (som då fr a är födda i Sverige och i Finland).
 
Vad gäller födda och döda mellan den 1 januari och den 30 juni 2017 så har färre fötts (totalt 58 993) och fler dött (totalt 46 607) jämfört med första halvåret 2016 och födelseöverskottet, d v s antalet födda minus antalet döda, uppgick totalt till 11 386 personer och vilket var färre än under motsvarande period året innan. De som framför allt dör är de inrikes födda och invånare med bakgrund i Finland och av de som föds i Sverige har idag uppemot 40% utländsk bakgrund medan födelsetalen bland de inrikes födda med svensk bakgrund liksom bland de med nordisk bakgrund fortsätter att minska: Av alla nyfödda invånare som föddes i Sverige mellan den 1 januari och den 30 juni 2017 har idag kring en tredjedel utomeuropeisk och utomvästerländsk bakgrund. Denna proportion gör att Sverige idag är på samma nivå som de stora västländerna som under 1900-talet kunde ”ståta” med enorma globala kolonialimperier såsom Storbritannien, Nederländerna och Frankrike även om Sverige har en bit kvar till USA:s nivå där över 50% av alla nyfödda invånare numera kategoriseras som icke-vita.
 
Kort och gott så står Sverige ut i västvärlden som ett land med både en fortsatt växande befolkning och som ett land med en snabbt växande befolkning i en västvärld där befolkningen hela tiden går bakåt och minskar och i många västländer dessutom i (mycket) snabb takt och den svenska befolkningsökningen beror främst på invandringsöverskottet och inte på födelseöverskottet, d v s den orsakas inte i första hand av biologisk ”självreproduktion” bland de som redan bor i landet utan av att nya människor hela tiden kommer till landet som invandrare.
 
De allra flesta som invandrar har idag utomeuropeisk och utomvästerländsk bakgrund medan de allra flesta som utvandrar har svensk och nordisk bakgrund och de allra flesta som dör har likaså svensk och nordisk bakgrund medan födelsetalen fortsätter att minska bland de invånare i landet som har svensk och nordisk bakgrund (och bl a p g a att landets invånare med svensk och nordisk bakgrund fortsätter att åldras för varje år som går) samtidigt som födelsetalen bland de invånare i landet som har utomeuropeisk och utomvästerländsk bakgrund (och vilka omvänt är unga eller t o m mycket unga jämfört med de förstnämnda) är högre än födelsetalen bland de förstnämnda.

22,5% av Tysklands befolkning har idag utländsk bakgrund

Tyska SCB (Destatis) har nyligen uppdaterat Tysklands befolkningsstatistik vad gäller totalandelen invånare i landet som har någon form av utländsk bakgrund och just nu handlar det om 22,5% och vilket sannolikt aldrig har hänt tidigare ens under det hohenzollerska kejsardömets och kolonialimperiet tid även om mångfalden nog var rätt så påtaglig även då liksom självklart under det s k Tysk-romerska rikets tid samt naturligtvis under det s k Großdeutsches Reichs tid under krigsåren och den andel som växer allra mest och allra snabbast är de invånare som har utomeuropeisk bakgrund och fr a de som har bakgrund i Afrika och i Asien (och fr a i den s k MENA-regionen) precis som i övriga Europa.
 
 
Idag utgör utländsk bakgrund-invånarna mellan 15-35% i flertalet av Europas länder (och t ex kring 35% i Sverige) och fr a gäller det både de mest folkrika och de mest s k utvecklade länderna och inom 25-30 år, d v s innan år 2050, beräknas mellan 35-40% av Europas befolkning ha någon form av utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund.
 
På ett sätt går det att se det som att Europas just nu rekordsnabba utveckling mot att bli allt mindre vitt och även allt mindre kristet är en slags tillbakagång till den tid då Europa styrde resten av världen via 9-10 globala kolonialimperier men jämförelsen haltar samtidigt då oerhört få av de icke-vita och de icke-kristna undersåtarna i kolonierna någonsin bodde i eller ens besökte Europa innan 1950- och 60-talen.

