Kategori: bostad

Andelen invånare med utomeuropeisk bakgrund som bor i de fattigaste stadsdelarna i landet har ökat markant mellan 2001-2016

En ny studie som ingår i Delmis nya rapport ”Ungas uppväxtvillkor och integration” visar att andelen invånare i Sverige som bor i de allra fattigaste stadsdelarna har ökat markant liksom att det numera i mycket hög grad handlar om invånare med utomeuropeisk bakgrund.

År 1990 bodde för det första knappt 3% av den svenska totalbefolkningen i de allra fattigaste områdena i landet att jämföra med 10% år 2016.

År 2001 hade 64,1% av invånarna som bodde i de allra fattigaste områdena i riket utomeuropeisk bakgrund och år 2016 hade denna siffra ökat till 83,6%.

I studien undersöks också var alla 15-åringar bodde i landet år 2001 respektive år 2016 – d v s årskullarna födda 1986 respektive 2001 ingick i studien.

Av de 15-åringar som föddes 1986 och som år 2001 bodde i ett grannskap med en mycket låg andel fattiga – d v s de facto i landets rikaste stadsdelar – hade hela 84% svensk bakgrund. Andelen med nordisk och europisk bakgrund varierade inte så mycket mellan områden med olika andel fattiga. Däremot var andelen med utomeuropeisk bakgrund som här definieras som att ha minst en förälder född utanför Europa mycket liten i områden med få fattiga – d v s i landets rikaste stadsdelar – det handlade om endast 4% år 2001.

Det är alltså i mycket hög utsträckning barn, ungdomar och unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund som är utsatta för höga fattigdomskoncentrationer i sin barndoms- och uppväxtmiljö. Endast 8% av de invånare som var födda 1986 och som bodde i de fattigaste områdena år 2001 hade svensk bakgrund. 

Svenskarna fortsätter att vara överväldigande för mångfald samtidigt som de gör något annat i handling

En ny enkätundersökning bland stockholmarna visar att en överväldigande majoritet av dem är för mångfald och mot segregation men samtidigt är det inte en stadsdels mångfald och att motverka segregation som avgör när stockholmarna väljer var de själva ska bo ”när allt kommer till kritan” utan tryggheten i ett visst område:

92% håller helt eller delvis med om att de fattiga miljonprogramsområdena behöver bli mer uppblandade men 95% anser samtidigt att tryggheten i området är allra viktigast när de själva väljer bostadsområde.

Män, höginkomsttagare, äldre och utrikes födda är samtidigt mer negativa till mångfald än kvinnor, medelinkomsttagare, yngre och inrikes födda.

Denna paradox är något som även tidigare undersökningar har indikerat: För några år sedan visade World Values Survey att svenskarna är världens mest antirasistiska s k folkslag utifrån att vara för att ha en granne med en annan raslig, etnisk eller religiös bakgrund än de själva – hela 98,5% av svenskarna svarade att de var helt eller delvis för att ha det. Samtidigt verkar det s k svenska folket uppvisa en lägre s k toleranströskel för att få och ha en alltför hög procent av utomeuropéer som grannar än andra – den svenska white flight-tröskeln verkar helt enkelt vara lägre än motsvarande trösklar i andra västländer och ligger på kring 6-7%.

”En majoritet av Mitt i:s läsare vill ha mer socialt blandade bostadsområden och oroas över segregationen. Men när de väljer bostad kommer tryggheten på första plats – social blandning kommer sist.”

https://www.mitti.se/ettsthlm/mitt-is-lasare-kluvna-till-blandade-bostadsomraden/repucy!SdUly@5htJsdAiSygPbQ5Q/?fbclid=IwAR2I24LCcKLund9DMxMhumL0VTOjkdmf3p6sdZjDvcz5KeGqpaY-bo-qv-8

”Två saker är Mitt i:s läsare till stor del eniga om, när #EttSthlm ställer frågan via undersökningsföretaget RAM (Research Analysis Media) med 449 svarande från hela Stockholmsområdet. För det första: ”tryggt att gå ut på kvällarna” är den allra viktigaste faktorn när man ska välja en ny bostad. 95 procent anger detta som ”mycket viktigt”, högst av alla de föreslagna alternativen. Även tryggheten i angränsade stadsdelar är avgörande – 94 procent i vår undersökning ser detta som mycket viktigt.

– Det kan vara folk som bor i ett fint villaområde men där det finns stökiga områden i närheten och som därför väljer att flytta, framhöll en mäklare i Täby i förra veckans tidning.

