Kategori: bostad

Mycket oroväckande nya och färska siffror om invånarna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund mot bakgrund av pandemin

Idag ”släppte” SCB delar av resultaten från den senaste ULF:en eller undersökningar av levnadsförhållanden, och bl a hittas dessa anmärkningsvärda resultat och skillnader mot bakgrund av den pågående pandemin:
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i flerbostadshus 2019: 72,3% (79,9% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i flerbostadshus 2019: 40,5%
(med flerbostadshus menas huskroppar som innefattar flera bostadsenheter och flera hushåll och ofta handlar det om s k höghus)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i hyresrätt 2019: 59,2% (73,6% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i hyresrätt 2019: 27%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i villa 2019: 28,7% (18,4% med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i villa 2019: 58,7%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor rymligt 2019: 21,9% (12,6% med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare)
andel invånare med svensk bakgrund som bor rymligt 2019: 49,5% (60% av de som är över 65 år)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor trångt 2019: 53,4% (med utomeuropeisk bakgrund 63,5%)
andel invånare med svensk bakgrund som bor trångt 2019: 13,2% (i hög grad de som bor på studentboenden och äldreboenden och i kollektiv)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som saknar kontantmarginal 2019: 41,6% (58% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som saknar kontantmarginal 2019: 13,2%
(detta innebär att inte klara av att betala en oväntad utgift på 12 000 kronor inom en månads tid utan att låna eller be andra om hjälp)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som har tillgång till bil 2019: 68,4% (58,7% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som har tillgång till bil 2019: 85,9%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som har tillgång till fritidshus 2019: 22,6% (12,4% av de med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare))
andel invånare med svensk bakgrund som har tillgång till fritidshus 2019: 57,1%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som inte deltar i politiska diskussioner 2019: 39,3% (49% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som inte deltar i politiska diskussioner 2019: 18,9%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som är medlem i minst en förening 2019: 53,6% (43,2% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som är medlem i minst en förening 2019: 82,3%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som är medlem i en fackförening 2019: 54,9% (47,6% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som är medlem i en fackförening 2019: 71,6%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som röker dagligen 2019: 16,6%
andel med utomeuropeisk bakgrund som är överviktiga eller feta: 52,1%
 
o s v och samtliga ovanstående siffror är då än värre för alla de invånare med utländsk och utomeuropeisk bakgrund som specifikt bor i miljonprogramsområdena.

En virtuell-digital ”husesyn”

Efter att vid det här laget ha spenderat alltför många dygn i sitt eget hem kan en väl för en gångs skull bjuda på lite virtuell-digital ”husesyn”:
93873286_10157387259135847_8690802714990346240_n.jpg
 
Jag bor då inte stort och inte heller på en s k fin adress (min horror vacui-präglade tvåa i miljonprogramsområdet Flemingsberg, där det tyvärr skjuts en del titt som tätt, kostade då 180 000 kr för kanske tio år sedan) men genom åren har jag trots allt ändå lyckats samla på mig en del vackra och även i vissa fall påkostade ting.
93375836_10157387265730847_2353255097359663104_n.jpg
93516883_10157387270350847_7625733267479592960_n.jpg
93481267_10157387267985847_4229992416565788672_n.jpg
93378161_10157387263370847_5363534779624980480_n.jpg
93383272_10157387265055847_3452034562060713984_n.jpg
Det handlar bl a om ett antal klassiska klockor (kanske lite väl många Longines-ur dock, vilket måhända kan tyckas vara lite vulgärt), ett antal praktfulla jugendpjäser från Württembergische Metallwarenfabrik (det finns då en orsak till att jag just vad gäller Tyskland så ofta har besökt Baden–Württemberg utöver Bayern och naturligtvis Berlin, Dresden och Hamburg) och ett antal Swedish Grace-verk (Bukowskis säljer då ofta svenska art déco-verk till helt okej priser).
 
93851403_10157387294385847_2510059293865148416_n.jpg
93546192_10157387271490847_1675650841647775744_n.jpg
Vidare gäller det ett antal smått dyrbara reproduktioner av tapeter från bl a Vinterpalatset i Sankt Petersburg, från den franska Troisième République/belle époque-perioden och från William Morris utsökta Water House i London (liksom alltför mycket chinoiserie och japonism) samt ett antal relativt kostsamma reproduktioner av tyger från bl a Huset Tudors, Österrike-Ungerns och Venedigs La Serenissima-guldålder (liksom återigen alltför mycket chinoiserie och japonism men är en adopterad från Östasien så är en, d v s då blir det väl som det blir).
 