Syrierna är nu landets största invandrargrupp efter att ha detroniserat finländarna

Minoritets-Sverige skriver historia – nu är det offentligt även om vissa av oss som kanske är lite osunt fixerade vid och besatta av landets invandrare och minoriteter och det nya hypermångfalds-Sverige har känt till detta ett tag redan (men valt eller velat ”ligga lågt” med detta):
 
Antalet (folkbokförda med fullständiga personnummer i befolkningsregistret) invånare födda i Syrien (158 443) är nu fler än antalet (just nu levande) invånare födda i Finland (152 870).
 
 
Det bör också nämnas i sammanhanget att det ursprungsland som intar bronsplatsen också är rejält ”up-and-coming” och har varit det under en längre tid – d v s Irak (med 136 417 invånare) som sannolikt går om Finland inom bara några år och därmed förpassar vårt östra grannland (och det gamla s k Östsverige) till en rätt så förnedrande tredjeplats mot bakgrund av att Finland har varit det absolut största invandrarlandet i Sverige ända sedan de båda rikshalvorna sprängdes i två delar genom Freden i Fredrikshamn 1809.
 
Ett fotnotsliknande tillägg säger dock att skulle samtliga invånare i landet födda i f d Jugoslavien sammanräknas så är de sammantaget landets största invandrargrupp och har varit det ett tag nu (”ex-juggarna” gick om finländarna för kanske 4-5 år sedan).
 
Syrierna skriver m a o just nu sannerligen svensk migrations- och minoritetshistoria på alla sätt och vis och när än fler syrier som just nu söker asyl erhåller uppehållstillstånd och ett fullständigt personnummer och därmed folkbokförs i befolkningsregistret och därmed börjar räknas in i den offentliga statistiken så kommer avståndet gentemot finländarna med all säkerhet att öka än mer.
 
Ända fram tills ca 1990 dominerade den västerländska invandringen till Sverige och ända fram tills för bara några år sedan så hade över 50% (d v s hälften) av alla invånare i landet med någon form av utländsk bakgrund en bakgrund i övriga Norden, i Europa, i Nordamerika eller i Oceanien (i praktiken Australien och Nya Zeeland inklusive de båda ländernas semikoloniala territorier i Stilla havet) men så är inte fallet idag:
 
Numera domineras invandringen helt och hållet av utomvästerlänningar (ca 75-80%) och numera har uppemot 55-60% av alla invånare i landet med någon form av utländsk bakgrund en generation bakåt (som i sin tur totalt uppgår till uppemot 33% av totalbefolkningen och skulle de s k ”tredjegeneration:arna” också räknas in, vilka bara blir fler och fler i skrivande stund, så handlar det om 40%) utomvästerländsk bakgrund och då finländarna och i stort sett alla andra västerländska invandrargrupper uppvisar en befolkningsstruktur som liknar den majoritetssvenska (d v s de både går i pension och ”trillar av pinn” just nu i ganska så stora mängder för varje dygn/vecka/månad/år som går) medan de utomvästerländska invandrargrupperna är unga eller t o m extremt unga och dessutom uppvisar betydligt högre fruktsamhetstal än både majoritetssvenskarna och de västerländska invandrargrupperna så kommer den demografiska (mångfalds)sammansättningen i landet att förändras på ett genomgripande och dessutom oåterkalleligt sätt inom bara 5-10 år (d v s denna demografiska omställning och omvandling av Konungariket Sveriges alla undersåtar som just nu äger rum i rasande takt är omöjlig att både stoppa och förändra).

Befolkningsantalet växer just nu snabbare än någonsin tidigare i svensk historia och snabbare än i nästan alla andra västländer och beror i huvudsak på den utomvästerländska invandringen

I början av året blev alla vi som lever just nu och som bor i och är folkbokförda i Sverige (som alla redan vet, d v s som bekant) 10 miljoner invånare i landet och vilket ”vi” inte ens var när den bernadotteska dubbelmonarkin (d v s De förenade konungarikena Sverige och Norge) upplöstes 1905 (då var ”vi” ca 8 miljoner invånare sammanlagt inräknat både Sverige och Norge) och redan om nio år blir ”vi” 11 miljoner och år 2060 är ”vi” över 13 miljoner invånare enligt SCBs färska demografiska framtidsprognos som utgår från att befolkningen numera växer med 100 000 invånare per år motsvarande 1 procents årlig befolkningsökning och vilket både är en i ett svenskt historiskt sammanhang och en i ett samtida västvärldssammanhang mycket dramatisk befolkningsökning mot bakgrund av att en majoritet av alla västländer numera tvingas genomlida att invånarantalet minskar för varje år som går (och särskilt gäller det antalet majoritetsinvånare som numera minskar kraftigt för varje år i merparten av alla västländer). Utöver Sverige så är det i Europa enbart Luxemburg, Cypern och Irland som uppvisar en så dramatisk befolkningsökning just nu och under de kommande åren.
 