Det andra, som förenar nio av tio, är en oro för bostadssegregationen och en mer eller mindre stark åsikt att situationen behöver förändras. 92 procent håller med, helt eller delvis, om att ”samhället bör hitta lösningar för att utsatta områden ska bli mer socialt blandade”. I snitt 85 procent tycker att man också bör göra samma sak med välbärgade områden.

Men även om en majoritet vill ha mer social blandning är detta något som kommer längst ner när Stockholmarna rangordnar vad som är viktigt för var de vill bo.

– Notera att de flesta vill att det är ”samhället” som skall åstadkomma blandning, något många tycker vore bra men kanske inte är beredda att genomföra på egen hand genom att själva flytta, kommenterar Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Hon har tidigare genomfört liknande undersökningar vid det så kallade SOM-institutet och tycker att Mitti:s resultat är väntade:

– Trygghetsfrågorna ligger högt på den politiska agendan där de ofta kopplas till integration, säger hon.

När det gäller kopplingen mellan trygghet och mångfald är läsarna kluvna. Å ena sidan håller 85 procent med, helt eller delvis, om att ”en stor blandning av inkomstlägen, kulturer och livsstilar i ett bostadsområde är något positivt”. Samtidigt lutar 73 procent åt att en sådan blandning kan skapa otrygghet. Och 71 procent håller med, helt eller delvis, om att ”inflyttning av folk från vissa länder, kulturer och religioner skulle påverka mitt område negativt”.

Den negativa synen på sådan inflyttning är vanligast hos personer med annat modersmål än svenska. I gruppen utrikesfödda är det också betydligt fler som anser att ”en utveckling mot avgränsade ’gated communities’ kan bli nödvändig”, än i gruppen svenskfödda.

Å andra sidan är nästan alla, 95 procent, mer eller mindre överens om att ”det viktiga är inte varifrån folk kommer, utan att människor beter sig bra mot andra och tar ansvar för området.”

– Det är en sak att vilja ha trygghet, en helt annan att ange invandring som orsaken till otrygghet. Den kopplingen görs av en minoritet, säger Marie Demker.

Skillnaderna är överlag små mellan olika samhällsgruppers svar i undersökningen.

I alla grupper finns en stor majoritet som är positiva till ökad social uppblandning. Alla inkomstgrupper bekymrar sig ungefär lika mycket för bostadssegregationen, utom de med hushållsinkomst över 70 000 kr/månad. Där är det tre gånger så många som inte oroar sig för segregationen, jämfört med hushållen med medelinkomst.

I det översta inkomstskiktet är motståndet också störst mot att blanda upp välbärgade områden: 27 procent säger nej till det, jämfört med 13 procent i snitt för alla övriga. Men också här instämmer de flesta, mer eller mindre, att ökad blandning vore bra.

Fler skillnader: De som bor i hyresrätt oroar sig för segregationen mycket mer än de som bor i bostadsrätt, radhus eller villa. De som äger sin bostad oroar sig mer för inflyttning av folk med annan inkomst, kutur och livsstil än de som bor i hyresrätt. Kvinnor och personer under 50 är generellt mer positiva till mångfald och uppblandning än män och äldre.”

1,5 miljoner invånare bor trångbott och trångboddheten är kraftigt koncentrerad till miljonprogramsområdena

SCB har i dagarna publicerat uppdaterad statistik rörande trångboddheten liksom ”storboddheten” i landet och uppgifterna härrör från 2019 och är hämtade från registerdata, vilket betyder att det med all sannolikt är ”sju resor värre” än vad den officiella statistiken visar vad gäller trångboddheten i miljonprogramsområdena där ett mycket stort antal invånare med utomeuropeisk bakgrund är bosatta de facto samtidigt som de inte är folkbokförda där av olika anledningar.


I ett normalt miljonprogramsområde där invånare med utomeuropeisk bakgrund dominerar kan det idag helt enkelt bo uppemot 20% fler invånare än vad folkbokföringsregistret visar, vilket då innebär att trångboddheten är än mer extrem än vad den officiella statistiken säger.


Omvänt är ”storboddheten” än mer utbredd bland majoritetsinvånarna än vad den officiella statistiken säger då många majoritetsinvånare är folkbokförda på adresser som de de facto inte bor på permanent då de disponerar flera bostäder och/eller bor utomlands och/eller bor på annan plats.


Generellt bor majoritetssvenskarna stort eller t o m mycket stort och faktum är att hade det bara bott majoritetsinvånare i Sverige hade de svenska majoritetsinvånarna kanske varit de mest ”storbodda” människorna på jorden.


”Omvänt” bor landets invånare med utomeuropeisk bakgrund trångt eller t o m mycket trångt.
I genomsnitt förfogade en invånare i Sverige över 42 kvadratmeter i boendeyta år 2019 men hela 1,5 miljoner invånare bodde på under 20 kvadratmeter under samma år varav 30 000 av dem utgjordes av singelhushåll och de allra flesta av dem bodde antingen i studentområden, på särskilda boenden (t ex på äldreboenden) eller i miljonprogramsområdena.