93277497_10157387269715847_7681292272930914304_n.jpg
93519801_10157387294525847_8674787078296305664_o.jpg
94422120_10157387269275847_290580470586933248_n.jpg
Slutligen rör det nog alltför dyra/många lampor, lampetter (gärna nybarock), piedestaler (av alla de slag om sanningen ska fram), äkta mattor (Brittiska imperiets zieglermattor är i alla fall min favorit men det är jag väl inte ensam om i anglofila Sverige), ramar (centraleuropeisk Sezession-stil är naturligtvis att föredra för min del), speglar (gärna gustavianska sådana men dem gillar väl alla svenskar men alltför mycket gustavianskt får en samtidigt nästan att vilja bära peruk och vitsminka sig), byster (av alla ens hemska ”guilty pleasure”-idoler så klart), skulpturer (jag har dock tyvärr en förkärlek för den italienska fascistiska och tyska nationalsocialistiska klassicistiska stilen med alla sina vita, nakna och våldsamma machomän), bonader (medeltida och nymedeltida), medusahuvuden och andra artefakter (såsom bl a flakonger, konsoler, smyckesskrin och bokstöd mm som väl ibland härrör från Europas borttynade och ruinerade högborgerlighet liksom störtade och ihjälslagna aristokrati) tillverkade av främst metall, porslin, glas, majolika och marmor som har ropats in på olika auktioner och som minner om allsköns fallna och försvunna imperier för att inte tala om alla böcker, kartor, frimärken och mynt (medan kläderna då är en historia för sig med alla persedlar, huvudbonader, väskor och skor som härrör från och/eller påminner om både de ryska, brittiska, franska, österrikiska och japanska imperierna hur oetiskt och obehagligt det än kan låta).
93476697_10157387259895847_287249792168361984_n.jpg
93991548_10157387298175847_7930508806843269120_o.jpg
92956310_10157387260485847_496103374484144128_n.jpg
93398557_10157387274255847_6834729106215534592_n.jpg

Över 50% av alla utomeuropeiska invandrare bor idag trångbott och endast 64% av samtliga unga vuxna med utländsk bakgrund klarar sig numera igenom gymnasieskolan

Ett urval siffror som förskräcker ur SCB:s nya rapport ”Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige. Statistisk lägesbild 2019”: Bl a bor över 50% av alla invånare i Sverige från utomeuropeiska länder trångbott och endast 64% av alla unga vuxna i Sverige med utländsk bakgrund klarar sig igenom gymnasieskolan.

 

Trångboddhet är överlag inte ett problem i Sverige och bara några enstaka procent av majoritetsinvånarna bor och lever trångbott (fr a studenter, inneboende, kollektivboende o s v) utan ”tvärtom” så bor och lever de allra flesta majoritetssvenskar stort eller t o m mycket stort rent ytmässigt sett. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit allra minst trångbodda i världen och allra mest ”storbodda” (d v s att bo och leva på en stor yta mätt i antal kvadratmeter per person) i världen. Detta beror bl a på att runt 50% av alla majoritetssvenskar numera bor och lever i singelhushåll samt att över 80% av majoritetssvenskarna äger sitt boende i en eller annan form.

71497428_10156782003345847_1902418955893473280_n.jpg

De som är trångbodda är i stället i huvudsak utomeuropéerna vilka mestadels bor i hyresrätter och är kraftigt koncentrerade till miljonprogramsområdena:

 

Över 50% (50,2%) av alla invånare i landet som är födda i Afrika, Mellanöstern, Asien, Latinamerika och Karibien bor och lever trångbott och hela 22,5% är extremt trångbodda inom denna grupp och vilket inte minst drabbar barnen, ungdomarna och de unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund (höga procentandelar av de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund bor då hemma hos sina föräldrar även efter 18 års ålder och i alltför många fall även om de är i 25-30-årsåldern). De trångbodda hushållen är vidare och ”naturligt” nog kraftigt koncentrerade till landets miljonprogramsområden.

 

De allra flesta av majoritetsinvånarna använder numera internet men bland de utrikes födda, och sannolikt gäller det fr a utomeuropéerna, är siffrorna betydligt lägre vad gäller internetanvändningen: År 2018 använde hela 93% av de inrikes födda internet någon gång under de senaste tre månaderna jämfört med endast 73% bland de utrikes födda och bland utomeuropéerna är denna siffra sannolikt betydligt lägre då de allra flesta av de nordiska, europeiska och västerländska invandrarna antagligen också använder internet regelbundet. Många utomeuropéer äger antagligen inte en ens dator medan de allra flesta majoritetssvenskar äger eller har åtminstone tillgång till en dator. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit allra mest ”digitaliserat” och ”internetanpassat” i världen.
72328257_10156782003365847_7712435226823098368_n.jpg

Det svenska valdeltagandet har ökat succesivt sedan 2002 års val men ökningen verkar i mycket hög grad handla om majoritetsinvånarna. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit världens mest ”politiskt aktiva” s k folkslag mätt i valdeltagande (OBS: självklart finns det många andra sätt att vara politiskt aktiv på än att rösta i allmänna val). Samtidigt skilde det tyvärr mellan 15-17% i valdeltagande mellan de inrikes och utrikes födda i 2018 års val och valdeltagandet bland väljarna med fr a utomeuropeisk bakgrund verkar tyvärr snarare minska än öka över tid medan valdeltagandet bland majoritetsinvånarna fortsätter att öka.

 

År 2018 hade 99% av de inrikes födda unga vuxna uppnått minst en grundskoleutbildning, d v s de hade klarat sig igenom högstadiet. Motsvarande andel för de utrikes födda unga vuxna var 94%.

