Kategori: barnfattigdom
9-10% av alla invandrarbarn och andragenerationsbarn växer upp med vårdnadshavare som är varaktigt fattiga jämfört med 1% av de majoritetssvenska barnen
Sammanlagt 44 000 barn och ungdomar bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster och de barn som har invandrat till landet efter 2014 har då inte räknats in i statistiken. Hade alla de 10 000-tals barn och ungdomar (med utomeuropeisk bakgrund) som har invandrat till Sverige efter 2014 också ingått i statistiken så hade denna siffra varit än högre än så.
Hela 75% av dessa 44 000 barn och ungdomar har utländsk bakgrund och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund och vidare gäller detta t ex 20,2% av alla barn som är födda i Somalia liksom 14% av alla barn som är födda i Irak och Syrien och 8,5% av alla barn som är födda i Thailand.
Bland infödda majoritetssvenska barn och ungdomar bor och lever 1% hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster.
barn och ungdomar som bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster
majoritetssvenska barn och ungdomar: 1%
blandade barn och ungdomar: 3,5%
barn och ungdomar som tillhör ”andragenerationen”: 9,3%
utrikes födda barn och ungdomar: 10,5%
Då merparten av de barn och ungdomar som bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster är kraftigt koncentrerade till miljonprogramsområdena så innebär det att höga procentandelar av de barn och ungdomar som bor och lever i miljonprogramsområdena växer upp i fattigdom.
OBS: Inte alla barn och ungdomar som växer upp hos och med fattiga eller t o m mycket fattiga vårdnadshavare förstår att de är fattiga och inte alla lider heller av att vara fattiga men många gör det säkerligen. Dock kan det vara så att många barn och ungdomar med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena inte kan ta in till fullo att deras vårdnadshavare är fattiga eller t o m mycket fattiga.
En hög andel ”andrageneration:are” växer upp med fattiga föräldrar
En ny rapport från SCB visar att stora skillnader tyvärr föreligger mellan alla vuxna invånare i riket mellan 20-49 år som har hemmaboende barn som är mellan 0-12 år och vilket indikerar att alltför höga procentandelar av landets s k ”andrageneration:are” växer upp med fattiga föräldrar:
total procentandel vuxna mellan 20-49 år som har hemmaboende barn som är mellan 0-12 år gamla:
inrikes födda män: 23,1%
inrikes födda kvinnor: 22%
utrikes födda män: 25,5%
utrikes födda kvinnor: 30,3%
förvärvsarbetande vuxna mellan 20-49 år som har hemmaboende barn som är mellan 0-12 år gamla:
inrikes födda män: 97,6%
inrikes födda kvinnor: 91,8%
utrikes födda män: 84,1%
utrikes födda kvinnor: 62,5%
arbetslösa vuxna mellan 20-49 år som har hemmaboende barn som är mellan 0-12 år gamla:
inrikes födda män: 1%
inrikes födda kvinnor: 1,8%
utrikes födda män: 10,5%
utrikes födda kvinnor: 17,6%
vuxna mellan 20-49 år som står helt utanför arbetskraften som har hemmaboende barn som är mellan 0-12 år gamla:
inrikes födda män: 1,4%
inrikes födda kvinnor: 3,6%
utrikes födda män: 6%
utrikes födda kvinnor: 24,5%
En tredjedel av alla barn och ungdomar som tillhör den s k ”andragenerationen” och närmare 40% av alla invandrade barn och ungdomar växer upp med en låg ekonomisk standard att jämföra med 6% av de majoritetssvenska barnen och ungdomarna
År 2017 hade 14% av alla invånare i landet en varaktigt låg ekonomisk standard utifrån definitionen att de uppvisade en låg ekonomisk standard under 2017 samt även under minst två av de tre föregående åren.
En låg ekonomisk standard innebär att ha en disponibel inkomst som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga inkomsttagare under referensåret samt under minst två av de tre föregående åren. I alltför många fall handlar det de facto om att vara beroende av bidrag av olika slag eller om att ha en mycket låg förvärvsinkomst.
Av de utrikes födda invånarna uppvisade 19,8% en varaktigt låg ekonomisk standard under 2017 jämfört med 7,2% av de inrikes födda.
Dock är skillnaderna mycket stora mellan olika grupper av utrikes födda: 33,3% av samtliga invånare som är födda i Afrika hade en låg ekonomisk standard under 2017 liksom 25,1% av samtliga invånare som är födda i Asien. För de som är födda i Europa exklusive Norden låg andelen på 14,6% och för de som är födda i Sydamerika på 12,7% under 2017.