Det finns tyvärr ett direkt statistiskt samband mellan att bo trångbott och att vara fattig liksom att som barn misslyckas i skolan och att som vuxen vara arbetslös och bidragsberoende. ”Omvänt” är de (majoritets)invånare som bor stort eller t o m mycket stort nästan alltid icke-fattiga och uppvisar en generellt hög utbildnings- och inkomstnivå och deras barn klarar sig bra eller t o m mycket bra i skolan.


Exempelvis misslyckas 20% av alla trångbodda grundskoleelever med att erhålla gymnasiebehörighet att jämföra med 5% av alla elever som inte bor trångbott.


Hela 80% av alla majoritetssvenska gymnasieelever växer vidare idag upp i villa eller radhus medan endast 30% av gymnasieeleverna med utländsk bakgrund gör det.


2% av samtliga majoritetssvenska gymnasieelever bor idag trångbott att jämföra med 25% av gymnasieeleverna med utländsk bakgrund och bland gymnasieeleverna med specifikt utomeuropeisk bakgrund är denna siffra än högre.


Slutligen tenderar majoritetssvenskarna att bo i större villor eller radhus (liksom i större lägenheter) än invånarna med utländsk bakgrund räknat i disponibel boyta (d v s minus källare, vindar, garage, ”utedass”, uthus i form av s k friggebodar/attefallshus o s v).


Stadsdelarna som uppvisar den allra högsta genomsnittliga trångboddheten i landet:


Kungshamra, Solna

Universitetet, Stockholm

Olofshöjd, Göteborg

Rinkeby, Stockholm

Krokslätt Mossen, Göteborg

Länsmansgården södra, Göteborg

Vildanden, Lund

Tjärna Ängar, Borlänge

Hässleholmen väst, Borås

Norrby, Borås

Bergsjön Rymdtorget, Göteborg

Hjällbo västra, Göteborg

Norra Biskopsgården, Göteborg

Delphinen-Kämnärsvägen, Lund

Herrgården norr, Malmö Örtagården norr, Malmö

Kronogårds Torg-Frälsegården, Trollhättan

Studentstaden, Uppsala

Hammarkullen centrala, Göteborg

Flemingsberg västra, Huddinge

Kungsmarken, Karlskrona

Porsön-Porsögården, Luleå

Parentesen-Ulrikedal, Lund

Kryddgården, Malmö

Örtagården syd-Herrgården syd, Malmö

Centrala Valsta, Sigtuna

Tingvalla, Sigtuna

Bällsta, Stockholm

Tensta, Stockholm

Vivalla, Örebro

Albyberget, Botkyrka

Lagersberg-Råbergstorp, Eskilstuna

Bergsjön nordvästra, Göteborg

Gårdsten nordöstra, Göteborg

Skälltorp Selma Lagerlöfs torg, Göteborg

Södra Biskopsgården östra, Göteborg

Jordbro centrala, Haninge

Nu drabbas återigen invånarna med utomeuropeisk bakgrund allra värst proportionellt sett under pandemins andra våg

Bostads- och urbanforskaren Martin Grander och Tapio Salonen, professor i socialt arbete, konstaterar i en ny rapport som Dagens Arena skriver om idag bl a följande mot bakgrund av vilka som sannolikt dör proportionellt mest i skrivande stund p g a virusets andra våg – d v s proportionellt sett är det invånarna med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena som just nu återigen drabbas allra värst av pandemin:

»Pandemin förstärker bostadsojämlikheten«

År 1980 var Sverige det land i världen och troligen i världshistorien som satsade allra mest av sin BNP på välfärd – hela en tredjedel av statsbudgeten gick då till välfärdssystemet men sedan dess har denna budget minskat med en summa som motsvarar cirka 240 miljarder kronor.

År 1990 utgjorde allmännyttan en fjärdedel av det totala svenska bostadsbeståndet – idag är denna proportion nere på 16%.

År 1990 var 2,1% av den dåtida svenska befolkningen trångbodda att jämföra med 33,5% så sent som 1960. Sedan 1990 har trångboddheten exploderat och gäller idag för 17,4% av alla hushåll i Sverige.

Sedan miljonprogramsområdena stod klara 1975 har få nybyggnationer ägt rum i dessa områdena – ändå har antalet invånare ökat i flera miljonprogramsområden med hela 35-40% bara sedan 1990-talet.

Mellan 2012-19 ökade den svenska folkmängden med nästan 800 000 nytillkomna invånare men knappt 380 000 nya bostäder tillkom under samma tidsperiod.