 

Idag misslyckas en femtedel av alla unga vuxna med gymnasieutbildningen per årskull. Hela 89% av de inrikes födda kvinnorna och hela 86% av de inrikes födda männen i åldersgruppen 21-23 år (d v s 3-5 år efter att gymnasiestudierna hade påbörjats) hade dock klarat av och avslutat minst en 3-årig gymnasieutbildning år 2018. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit världens mest ”utbildade” s k folkslag mätt i genomgången och avslutad gymnasieutbildning.

72294814_10156782003480847_3624434102645555200_n.jpg

De inrikes födda som inte klarar gymnasiet är då i huvudsak s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund vilka antingen inte ens kommer in på gymnasiet eller hoppar av gymnasiet i förtid eller går ut gymnasiet med ofullständiga betyg. För unga vuxna med utländsk bakgrund (d v s både de s k första och andra generationerna) i åldersgruppen 21-23 år var andelen som hade klarat av och avslutat minst en 3-årig gymnasieutbildning nämligen så låg som 64% år 2018 och för nyinvandrade unga vuxna var andelen katastrofalt låg – endast 30% (OBS: nyinvandrade unga vuxna utgör då idag relativt höga procentandelar av landets unga vuxna).

 

White flight från Stockholmsregionen?

SvD publicerar idag nya siffror som visar att det sedan ett antal år tillbaka pågår en utflyttning från Stockholms län (d v s från Stor-Stockholm och från huvudstadsregionen) och kanske fr a att denna utflyttning främst rör invånare med svensk bakgrund och inrikes födda medan invånare med utländsk bakgrund (och sannolikt i första hand med utomeuropeisk bakgrund) och utrikes födda ”omvänt” fortsätter att flytta till länet men ingen vet egentligen varför det är så.
 
Idag tillhör Stor-Stockholm f ö redan det snabbt växande antalet västerländska storastadsområden som numera domineras av minoritetsinvånare och detsamma gäller f ö även Sveriges två andra storstadsområden (d v s Stor-Göteborg och Stor-Malmö).

 
”I sifferhavet kring invånarnas flyttströmmar inom Sverige syns även andra intressanta trender. Personer som är födda i Sverige flyttar i allt högre grad bort från huvudstadslänet.
 
Men invånare födda i andra länder flyttar i stället in till Stockholm från andra delar av Sverige – i högre grad än de flyttar ut.”
 
(…)
 
”SvD:s granskning visar att personer som är födda i Sverige väljer att flytta över länsgränsen och lämna Stockholm i betydligt högre grad än de som är födda i andra länder.
 
29 655 personer som är födda i landet valde till exempel att flytta till Stockholms län förra året, från någonstans i Sverige. Det kan jämföras med de 31 872 som valde att flytta därifrån. Resultatet blev att 2 217 personer fler lämnade än flyttade in till storstadslänet, alltså ett tydligt minus i flyttnettot bland inrikesfödda.
 
– Under ett antal år, 2006 till 2015, så var det en nettoinflyttning till Stockholms län, men från 2016 har det sjunkit. Fler inrikesfödda har flyttat ut och de senaste tre åren är det en utflyttning som ökar ganska kraftigt, säger Tomas Johansson, SCB.
 
Men varför det ser ut så – och varför mönstret skiljer sig från de utrikes födda – vet inte de forskare och experter som SvD talat med säkert.
 
En faktor som finns med i bilden är dock flyktingkrisen 2015 då ett stort antal människor flydde till Sverige för att söka skydd. Detta syns i efterhand i flyttströmmarna när de som kommit väljer att flytta vidare inom landet.
 
– Utrikesfödda har haft en nettoinflyttning till Stockholms län på 1 500–2 500 personer varje år, sen gick det upp kraftigt 2016–2017, det är en tydlig koppling till asylströmmen 2015, säger Tomas Johansson, SCB.
 
Det här är vad vi kunnat berätta så här långt; allt fler inrikesfödda flyttar från storstadsregionen Stockholm, åldersgrupper där det finns barnfamiljer lämnar i ökande takt och personer som är födda i andra länder väljer istället att flytta till storstan.”

De senaste årens eskalerande klassklyftor handlar de facto om ökande skillnader mellan majoritetsinvånarna och invånarna med utomeuropeisk bakgrund

SCB har idag publicerat en rapport som visar att både inkomstskillnaderna och den andel av befolkningen som uppvisar en låg ekonomisk standard bara fortsätter att öka i dagens Sverige.
 
I praktiken handlar det om skillnaderna mellan majoritetsinvånarna och invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, d v s de senaste årens eskalerande klassklyftor vad gäller inkomster och förmögenheter och skillnader i materiell och ekonomisk standard är de facto en fråga om att invånarna med utomeuropeisk bakgrund hela tiden sackar efter och hamnar på efterkälken medan majoritetsinvånarna omvänt hela tiden bara får det bättre och bättre och särskilt gäller det under de senaste årens exceptionella högkonjunktur som ju fortfarande håller i sig.
 
de utrikes födda invånarnas materiella och ekonomiska standard i förhållande till de inrikes födda invånarnas ekonomiska standard:
1991: 90%
2000: 83%
2017: 77%
 
Tyvärr är ovanstående skillnader än mer extrema bland barn och ungdomar: De utrikes födda barnen uppnådde år 2017 endast 60% av de inrikes födda barnens materiella och ekonomiska standard. Och tyvärr är de allra flesta av de inrikes födda barnen som lever med en låg materiell och ekonomisk standard s k ”andrageneration:are”: Hela 71% av samtliga inrikes födda barn som lever med den allra lägsta materiella och ekonomiska standarden i landet är s k ”andrageneration:are”.
 
