Kategori: bidrag

Partiet som förlorade sitt (kristna) hjärta


Idag kräver KD:s ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed och integrationspolitiska talesperson Sofia Damm i SvD att s k arbetsföra invånare som uppbär ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd (d v s det som tidigare och fortfarande i folkmun kallas socialbidrag) ska bli av med detta och i stället erhålla vad de kallar dagpenning och detta under en pandemi när 100 000-tals har blivit av med jobbet och fr a invånare med utomeuropeisk bakgrund samt unga vuxna.

https://www.svd.se/forsorjningsstod-bor-inte-ga-till-arbetsfora


KD vet också mycket väl vilka som kommer att drabbas allra mest om deras förslag genomförs:
Cirka 2% av majoritetsinvånarna uppbär idag ekonomiskt bistånd att jämföra med ca 5% av de som har bakgrund i övriga Norden och Europa och ca 20% av de som har bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika, i många miljonprogramsområden uppbär över 15% av de vuxna invånarna försörjningsstöd och idag utgör de utrikes födda över 60% av samtliga invånare som erhåller försörjningsstöd.


KD:s förslag ser då ut som följer: Arbetsföra arbetslösa som uppbär kommunalt försörjningsstöd ska i stället erhålla en statlig dagpenning.


”Dagpenningen kopplas till personen – till skillnad från försörjningsstödet som är kopplat till hushållet som helhet – och föreslås vara en fast summa på 385 kr per dag som inte är behovsprövad. Det innebär att marginaleffekterna som uppstår till följd av behovsprövning och hushållsinkomster i försörjningsstödet minskar från 100 till omkring 40 procent vid en dagsinkomst på 1000 kronor. Vinsten av att jobba ökar kraftigt.


Dagpenningen kopplas tydligt till den enskildes behov av utbildning och åtgärder för att bli matchningsbar. Arbetsförmedlingen får ställa höga – definitiva – krav på deltagande, utbildningsinsatser och arbetssökande. Avsteg från detta innebär ekonomiska sanktioner, där frånvaro kan innebära indragen dagpenning.”
Att just KD kräver detta måste sägas vara den sista spiken i kistan på den kristna och humanistiska socialpolitik som partiet en gång i tiden förestod – d v s att värna om de utsatta och svaga i samhället.

SD fortsätter att vara det parti som efter M erhåller mest s k ”hemliga pengar”

SD fortsätter att vara det parti som tätt efter M (det skiljer numera bara 2-3 miljoner mellan SD och M i s k ”hemliga pengar”) utnyttjar det kryphål i lagen som gör det möjligt för bidragsgivare att vara hemliga och som erhåller mest gåvor och bidrag som ej särredovisas – 18 miljoner i s k ”hemliga pengar” enligt 2016 års redovisning – och det skulle vara intressant att få veta om SD idag har lyckats attrahera ett antal större bidragsgivare (d v s vilka de egentligen är) eller om det helt enkelt handlar om offervilliga gräsrötter (och det kan i och för sig handla om både och).
 
 
”Företag och privatpersoner som skänker pengar till politiska partier kan försöka påverka deras politik – och därför borde väljarna få veta var partiernas pengar kommer ifrån. Det var tanken bakom en ny lag om partifinansiering som trädde i kraft 2014. Bidragsgivarens identitet ska numera alltid redovisas när någon skänker mer än ett halvt basbelopp, cirka 22 000 kronor.
 
Men partierna har trots det fortsatt möjlighet att dölja en stor del av pengarna i de redovisningar som de i enlighet med lagen lämnat till Kammarkollegiet.
 
En lucka i lagen gör det nämligen möjligt att slippa redovisa pengarnas ursprung, om de först ges till partiets lokal- eller sidoorganisation för att därefter slussas vidare till moderpartiet.”

Vilka hushåll är beroende av försörjningsstöd?

Vilka invånare i landet är idag beroende av bidrag och erhåller försörjningsstöd (s k socialbidrag)?
 
18519515_10154666287520847_2971104044854593068_n
Uppdelat på hushållsnivå (ett hushåll kan då innehålla allt ifrån en enda homo sapiens-varelse till ibland 8-9 homo sapiens-varelser plus X antal djur) och utifrån bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika och Balkan (s k synliga minoritetsinvånare, d v s invånare i landet som generellt ser annorlunda ut rent kroppsligen) samt utifrån utbildningsnivå så ser det mer eller mindre ut på följande vis:
 
35% av alla hushåll vars ”medlemmar” har någon form av bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika och Balkan erhåller ”rakt av” försörjningsstöd och denna siffra är än högre bland de hushåll vars ”medlemmar” har utländsk utbildning (42%) liksom bland de vars ”medlemmar” endast har grundskoleutbildning (45%) medan procentandelen är betydligt lägre bland de som har en svensk gymnasieutbildning (15%) och bland dem som har en svensk högskoleutbildning (9%).
 
Bland invånare i landets som generellt inte ser särskilt annorlunda ut rent utseendemässigt (d v s s k ej synliga eller osynliga minoritetsinvånare, d v s fr a invånare i landet med bakgrund i övriga Norden och Västeuropa) så är 4% ”rakt av” beroende av försörjningsstöd och bland dem som endast har grundskoleutbildning så går procentsiffran upp till 15%.
 
Bland infödda majoritetssvenskar erhåller idag kring 1,5-2% försörjningsstöd och vilket innebär att en absolut majoritet av samtliga som numera är beroende av försörjningsstöd har bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika och Balkan på samma sätt som att en absolut majoritet av samtliga som är arbetslösa också har bakgrund Afrika, Asien, Latinamerika och Balkan då endast kring 2,5% av landets infödda majoritetssvenskar är arbetssökande.

Ekonomiskt bistånd och ras

I Swecos nya rapport om vilka som var beroende av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad år 2014 framgår det att det gällde 1,8% av de inrikes födda och 1,9% av de som är födda i övriga Norden. Dessa siffror stärker min hypotes att andelen majoritetssvenskar som är fattiga är mycket liten idag samt att de nordiska invandrargrupperna och deras efterkommande idag i stort sett helt är ikapp majoritetsbefolkningen. Motsvarande siffra bland de som har utomeuropeisk bakgrund framgår ej, men i Långtidsutredningen från 2011 framgick det att närmare 25% i denna grupp var beroende av ekonomiskt bistånd. På stadsdelsnivå handlar det om 24-28% i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Enskede-Vårsta-Vantör och Farsta, och då handlar det i praktiken som specifika områden som helt domineras av invånare med utomeuropeisk bakgrund, och där andelen som är beroende av ekonomiskt bistånd ibland överstiger 30%.