Andelen fattiga hushåll har ökat från 9% till 15% sedan 1990-talets slut och de allra flesta av dessa hushåll bor i allmännyttans bostadsbestånd: Nästan en tredjedel av invånarna som bor i allmännyttans hyresrätter runtom i landet är idag fattiga och den absoluta majoriteten av detta bostadsbestånd hittas i miljonprogramsområdena. Hela 30% av alla hushåll i allmännyttans hyreslägenheter har idag så begränsade disponibla medel att de underskrider EU:s fattigdomsgräns.

De allra fattigaste bostadsområdena i landet, där minst hälften av hushållen är fattiga, uppgår till närmare 50 bostadsområden varav samtliga är miljonprogramsområden.

Mer än var femte invånare med utomeuropeisk bakgrund är idag trångbodd jämfört med 2,1% av majoritetsinvånarna. Stor-Stockholm uppvisar den högsta trångboddheten – 21,3% av alla hushåll i huvudstadsregionen är trångbodda att jämföra med 16,2% respektive 17,4% i Stor-Göteborg och Stor-Malmö.

Bland de församlingar som uppvisade den allra största trångboddheten i en undersökning från 2014 utmärkte sig Fosie (28,4%), Husie (23,7%) och Sankt Johannes (19,9%) i Malmö, Bergsjön (34,4%), Angered (34%) och Kortedala (23,7%) i Göteborg och Spånga/Kista (38,7%), Flemingsberg (38,4%), S:t Mikael (31%), Skärholmen (31%) och Botkyrka (28%) i Stockholm.

Ny rapport från Boverket om trångboddhetsproblematiken

Trångboddheten blir alltmer påtaglig för att inte säga extrem enligt Boverkets nya rapport och allra värst är det i miljonprogramsområdena och för landets invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund:
Medan majoritetsinvånarna fortfarande bor stort eller t o m mycket stort mätt i boyta (kvadratmeter per person) så bor invånarna med utomeuropeisk bakgrund allt trängre och trängre.


År 1990 var trångboddheten sannolikt som allra lägst någonsin i svensk historia (utom möjligen under stenåldern när stora grottor och hela grottsystem utgjorde många ”svenskars” bostad) med 2% trångbodda att jämföra med 1960 och innan miljonprogrammet sjösattes fem år senare då hela 34% av svenskarna var trångbodda.

Idag är dock 462 000 hushåll trångbodda och drygt 56 000 hushåll av de trångbodda hushållen uppvisar också en ansträngd eller mycket ansträngd boendeekonomi.


Mellan 20-30% av hushållen med utländsk bakgrund (att jämföra med 3,5% av de majoritetssvenska hushållen) bor numera trångbott och mellan 20-25% hushållen med utländsk bakgrund har dessutom återkommande problem med bostaden (mögel, fukt, läckor, skadedjur, dålig ventilation/luft o s v att jämföra med 5,8% av de majoritetssvenska hushållen).



Ny rapport om de unga vuxna s k ”andrageneration:arna” i miljonprogramsområdena visar bl a att de oroar sig för den ökande brottsligheten, är mer skeptiska till jämställdhet än andra men samtidigt mer öppna för mångfald än andra samt uppvisar en låg grad av tillit till andra människor

Unga vuxna i miljonprogramsområdena, d v s de s k ”andrageneration:arna”, uppskattar polisens brottsbekämpning i sina stadsdelar men oroar sig för den ökande brottsligheten, är inte är särskilt politiskt aktiva, är mer skeptiska till jämställdhet än andra, är mer öppna för mångfald än andra, är mer utsatta för både diskriminering och brott än andra och uppvisar en låg grad av tillit till andra människor enligt en ny undersökning:
 
Global Village och Novus har i dagarna publicerat en ny rapport som handlar om de över en halv miljon människor som bor och lever i de 60 allra mest s k utsatta miljonprogramsområdena i landet och årets rapport har fr a fokus på de unga vuxna (18-29 år) invånarna i dessa områden vilka i huvudsak är s k ”andrageneration:are”.
 