Med andra ord växer mycket höga andelar av landets invandrarbarn och s k ”andragenerationsbarn” upp med en låg eller t o m en mycket låg materiell och ekonomisk standard medan omvänt de allra flesta av de majoritetssvenska barnen växer upp som ”icke-fattiga” och i de flesta fall med en hög eller t o m en mycket hög materiell och ekonomisk standard.
 
Dessa mycket höga skillnader, som dessutom tyvärr också ökar, bådar verkligen inte gott inför framtiden, d v s landets barn och ungdomar med majoritetsbakgrund respektive med utomeuropeisk bakgrund växer helt enkelt just nu upp i det närmaste i skilda världar vad gäller materiell och ekonomisk standard och tyvärr så växer de också upp på olika platser och i olika bostadstyper, d v s de mycket stora ekonomiska skillnaderna är också kombinerade med en mycket utpräglad boendesegregation och med mycket stora skillnader vad gäller boyta och bostadsform.
 
Dessutom framgår det vidare att de som uppvisar den allra lägsta inkomsten i Sverige är de invånare som är födda i Afrika och Asien vilka sammantaget endast nådde upp till cirka 50% av de inrikes föddas medianinkomst år 2017 då många av dem saknar en fast heltidsanställning, är deltidsanställda, projektanställda, procentanställda, ingår i olika arbetsmarknadsåtgärder eller är beroende av bidrag av olika slag.
 
De invånare i landet som är födda i Afrika och Asien uppvisar även den allra lägsta ekonomiska standarden i Sverige: År 2017 nådde födda i Afrika och Asien endast upp till 61% respektive 69% av de inrikes föddas ekonomiska standard och vilket är en minskning sedan 1990-talet då personer födda i Afrika och Asien nådde upp till cirka 75% av de inrikes föddas ekonomiska standard (d v s det var illa redan på 90-talet men det är ”sju resor värre” idag).
 
Överlag löper de utrikes födda en tre gånger högre risk än de inrikes födda att uppvisa en låg ekonomisk standard och/eller en låg inkomst och allra störst risk löper de som är födda i Afrika och Asien och inte minst gäller det de som lever med en varaktigt låg ekonomisk standard, d v s deras ekonomiska situation förbättras inte över tid, d v s de fortsätter att vara fattiga eller t o m mycket fattiga i år efter år:
 
inrikes födda som lever med en låg materiell och ekonomisk standard: 10% (de allra flesta av dem är s k ”andrageneration:are” eller så är de studenter)
födda i Asien som lever med en låg materiell och ekonomisk standard: 37%
födda i Afrika som lever med en låg materiell och ekonomisk standard: 42%
 
inrikes födda som lever med en varaktigt låg materiell och ekonomisk standard: 8% (de allra flesta av dem är s k ”andrageneration:are”)
födda i Asien som lever med en varaktigt låg materiell och ekonomisk standard: 25%
födda i Afrika som lever med en varaktigt låg materiell och ekonomisk standard: 33%
SCB.jpg
 
Dessutom föreligger mycket stora skillnader vad gäller hur invånarna i landet bor och lever och hur de växer upp i de fall då de är barn och ungdomar.
 
Överlag äger de allra flesta av majoritetsinvånarna idag sin bostad på ett eller annat sätt och de bor också rymligt eller t o m mycket stort medan de allra flesta av invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund bor i hyresrätt och de bor också trångt eller t o m mycket trångt.
 
samtliga majoritetsinvånare som bor i en villa: 60%
samtliga majoritetsinvånare som bor i en hyresrätt: 21%
majoritetsinvånare som är 0-20 år gamla och som bor, lever och växer upp i en villa: 70%
majoritetsinvånare som är 0-20 år gamla och som bor, lever och växer upp i en hyresrätt: 17%
 
samtliga invånare med utländsk bakgrund som bor i en villa: 27% (med utomeuropeisk bakgrund: ca 15-20%)
samtliga invånare med utländsk bakgrund som bor i en hyresrätt: 49% (med utomeuropeisk bakgrund: ca 60-65%)
samtliga invånare med utländsk bakgrund som är 0-20 år gamla och som bor, lever och växer upp i en villa: 25% (med utomeuropeisk bakgrund: ca 20% och varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”)
samtliga invånare med utländsk bakgrund som är 0-20 år gamla och som bor, lever och växer upp i en hyresrätt: 60% (med utomeuropeisk bakgrund: ca 70% och varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”)
 
Hela 60% av alla majoritetsinvånare bor idag i en villa som de själva äger på ett eller annat sätt jämfört med 27% av invånarna som har utländsk bakgrund och bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är denna siffra lägre än så. De allra flesta invånare med utländsk bakgrund som bor i en villa har nordisk eller europeisk bakgrund. Det kan därför vara så att endast kring 15-20% av alla invånare i landet som har utomeuropeisk bakgrund bor i en villa och många som gör det lever i en s k intimrelation med en majoritetsinvånare.
 