Att den svenska totalbefolkningen växer beror i stort sett helt och hållet på invandringen och fr a på att de som invandrar är unga eller t o m mycket unga, d v s de är antingen i s k fertil eller s k fruktsam ålder alternativt att de ännu ej är det men kommer att bli det under de närmaste åren (d v s de är fortfarande barn och ungdomar och därmed ännu ej i s k könsmogen och s k giftasvuxen ålder). Faktum är att aldrig tidigare i svensk historia har en befolkningsökning på en miljon invånare skett så fort som just nu: Det tog hela 35 år för ”oss” att gå från 8 miljoner (1969) till 9 miljoner invånare (2004) men redan i början av året (d v s år 2017) blev vi då som sagt 10 miljoner invånare och 2026 så blir vi 11 miljoner invånare.
 
Sedan 1990-talet har invandringen dominerats av utomeuropéer och fr a av invandrare som kommer från de gamla kolonierna och från den utomvästerländska världen och hela 90% av de utomvästerländska invandrarna är under 45 år gamla när de ankommer till Sverige och därmed till övervägande delen s k fertila eller s k fruktsamma och vilket kan jämföras med att över hälften av alla majoritetssvenskar idag är över 45 år gamla och därmed numera ej längre s k fertila och s k fruktsamma. Invandrare som kommer från den utomvästerländska världen uppvisar vidare högre s k födelsetal eller s k fruktsamhetstal (mellan 2,29-3,21) än både majoritetssvenskar och nordiska, europeiska och västerländska invandrare (mellan 1,88-1,97).
 
Utöver invandringen så föds det även fler än det dör p g a att den del av befolkningen som redan är äldre lever allt längre: Redan nu är ca 20% eller var femte invånare över 65 år (och vilket innebär att över en fjärdedel av alla majoritetssvenskar redan är över 65 år gamla just nu) och år 2060 kommer hela var fjärde invånare i landet att vara över 65 år gamla.

Är Sverige snart på väg mot medaljplats vad gäller att härbärgera den högsta andelen minoritetsinvånare i västvärlden?

Eurostat (d v s EU:s SCB) har nu publicerat ny (men dock ej särskilt färsk) uppdaterad statistik (som gällde 2014) om procentandelen minoritetsinvånare i EU:s 28 medlemsstater liksom om procentandelen infödda majoritetsinvånare:
 
andel utrikes födda 2014:
1, Luxemburg 49,1%
2, Cypern 22,7%
3, Sverige 19,6%
 
andel utrikes födda som var födda utanför EU 2014:
1, Sverige 14,5%
2, Cypern 11,6%
3, Österrike 11,5%
 
andel infödda majoritetsinvånare 2014:
1, Luxemburg 32%
2, Estland 67%
3, Lettland 68,5%
4, Frankrike + Sverige 68,9%
 
andel hushållsenheter där samtliga hushållsmedlemmar hade bakgrund utanför EU 2014 (d v s helt och hållet s k endogama hushållsenheter/familjebildningar där samtliga hushålls/familjemedlemmar hade bakgrund utanför EU)
1, Estland 25,7%
2, Lettland 22,9%
3, Sverige 15,6%
 
andel hushållsenheter där samtliga hushållsmedlemmar var infödda majoritetsinvånare 2014 (d v s helt och hållet s k endogama hushållsenheter/familjebildningar där samtliga hushålls/familjemedlemmar var infödda majoritetsinvånare)
1, Luxemburg 24%
2, Lettland 58,2%
3, Estland 60,7%
4, Frankrike 63,7%
5, Cypern 64,4%
6, Sverige 64,7%
 