I de 60 allra mest s k utsatta miljonprogramsområdena bor det då en proportionellt sett högre andel unga vuxna än i landet i övrigt p g a att många barnhushåll i miljonprogramsområdena är s k barnrika och p g a att invånarna i miljonprogramsområdena generellt är unga eller t o m mycket unga jämfört med de majoritetsdominerade villa- och radhusområdena och de majoritetsdominerade historiska innerstäderna där medelåldern i båda fallen numera är hög.
MYND
 
Rapporten visar att frågor som rör lag och ordning är det allra viktigaste politikområdet för de som har deltagit i undersökningen och 53% svarar att de är positiva till polisens brottsbekämpning i sina stadsdelar, vilket är dubbelt så många som i resten av landet, medan 18% ser negativt på polisens arbete. Samtidigt oroar sig 46% för att utvecklingen har gått åt fel håll under de senaste fem åren vad gäller brottsutvecklingen i deras bostadsområden medan endast 24% tycker att trenden har varit positiv under de senaste fem åren vad gäller brottssituationen.
UTSATT.jpg
 
Hela 45% av de unga vuxna i undersökningen uppger vidare att de antingen själva har utsatts för diskriminering eller känner någon som har blivit det och 37% uppger att de har sett öppen droghandel, 22% att de har sett någon misshandlas, 17% att de känner någon som har blivit beskjuten, 13% att de känner någon som radikaliserats religiöst och 6% att de känner någon som har blivit utsatt för hedersvåld.
JÄMS.jpg
 
Hela 31% uppger att jämställdheten i Sverige har gått för långt, vilket är en högre siffra än i landet i övrigt, och fr a är tilliten mycket låg till andra människor bland invånarna i miljonprogramsområdena:
 
De som uppvisar en lägre grad av tillit till andra människor är fr a personer i åldern 18-29 år (40%), studerande (38%), arbetssökande (34%), de som är födda utomlands (38%) och de s k ”andrageneration:arna” (31%).
TILLIT
TILLIT2.jpg
 
I landet i övrigt anser hela 62% att det går att lita på andra människor och medan endast 53% av de som har deltagit i undersökningen litar på de som bor i deras eget bostadsområde så uppger hela 81% i landet i övrigt att de gör det.
 
Personer som bor i s k utsatta områden är samtidigt mer benägna att bo granne med någon som har bakgrund i Mellanöstern och Afrika än personer i landet i övrigt, vilket då inte är särskilt konstigt eftersom många invånare i miljonprogramsområdena just själva har bakgrund i Mellanöstern och Afrika.
 
Slutligen anser hela 64% att avståndet är för stort mellan dem själva och politiken/politikerna och endast 26% av de som har deltagit i undersökningen uppger att de känner någon som är politiskt aktiv.

Återigen om vulnerabiliteten bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund under pandemin

Det börjar verkligen blåsa upp till storm nu för landets invånare med utomeuropeisk bakgrund och både vad gäller att drabbas av viruset och att dö av viruset (mot bakgrund av att de redan är kraftigt överrepresenterade bland de som just dör av viruset och då faktorn och variabeln att bo trångt och bo litet är den största faktorn för att drabbbas och möjligen också för att dö av viruset just nu utöver ett sämre sjukdomstillstånd och hög ålder) och av att bli både riktigt och varaktigt fattig framöver (som om det inte var illa nog just nu – d v s de är redan fattiga överlag) inklusive alla barn och ungdomar med utomeuropeisk bakgrund vilka redan i alltför hög grad växer upp i (barn)fattiga (barn)hushåll:
 
Den genomsnittliga invånaren i Sverige (som är en människa), bor på 42 kvadratmeter (kvm) per person (d v s borträknat djur). Mest utrymme har de som bor i småhus – 47 kvm/person. De som bor i småhus i bostads- eller hyresrätter har vidare i genomsnitt ett boendeutrymme på 41 kvm per person respektive 40 kvm per person.
 
De som bor i flerbostadshus uppvisar i genomsnitt ett något mindre utrymme per person – 39 kvm/person för de som bor i bostadsrätt och 34 kvm/person för de som bor i hyresrätt. Allra minst utrymme har de som bor i specialbostäder såsom i studentbostäder och på äldreboenden – de disponerar i genomsnitt 29 kvm per person.
 
Nästan 80% (79,9%) av invånarna med utomeuropeisk bakgrund bor i flerbostadshus (d v s i praktiken s k höghus) och nästan 75% (73,6%) av dem bor i hyresrätter (d v s de äger inte sin bostad) medan bortemot 66% (63,5%) av dem bor mycket trångt. Detta innebär att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund i genomsnitt och i bästa fall bor på kring 28-30 kvm per person.
 
Omvänt bor endast kring 25% (27%) av majoritetsinvånarna i hyresrätter, nästan 60% (58,7%) av dem bor i småhus och närmare 50% (49,5%) av dem bor mycket rymligt/stort. Detta innebär att landets majoritetsinvånare i genomsnitt och i sämsta fall bor på kring 48-50 kvm per person.
 