Omvänt bor idag endast 21% av alla majoritetsinvånare i en hyresrätt att jämföra med 49% av invånarna som har utländsk bakgrund och bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är denna siffra högre än så. Det kan därför vara så att en bra bit över 60% av alla invånare i landet som har utomeuropeisk bakgrund bor i en hyresrätt.
 
Tyvärr är dessa skillnader än högre bland barn, ungdomar och unga vuxna: Hela 70% av alla majoritetsinvånare som är mellan 0-20 år gamla bor, lever och växer upp i en villa jämfört med 25% av invånarna som har utländsk bakgrund och bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är denna siffra lägre än så. Det kan därför vara så att under 20% av alla invånare i landet som är mellan 0-20 år gamla och som har utomeuropeisk bakgrund, och varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”, bor, lever och växer upp i en villa.
 
Omvänt bor idag endast 17% av alla majoritetsinvånare som är mellan 0-20 år gamla i en hyresrätt att jämföra med hela 60% av invånarna om har utländsk bakgrund och bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är denna siffra högre än så. Det kan därför vara så att hela 70% av alla invånare i landet som är mellan 0-20 år gamla och som har utomeuropeisk bakgrund, och varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”, bor, lever och växer upp i en hyresrätt.

78,6% av alla somalier i Stockholm bor i ett utsatt område liksom 42,6% av alla Botkyrkabor och iranierna är överrepresenterade i bl a Edsberg, Gottsunda, Husby, Smedby, Tureberg och Rissne/Hallonbergen

Under den pågående Järvaveckan har ett flertal rapporter publicerats om invånarna i de s k utsatta områdena och nu har Novus genomfört en undersökning som bl a visar att invånarna i landets 61 s k utsatta stadsdelar skiljer sig betydligt från invånarna i övriga landet vad gäller bl a framtidstron, synen på polisen och media samt upplevelsen av brottslighet och trygghet:
 
 
”Undersökningen visar ändå att personer i utsatta områden känner sig mindre trygga än allmänheten. Bara åtta av tio känner sig trygga på dagen och cirka sex av tio nattetid. Bland allmänheten i stort svarar nio av tio att de känner sig trygga på dagtid och drygt sju av tio på natten.
 
Den viktigaste politiska frågan i Sverige för personer som bor i utsatta områden är invandring, migration och flyktingar. Miljö och klimatfrågan har i år seglat upp till en andraplats följd av sjukvård, vård och omsorg. Kvinnor rankar miljön högre än män. I botten på den politiska priolistan hamnar försvaret, äldreomsorg, jämställdhet och skatter.
 
Den lokalt sett viktigaste frågan skiljer sig inte åt mellan befolkningsgrupperna. Lag och ordning, skola samt integration och invandring/migration toppar listan över de lokala frågorna oavsett var man bor.
 
Undersökningen visar att förtroendet för polis, rättsväsende och domstolar är lägre i utsatta område än bland allmänheten, medan det är högre för skola, svensk media och arbetsförmedlingen. Bara sex av tio i utsatta områden känner ett stort förtroende för polisen, jämfört med sju av tio i övriga Sverige.
 
En majoritet i utsatta områden är positiv till förslaget att låta personer vittna anonymt mot grova kriminella. Detsamma gäller förslaget att lagstifta om en större blandning av svenskar och invandrare i skolor.”
Ålder.jpg
 
Och här nedan följer ett urval anmärkningsvärda siffror ur SCB:s och Global Villages (d v s Järvaveckans arrangör) rapport ”Fakta för förändring” som handlar om de 556 076 invånarna som bor och lever i landets 61 s k utsatta områden och som illustrerar hur massivt koncentrerade vissa invandrargrupper är till dessa områden liksom hur massivt överepresenterade vissa av desamma är i vissa av dessa områden:
 
78,6% av samtliga invånare i Stockholm som är födda i Somalia bor i ett utsatt område liksom bl a:
– 65,8% av samtliga invånare i Göteborg som är födda i Somalia
– 56% av samtliga invånare i Göteborg som är födda i Irak
– 52,3% av samtliga invånare i Göteborg som är födda i Irak
– 52,1% av samtliga invånare i Göteborg som är födda i Etiopien
– 51,8% av samtliga invånare i Göteborg som är födda i Turkiet
– 50,9% av samtliga invånare i Malmö som är födda i Somalia
– 50,6% av samtliga invånare i Göteborg som är födda i Eritrea
– 47,1% av samtliga invånare i Stockholm som är födda i Irak
– 46,9% av samtliga invånare i Stockholm som är födda i Eritrea
– 46,2% av samtliga invånare i Göteborg som är födda i Afghanistan
– 46% av samtliga invånare i Stockholm som är födda i Etiopien
– 48,5% av samtliga invånare i Göteborg som är födda i Syrien
– 45,6% av samtliga invånare i Göteborg som är födda i Bosnien
– 44,5% av samtliga invånare i Malmö som är födda i Libanon
o s v
Inkomst.jpg
 