Det s k expatlandet Luxemburg (där de allra flesta av ”utlänningarna” är européer och västerlänningar) kan Sverige aldrig någonsin ”slå” (d v s Luxemburgs plats är ohotad) men kanske har vi dock gått om det s k expatlandet Cypern (där också de allra flesta av ”utlänningarna” är européer och västerlänningar) vid det här laget medan Estland och Lettland är särfall som vi ej vare sig kan eller ska jämföra oss med både av etiska skäl och p g a den höga andelen minoritetsryssar (Estland och Lettland härbärgerar dessutom extremt få invånare med utomeuropeisk bakgrund) så egentligen är det bara Frankrike som Sverige kan mäta sig med och som är en s k jämbördig konkurrent i sammanhanget och hör och häpna – jag vågar gissa efter att ha tagit del av franska forskningsinstitutet INEDs senaste rapport liksom av svenska SCBs senaste siffror och nu av Eurostats uppdaterade data (visserligen från 2014) att Sverige sannolikt har gått om Frankrike nu vad gäller den totala procentandelen invånare som har någon form av bakgrund utanför EU.
 
Sverige är m a o det land i västvärlden som möjligen (och redan – för det har gått blixtsnabbt för Sveriges del vad gäller att uppnå den positionen) numera tävlar om silverplatsen och om andraplatsen efter USA vad gäller att härbärgera den högsta andelen s k (utseendemässigt och kroppsligen) synliga minoritetsinvånare och de enda konkurrenter som vi har att tampas med är i så fall det f d Brittiska imperiets bosättarstater Kanada, Australien och Nya Zeeland (och det är ju också lite grann som att jämföra s k äpplen med s k päron, d v s det är inte heller s k fair play).

Stämmer det att 37% av alla invånare mellan 0-44 år har utländsk bakgrund – har SD:arna rätt eller fel?

Det svenska statistikkriget rasar vidare och blir både alltmer polariserat (d v s det är verkligen ”krig” nu om det inte var det tidigare) och tyvärr även alltmer oinformerat:
 
 
Medan SD:arna, Avpixlat och i stort sett hela den samlade svenska extremhögern just nu formligen pumpar ut att 37% av alla invånare i landet mellan 0-44 år idag har någon form av utländsk bakgrund (och att de väljer att ”highlight:a” 0-44-årsålderskategorin beror naturligtvis på att det är de som just nu är s k fertila/fruktsamma samt att det är de som kommer att bli det när de blir äldre och s k könsmogna) flankerad av både nationalsocialisterna och vissa (höger)liberaler så går flera antifascistiska journalister, ”Inte rasist, men” och stora delar av den svenska vänstern (från vänsterliberaler till socialister) ut med att denna procentsiffra är en ren lögn flankerad av landets alla antirasister.
 
Fakta i sak är dock att fram tills 2003 när invandrarkategorin avskaffades till förmån för utländsk bakgrund-kategorin så omdefinierades även den statistiska definitionen: Innan 2003 var även de s k blandade inräknade i invandrarkategorin men därefter har de sorterats in i svensk bakgrund-kategorin. Fortfarande är det dock möjligt, för alla och envar som vill det, att räkna in de blandade i utländsk bakgrund-kategorin och gör en det så stämmer SD:arnas och extremhögerns och nationalsocialisternas och högerliberalernas siffror:
 
Procentandel utländsk bakgrund per ålderskategori och inkluderande både de utrikes födda inklusive de adopterade, de s k ”andrageneration:arna” och de s k blandade (men dock ej de s k ”tredjegeneration:arna” – hade dessa också tagits med så hade nedanstående procentsiffror ökats på med ca 4-6%)
0-4 år: 37%
5-14 år: 35%
15-24 år: 35,1%
25-34: 38,5%
35-44 år: 37,3%
0-44 år: 36,7% (d v s 37% om en avrundar procentsiffran och vilket då är den procentsiffra som SD:arna ”pumpar ut” just nu)
45-54 år: 31,2%
55-64 år: 26,9%
65 år-: 15,6%
 
Med andra ord har SD:arna och extremhögern helt rätt om en utgår ifrån den definition som gällde innan 2003 medan antifascisterna och antirasisterna har helt rätt om en utgår ifrån den definition som har gällt efter 2003.