Dessutom är 68% av samtliga hushåll i Sverige hushåll där ingen invånare mellan 0-18 år är folkbokförd/a – d v s över 2/3 av samtliga svenska hushåll är numera barnlösa hushåll (dock har många barnlösa djur som bor hos dem permanent och många som är barnlösa på pappret kan vara skilda föräldrar som har barn boende hos sig varannan vecka/helg o s v). Nästan 40% av samtliga svenska hushåll är dessutom singelhushåll.
 
Detta innebär i praktiken att över 50% av samtliga majoritetsinvånare bor ensamma idag utöver att de mestadels bor mycket rymligt och stort samt att över 75% av samtliga majoritetsinvånare bor i ett barnlöst hushåll. Att bo ensam och att bo utan barn plus att bo mycket rymligt/stort verkar vara en faktor och variabel som just nu är ett skydd mot viruset och som sannolikt förklarar att majoritetsinvånarna är proportionellt underrepresenterade bland de som dör av viruset just nu.
VAR.jpg
 
En av tio av alla invånare i Sverige lever vidare med en varaktigt låg ekonomisk standard vilket innebär att de har haft en mycket låg ekonomisk standard under 2018 (siffrorna från 2019 års deklarationer är då ännu ej klara) och under minst två av de tre föregående åren. Av de utrikes födda invånarna har 20% en varaktigt låg ekonomisk standard ”rakt av” att jämföra med 7% av de som är inrikes födda ”rakt av”, och denna sistnämnda siffra inkluderar då alltför många riktigt fattiga s k ”andrageneration:are”.
 
Av alla invånare som är födda i Afrika har 1/3 en varaktigt låg ekonomisk standard och av de som är födda i Asien har 1/4 det.
 
Av de utrikes födda barnen i Sverige har 40% vårdnadshavare som uppvisar en varaktigt låg ekonomisk standard jämfört med runt 5% av barnen som är inrikes födda och som har två inrikes födda föräldrar (de allra flesta av de sistnämnda är i praktiken ensamstående mödrar som saknar en varaktig partner).
 
Idag meddelade också en representant för Arbetsförmedlingen till Svenska Dagbladets näringslivsbilaga att de allra flesta av de 10 000-tals som nu har ”sparkats” på rekordtid p g a pandemin tyvärr är invånare med utomeuropeisk bakgrund då de som har arbete inom denna grupp (över 20% av samtliga invånare i dagens Sverige har då någon form av utomeuropeisk bakgrund) är kraftigt överrepresenterade inom servicenäringarna/branscherna, som hittills åtminstone står för flertalet av de som har förlorat jobbet p g a viruset. Exempelvis sade representanten för Arbetsförmedlingen att närmare 30% av alla kvinnor i landet med utomeuropeisk bakgrund redan är arbetslösa.

Mycket oroväckande nya och färska siffror om invånarna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund mot bakgrund av pandemin

Idag ”släppte” SCB delar av resultaten från den senaste ULF:en eller undersökningar av levnadsförhållanden, och bl a hittas dessa anmärkningsvärda resultat och skillnader mot bakgrund av den pågående pandemin:
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i flerbostadshus 2019: 72,3% (79,9% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i flerbostadshus 2019: 40,5%
(med flerbostadshus menas huskroppar som innefattar flera bostadsenheter och flera hushåll och ofta handlar det om s k höghus)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i hyresrätt 2019: 59,2% (73,6% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i hyresrätt 2019: 27%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i villa 2019: 28,7% (18,4% med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i villa 2019: 58,7%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor rymligt 2019: 21,9% (12,6% med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare)
andel invånare med svensk bakgrund som bor rymligt 2019: 49,5% (60% av de som är över 65 år)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor trångt 2019: 53,4% (med utomeuropeisk bakgrund 63,5%)
andel invånare med svensk bakgrund som bor trångt 2019: 13,2% (i hög grad de som bor på studentboenden och äldreboenden och i kollektiv)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som saknar kontantmarginal 2019: 41,6% (58% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som saknar kontantmarginal 2019: 13,2%
(detta innebär att inte klara av att betala en oväntad utgift på 12 000 kronor inom en månads tid utan att låna eller be andra om hjälp)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som har tillgång till bil 2019: 68,4% (58,7% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som har tillgång till bil 2019: 85,9%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som har tillgång till fritidshus 2019: 22,6% (12,4% av de med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare))
andel invånare med svensk bakgrund som har tillgång till fritidshus 2019: 57,1%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som inte deltar i politiska diskussioner 2019: 39,3% (49% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som inte deltar i politiska diskussioner 2019: 18,9%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som är medlem i minst en förening 2019: 53,6% (43,2% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som är medlem i minst en förening 2019: 82,3%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som är medlem i en fackförening 2019: 54,9% (47,6% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som är medlem i en fackförening 2019: 71,6%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som röker dagligen 2019: 16,6%
andel med utomeuropeisk bakgrund som är överviktiga eller feta: 52,1%
 
o s v och samtliga ovanstående siffror är då än värre för alla de invånare med utländsk och utomeuropeisk bakgrund som specifikt bor i miljonprogramsområdena.