personer med bakgrund i Afghanistan är bl a överrepresenterade som invånare i Hässleholmen, Holma/Kroksbäck, Norrby och Rosengård liksom bl a:
– personer med bakgrund i Bangladesh i Tureberg och Gottsunda
– personer med bakgrund i Bosnien i Bergsjön, Charlottesborg, Hjällbo, Karlslund, Lövgärdet och Nydala/Hermodsdal
– personer med bakgrund i Chile i Tureberg och Fittja
– personer med bakgrund i Eritrea i Fröslunda, Husby, Lagersberg och Tjärna Ängar
– personer med bakgrund i Etiopien i Husby
– personer med bakgrund i Finland i Smedby, Skiftinge och Fornhöjden
– personer med bakgrund i Grekland i Rinkeby/Tensta
– personer med bakgrund i Indien i Söder Helsingborg
– personer med bakgrund i Irak i Fornhöjden, Hovsjö och Ronna/Geneta/Lina
– personer med bakgrund i Iran i Edsberg, Gottsunda, Husby, Smedby, Tureberg och Rissne/Hallonbergen
– personer med bakgrund i f d Jugoslavien i Rosengård, Karlslund, Dalhem/Drottninghög, Charlottesborg och Andersberg
– personer med bakgrund i Kina i Skogås och Hjällbo
– personer med bakgrund i Libanon i Rosengård, Kronogården, Karlslund, Hjällb och Holma/Kroksbäck
– personer med bakgrund i Pakistan i Fittja
– personer med bakgrund i Palestina i Gamlegården
– personer med bakgrund i Polen i Gårdsten, Jordbro och Brandbergen
– personer med bakgrund i Rumänien i Gårdsten och Charlottesborg
– personer med bakgrund i Somalia i Araby, Fröslunda, Hammarkullen, Norrby, Kronogården, Lagersberg, Rinkeby/Tensta, Tjärna Ängar och Vivalla
– personer med bakgrund i Syrien i Hageby, Hovsjö och Ronna/Geneta/Lina
– personer med bakgrund i Turkiet i Vårby, Sångvägen, Ronna/Geneta/Lina, Fittja, Hallunda/Norsborg, Biskopsgården och Alby
– personer med bakgrund i Vietnam i Södra Sofielund, Norrby och Hammarkullen
o s v
Bostad.jpg
 
totalt bor 5,6% av landets samtliga invånare i ett s k utsatt område men i Botkyrka bor 42,6% av alla invånare i ett sådant område liksom bl a:
– 27,5% i Sundbyberg
– 24,1% i Södertälje
– 23,6% i Haninge
. 20,8% i Helsingborg
– 18,9% i Göteborg
– 16% i Huddinge
– 13.5% i Borås
– 13,3% i Stockholm
– 13,3% i Upplands-Bro
– 13,2% i Malmö
– 12,9% i Sollentuna
– 10,6% i Upplands Väsby
– 10% i Norrköping
– 10% i Trollhättan
o s v

Varför bor det inga barn i de marginaliserade miljonprogramsområdena vars föräldrar är högutbildade höginkomsttagare och/eller majoritetssvenskar?

SvD:s Hannes Delling intervjuar Benjamin Dousa i dagens SvD som växte upp på Järvafältet och fortfarande bor där än idag och som tyvärr säger något som talar sitt (extremt) tydliga språk i siffrornas värld: I miljonprogramsområdena bor det visserligen påtagligt många barn och ungdomar procentuellt och proportionellt sett (och vilket det då inte gör i de bostadsområden i landet som domineras av majoritetssvenskar) men knappt några av dem har föräldrar/vårdnadshavare som är högutbildade höginkomsttagare och/eller som är majoritetssvenskar.
 
”Muf-basen Benjamin Dousa är en av få toppolitiker vid Järvafältet – men han vet när även han kommer att lämna förorten.”
 
Och visst finns det fortfarande en del högutbildade höginkomsttagare i landets miljonprogramsområden som domineras av invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund och visst finns det också en del majoritetssvenska invånare som bor kvar i dessa områden.
 
Dock är det tyvärr så att av alla invånare i ålderskategorin 0-18 år (d v s kort och gott alla barn och ungdomar) som bor och lever i landets miljonprogramsområden som domineras av invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund så har ytterst få numera föräldrar/vårdnadshavare som är högutbildade höginkomsttagare och än färre har majoritetssvenska föräldrar/vårdnadshavare.
 
Faktum är att de majoritetssvenskar som fortfarande bor och lever i landets miljonprogramsområden som domineras av invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund antingen är unga vuxna utan barn (d v s de är i den s k ”studentåldern”) eller äldre medelålders och fr a pensionärer vilka inte heller har några barn som är skrivna i sina hushåll.
 