En virtuell-digital ”husesyn”

Efter att vid det här laget ha spenderat alltför många dygn i sitt eget hem kan en väl för en gångs skull bjuda på lite virtuell-digital ”husesyn”:
93873286_10157387259135847_8690802714990346240_n.jpg
 
Jag bor då inte stort och inte heller på en s k fin adress (min horror vacui-präglade tvåa i miljonprogramsområdet Flemingsberg, där det tyvärr skjuts en del titt som tätt, kostade då 180 000 kr för kanske tio år sedan) men genom åren har jag trots allt ändå lyckats samla på mig en del vackra och även i vissa fall påkostade ting.
93375836_10157387265730847_2353255097359663104_n.jpg
93516883_10157387270350847_7625733267479592960_n.jpg
93481267_10157387267985847_4229992416565788672_n.jpg
93378161_10157387263370847_5363534779624980480_n.jpg
93383272_10157387265055847_3452034562060713984_n.jpg
Det handlar bl a om ett antal klassiska klockor (kanske lite väl många Longines-ur dock, vilket måhända kan tyckas vara lite vulgärt), ett antal praktfulla jugendpjäser från Württembergische Metallwarenfabrik (det finns då en orsak till att jag just vad gäller Tyskland så ofta har besökt Baden–Württemberg utöver Bayern och naturligtvis Berlin, Dresden och Hamburg) och ett antal Swedish Grace-verk (Bukowskis säljer då ofta svenska art déco-verk till helt okej priser).
 
93851403_10157387294385847_2510059293865148416_n.jpg
93546192_10157387271490847_1675650841647775744_n.jpg
Vidare gäller det ett antal smått dyrbara reproduktioner av tapeter från bl a Vinterpalatset i Sankt Petersburg, från den franska Troisième République/belle époque-perioden och från William Morris utsökta Water House i London (liksom alltför mycket chinoiserie och japonism) samt ett antal relativt kostsamma reproduktioner av tyger från bl a Huset Tudors, Österrike-Ungerns och Venedigs La Serenissima-guldålder (liksom återigen alltför mycket chinoiserie och japonism men är en adopterad från Östasien så är en, d v s då blir det väl som det blir).
 
93277497_10157387269715847_7681292272930914304_n.jpg
93519801_10157387294525847_8674787078296305664_o.jpg
94422120_10157387269275847_290580470586933248_n.jpg
Slutligen rör det nog alltför dyra/många lampor, lampetter (gärna nybarock), piedestaler (av alla de slag om sanningen ska fram), äkta mattor (Brittiska imperiets zieglermattor är i alla fall min favorit men det är jag väl inte ensam om i anglofila Sverige), ramar (centraleuropeisk Sezession-stil är naturligtvis att föredra för min del), speglar (gärna gustavianska sådana men dem gillar väl alla svenskar men alltför mycket gustavianskt får en samtidigt nästan att vilja bära peruk och vitsminka sig), byster (av alla ens hemska ”guilty pleasure”-idoler så klart), skulpturer (jag har dock tyvärr en förkärlek för den italienska fascistiska och tyska nationalsocialistiska klassicistiska stilen med alla sina vita, nakna och våldsamma machomän), bonader (medeltida och nymedeltida), medusahuvuden och andra artefakter (såsom bl a flakonger, konsoler, smyckesskrin och bokstöd mm som väl ibland härrör från Europas borttynade och ruinerade högborgerlighet liksom störtade och ihjälslagna aristokrati) tillverkade av främst metall, porslin, glas, majolika och marmor som har ropats in på olika auktioner och som minner om allsköns fallna och försvunna imperier för att inte tala om alla böcker, kartor, frimärken och mynt (medan kläderna då är en historia för sig med alla persedlar, huvudbonader, väskor och skor som härrör från och/eller påminner om både de ryska, brittiska, franska, österrikiska och japanska imperierna hur oetiskt och obehagligt det än kan låta).
93476697_10157387259895847_287249792168361984_n.jpg
93991548_10157387298175847_7930508806843269120_o.jpg
92956310_10157387260485847_496103374484144128_n.jpg
93398557_10157387274255847_6834729106215534592_n.jpg

Över 50% av alla utomeuropeiska invandrare bor idag trångbott och endast 64% av samtliga unga vuxna med utländsk bakgrund klarar sig numera igenom gymnasieskolan

Ett urval siffror som förskräcker ur SCB:s nya rapport ”Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige. Statistisk lägesbild 2019”: Bl a bor över 50% av alla invånare i Sverige från utomeuropeiska länder trångbott och endast 64% av alla unga vuxna i Sverige med utländsk bakgrund klarar sig igenom gymnasieskolan.