Ett ”alternativt” sätt att statistiskt mäta om ett miljonprogramsområde är marginaliserat och s k utsatt eller ej är m a o att inte bara mäta andelen höginkomsttagare och majoritetssvenskar i ett visst miljonprogramsområde utan också att undersöka situationen för alla vuxna invånare i ett visst miljonprogramsområde som har ett barn skrivet hos sig i sitt hushåll.
 
 
”Benjamin Dousa tar med oss på en promenad. Han beskriver Kista som tryggt under uppväxten. När han var kring 11 år rånades Pia Livs, där han brukade köpa lördagsgodiset.
 
– Det blev en brytpunkt, sedan blev det sämre och många kompisar flyttade.
 
Varför bor du själv kvar?
 
– Tunnelbanan, gallerian, närheten till Järvafältet – och pengar. Jag och min sambo sparar för att kunna köpa något i Bromma. Det är klart att man kan bo här tills man får barn, men sedan vill vi flytta. Det är en sak att ha sig själv i potten, en annan sak med sina barn, säger Benjamin Dousa.
 
Han vill att fler ska kunna få det bättre, liksom han själv, och har skrivit en ny rapport som slår fast att en etnifierad underklass riskerar att bli permanent.”

Västvärldens kanske största antisegregationssatsning offentliggjordes idag i ett av västvärldens mest genomsegregerade länder

Idag presenterade den fortfarande sittande rödgröna antirasistiska och feministiska regeringen sin stora ”master plan” (som gäller de kommande tio åren 2018-28) och strategi mot segregationen i västvärldens kanske allra mest segregerade land och det mycket omfattande antisegregationspaket som lanserades idag är sannolikt det största i hela västvärlden just nu (åtminstone i pengar räknat) samtidigt som allt tyvärr har blivit allt värre (d v s vad gäller segregationen) sedan den s k Blommansatsningen sjösattes 1995 (som då var den allra första svenska antisegregationssatsningen) och sedan många miljarder har pumpats in i miljonprogramsområdena allt sedan dess (d v s dessa enorma belopp har tyvärr inte hjälpt för att vända eller stoppa segregationen även om det självklart hade varit mycket värre idag utan alla dessa mycket stora satsningar i miljonprogramsområdena som har gjorts i landet sedan 1995).
 
I ett stort antal miljonprogramsområden runtom i landet har idag kring 85-95% av alla invånare någon form av utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund och i alltför många av dessa idag mycket tättbefolkade (kring hälften av fr a de utomeuropeiska invånarna i miljonprogramsområdena bor idag trångbott eller t o m extremt trångbott) stadsdelar (där fr a andelen invånare under 30 år är mycket stor) klarar idag ej mer än kring 50-60% grundskolan (d v s extremt höga procentandelar går ut 9:an och högstadiet utan fullständiga betyg och utan gymnasiebehörighet i de s k ”förorterna”) och endast kring 50-60% av de vuxna arbetsföra invånarna förvärvsarbetar där och mellan 25-40% av de arbetsföra invånarna i åtskilliga miljonprogramsområden är numera helt beroende av ekonomiskt bistånd.
 
Ett urval tyvärr mycket tråkiga siffror:
 
Procentandel som har slutfört gymnasieskolan 20-25 år:
Araby: samtliga kvinnor 44%, samtliga män 38%
 
Procentandel som förvärvsarbetar 20-25 år:
Vivalla: samtliga andragenerationskvinnor 53%, samtliga andragenerationsmän 46%
 
Procentandel som är har en låg inkomst 20-25 år:
Rinkeby/Tensta: samtliga kvinnor 25%, samtliga män 28%
 
Procentandel som är beroende av ekonomiskt bistånd 20-25 år:
Rosengård: samtliga kvinnor 23%, samtliga män 37%
 
 
”Tillväxtverket meddelar i dag fördelningen av det långsiktiga miljardstödet till kommuner med områden med socioekonomiska utmaningar. 2,2 miljarder kronor avsätts årligen 2020–2027 av regeringen.
 
För 2018 har 425 miljoner kronor avsatts och för 2019 1,35 miljarder kronor. Det nya statsbidraget ska bidra till att stärka kommunernas eget långsiktiga arbete för att förbättra förutsättningarna i områden som i dag kännetecknas av stora utmaningar när det gäller exempelvis lågt valdeltagande, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg sysselsättningsgrad.”

Nya siffror om vilka som bor i hyresrätt och om vilka som bor trångt

Resultaten från Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) fortsätter att redovisas:
 
 
andel som bor i hyreslägenhet:
utrikes födda: 57%
”andragenerationen: 41,2%
”blandade”: 39,7%
majoritetssvenskar: 26,6% (antagligen i huvudsak studenter och unga vuxna samt vissa pensionärsgrupper)
 
andel som bor i villa eller radhus
utrikes födda: 28,4%
”andragenerationen: 44,5%
”blandade”: 48,1%
majoritetssvenskar: 59,7%
 
andel som bor trångbodda
utrikes födda: 34%
”andragenerationen: 27,9%
”blandade”: 17,4%
majoritetssvenskar: 10,4% (antagligen i huvudsak studenter och unga vuxna)
 
andel som har en hög utrymmesstandard
utrikes födda: 24%
”andragenerationen: 26%
”blandade”: 42,7%
majoritetssvenskar: 49,2%

Trångboddheten bland landets utomeuropéer blir alltmer extrem

Om den overkliga trångboddhetsstatistiken i miljonprogramsområdena och bland landets invånare med bakgrund i Afrika, Asien och Latinamerika (och inte minst bland landets s k ”andrageneration:are”):
 
Idag släpps två nya rapporter som fullständigt slår knockout på landets miljonprogramsområden och på landets invånare med utomeuropeisk bakgrund – HSB:s rapport om den eskalerande trångboddheten i miljonprogramsområdena och bland utomeuropéerna samt Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport om den osannolikt låga förvärvsfrekvensen och den astronomiskt höga arbetslösheten i miljonprogramsområdena och bland utomeuropéerna.
 