 

Trångboddhet är överlag inte ett problem i Sverige och bara några enstaka procent av majoritetsinvånarna bor och lever trångbott (fr a studenter, inneboende, kollektivboende o s v) utan ”tvärtom” så bor och lever de allra flesta majoritetssvenskar stort eller t o m mycket stort rent ytmässigt sett. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit allra minst trångbodda i världen och allra mest ”storbodda” (d v s att bo och leva på en stor yta mätt i antal kvadratmeter per person) i världen. Detta beror bl a på att runt 50% av alla majoritetssvenskar numera bor och lever i singelhushåll samt att över 80% av majoritetssvenskarna äger sitt boende i en eller annan form.

71497428_10156782003345847_1902418955893473280_n.jpg

De som är trångbodda är i stället i huvudsak utomeuropéerna vilka mestadels bor i hyresrätter och är kraftigt koncentrerade till miljonprogramsområdena:

 

Över 50% (50,2%) av alla invånare i landet som är födda i Afrika, Mellanöstern, Asien, Latinamerika och Karibien bor och lever trångbott och hela 22,5% är extremt trångbodda inom denna grupp och vilket inte minst drabbar barnen, ungdomarna och de unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund (höga procentandelar av de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund bor då hemma hos sina föräldrar även efter 18 års ålder och i alltför många fall även om de är i 25-30-årsåldern). De trångbodda hushållen är vidare och ”naturligt” nog kraftigt koncentrerade till landets miljonprogramsområden.

 

De allra flesta av majoritetsinvånarna använder numera internet men bland de utrikes födda, och sannolikt gäller det fr a utomeuropéerna, är siffrorna betydligt lägre vad gäller internetanvändningen: År 2018 använde hela 93% av de inrikes födda internet någon gång under de senaste tre månaderna jämfört med endast 73% bland de utrikes födda och bland utomeuropéerna är denna siffra sannolikt betydligt lägre då de allra flesta av de nordiska, europeiska och västerländska invandrarna antagligen också använder internet regelbundet. Många utomeuropéer äger antagligen inte en ens dator medan de allra flesta majoritetssvenskar äger eller har åtminstone tillgång till en dator. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit allra mest ”digitaliserat” och ”internetanpassat” i världen.
72328257_10156782003365847_7712435226823098368_n.jpg

Det svenska valdeltagandet har ökat succesivt sedan 2002 års val men ökningen verkar i mycket hög grad handla om majoritetsinvånarna. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit världens mest ”politiskt aktiva” s k folkslag mätt i valdeltagande (OBS: självklart finns det många andra sätt att vara politiskt aktiv på än att rösta i allmänna val). Samtidigt skilde det tyvärr mellan 15-17% i valdeltagande mellan de inrikes och utrikes födda i 2018 års val och valdeltagandet bland väljarna med fr a utomeuropeisk bakgrund verkar tyvärr snarare minska än öka över tid medan valdeltagandet bland majoritetsinvånarna fortsätter att öka.

 

År 2018 hade 99% av de inrikes födda unga vuxna uppnått minst en grundskoleutbildning, d v s de hade klarat sig igenom högstadiet. Motsvarande andel för de utrikes födda unga vuxna var 94%.

 

Idag misslyckas en femtedel av alla unga vuxna med gymnasieutbildningen per årskull. Hela 89% av de inrikes födda kvinnorna och hela 86% av de inrikes födda männen i åldersgruppen 21-23 år (d v s 3-5 år efter att gymnasiestudierna hade påbörjats) hade dock klarat av och avslutat minst en 3-årig gymnasieutbildning år 2018. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit världens mest ”utbildade” s k folkslag mätt i genomgången och avslutad gymnasieutbildning.

72294814_10156782003480847_3624434102645555200_n.jpg

De inrikes födda som inte klarar gymnasiet är då i huvudsak s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund vilka antingen inte ens kommer in på gymnasiet eller hoppar av gymnasiet i förtid eller går ut gymnasiet med ofullständiga betyg. För unga vuxna med utländsk bakgrund (d v s både de s k första och andra generationerna) i åldersgruppen 21-23 år var andelen som hade klarat av och avslutat minst en 3-årig gymnasieutbildning nämligen så låg som 64% år 2018 och för nyinvandrade unga vuxna var andelen katastrofalt låg – endast 30% (OBS: nyinvandrade unga vuxna utgör då idag relativt höga procentandelar av landets unga vuxna).