Sedan 1960- och 70-talen har trångboddhet knappt ens existerat i Sverige (tack vare miljonprogrammet) från att tidigare ha varit ett land vars städer präglades av en rätt så extrem trångboddhet under stora delar av 1900-talets första hälft och faktum är att svenskar i gemen idag bor på och disponerar rejält stora bostadsytor som få andra invånare i andra länder i världen gör (förutom invånarna i våra grannländer) mätt i antalet kvadratmeter bostadsyta per invånare (minus kök, toalett/badrum och vardagsrum som det förväntas att vuxna människor i Sverige inte bor och sover i, d v s djur och möjligen barn kan så klart nyttja dessa rum för att bo och sova i).
 
Att landets majoritetssvenskar idag bor stort eller t o m mycket stort jämfört med alla andra s k ”folkslag” i världen kan delvis förklaras med att närmare 50% av samtliga majoritetssvenska hushåll utgörs av ensamhushåll och delvis med att majoritetssvenskar i gemen medvetet vill bo stort eller t o m mycket stort och vilket bl a tar sig uttryck i att en absolut majoritet av alla invånare i Sverige vill bo i och strävar efter att bo i villa eller radhus (när de tillfrågas i olika attitydundersökningar).
 
Det kan naturligtvis också finnas kulturella och kanske t o m kroppsliga förklaringar till detta som att svenskar i gemen nog tycker om att bo på och röra sig över stora bostadsytor vilket både signalerar och innebär en stor intimzon (”armlängds avstånd”) samt att svenskar i gemen är större rent kroppsligt än de allra flesta andra s k ”folkslag” i världen och därför tarvar stora boytor. Att redovisa hur stort en bor anses nog också numera vara något av en klassmarkör bland åtminstone majoritetssvenskarna, d v s ju större boyta (parat med var ens bostadsadress är belägen) en disponerar ju högre social status.
 
Samtidigt är idag ett växande antal av landets invånare trångbodda och denna trångboddhet är extremt koncentrerad till de tre storstadsregionernas och de mellanstora städernas miljonprogramsområden liksom till landets invånare med utomeuropeisk bakgrund:
 
andel trångbodda 2015
majoritetssvenskar: 10% (de allra flesta av dem är unga vuxna studenter som bor i studentrum och i studentkorridor eller som bor inneboende eller i kollektiv)
blandade: 20%
invandrade: 35%
”andrageneration:are”: 40%
 
Att det går sämre för de s k ”andrageneration:arna” än för deras föräldrar, d v s de ”riktiga” invandrarna, är tyvärr ett mönster som går igen även i fattigdomsstatistiken, i brottsstatistiken och i annan typ av destruktiv och negativ statistik (möjligen tyvärr också vad gäller bidragsberoende mot bakgrund av att flertalet av landets över 160 000 UVAS:are är s k ”andrageneration:are”) och vilket är mycket oroande inte minst då andelen s k ”andrageneration:are” snart kommer att gå om andelen ”riktiga” invandrare, d v s de s k ”andrageneration:arna” kommer snart att vara fler än invandrarna.
 
Omräknat till miljonprogramsområdena och till utomeuropéerna vilka i huvudsak är de som döljer sig bakom ovanstående siffror så handlar det om att närmare 50% av alla invånare i miljonprogramsområdena och att närmare 50% av alla utomeuropéer bor trångbott och faktum är att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund bor och lever mer trångbodda än vad utomeuropéerna i andra europeiska länder gör. Och i verkligen är tyvärr och högst sannolikt trångboddheten än mer extrem i miljonprogramsområdena och bland utomeuropéerna än vad ovanstående siffror säger då 10 000-tals papperslösa, visum-overstayers, asylsökande som fått avslag och som ska deporteras men som har gått under jorden m fl m fl också är inhysta i miljonprogramsområdenas lägenheter och bland de utomeuropeiska hushållen (och vilka inte ens dyker upp i statistiken då de inte är folkbokförda).
 
Slutligen ska det alltid påminnas om att att som majoritetssvensk bo och leva på stora eller mycket stora boytor betyder inte per automatik vare sig lycka eller status eller ett bra liv och att bo trångt eller extremt trångbott som utomeuropé och som miljonprogramsinvånare betyder inte nödvändigtvis detsamma som att vara eller bli olycklig eller att ha eller få låg status eller att leva ett s k ”olevbart” s k ”lågliv”.