Bland alla barn och ungdomar mellan 0-18 år är skillnaderna likaså mycket stora vad gäller att växa upp i ett hushåll och med vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard:
andel barn och ungdomar mellan 0-18 år som växte upp i ett hushåll och med vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard under 2017:
inrikes födda med två inrikes födda föräldrar (d v s majoritetssvenska barn): 5,8%
inrikes födda med en inrikes född och en utrikes född förälder (d v s ”blandbarn”): 13%
inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (d v s ”andragenerationsbarn”): 32,9%
utrikes födda (d v s invandrarbarn): 38,9%
OBS: Inte alla barn som växer upp i fattiga hushåll och med fattiga vårdnadshavare förstår att de är fattiga och inte alla lider heller av det.
Ny rapport om vilka som är fattiga i dagens Sverige
En färsk rapport författad av forskarna Carina Mood och Jan O. Jonsson som handlar om vilka som är fattiga i dagens Sverige visar tyvärr att på senare år så har fattigdomen kraftigt koncentrerats till landets invånare med utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund och särskilt gäller det de av dem som är arbetslösa och/eller ensamstående.
Idag är endast 1,6% av alla som förvärvsarbetar fattiga medan en fjärdedel är det bland de som inte förvärvsarbetar och de som är specifikt utrikes födda löper en fyra gånger högre risk än de inrikes födda att hamna i fattigdom och denna överrisk är än högre än så bland de som är födda utanför Europa. Att vara fattig innebär här att ha en inkomst som understiger 12 100 kr per månad innan skatt (och som ofta de facto handlar om bidrag av olika slag).
Vidare saknar över 40% av samtliga utrikes födda en s k kontantmarginal jämfört med 14% av de inrikes födda, d v s de kan inte skaffa fram 12 000 kr i kontanter inom en månads tid, och denna siffra är återigen än högre än så bland de som är födda utanför Europa.
Slutligen visar rapporten att det är barnen och ungdomarna och de unga vuxna som är allra fattigast då det är inom denna ålderskategori som invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund dominerar (0-44 år), att inkomstutvecklingen har varit mycket ojämnt utspridd sedan 1991 samt att de som är fattiga är mer sällan aktiva i föreningslivet och civilsamhället och röstar mer sällan samt oftare är ensamma jämfört med de icke-fattiga.
Barnfattigdomen minskar men klyftorna mellan barn med majoritetssvensk och utomeuropeisk bakgrund fortsätter att öka och idag har nästan 80% av alla fattiga barn någon form av utländsk bakgrund
Rädda barnens 14:e barnfattigdomsrapport som publiceras idag visar att barnfattigdomen minskar i högkonjunkturens Sverige och i det land som fortfarande är ett av de absolut rikaste länderna på jorden (per capita):
År 2016 (OBS – det är alltid en viss eftersläpning i statistiken) levde 186 000 invånare mellan 0-18 år (d v s alla barn och ungdomar) i ekonomisk utsatthet och vilket var en minskning med 0,6% jämfört med 2015.
Dock kvarstår de extrema klyftorna mellan landets majoritetssvenska barn och ungdomar och landets barn och ungdomar med utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund och tyvärr har klyftorna mellan de barn och ungdomar som lever i störst ekonomisk utsatthet och de barn och ungdomar som har det bra ställt eller t o m mycket bra ställt fortsatt att öka.
En majoritet av landets samtliga invånare mellan 0-18 år har det då bra ställt idag och vilket beror på att endast 1,4% av samtliga majoritetssvenska barn och ungdomar som är folkbokförda i ett hushåll och i en bostadsenhet som bebos av två vuxna (och de båda vuxna vårdnadshavarna kan då både vara hetero- eller icke-heterosexuella och hushållen kan då både bestå av ”biologisk-genetiska” kärnfamiljer, nybildade styvfamiljer, fosterfamiljer, adoptivfamiljer, s k polyamorösa familjer eller kollektivfamiljer) numera växer upp i fattigdom (OBS: så klart är det 1,4% för mycket!).
Numera har kring 40% av alla invånare i landet mellan 0-18 år någon form av utländsk bakgrund och de allra flesta av dem har då utomeuropeisk bakgrund (och är dessutom inrikes födda) och det är inom denna grupp som lejonparten av alla fattiga barn och ungdomar hittas: Idag växer tyvärr hela 40% av samtliga barn och ungdomar med utländsk bakgrund upp i fattigdom och vilket i praktiken betyder att deras vårdnadshavare är fattiga och de allra flesta av dessa 40% har utomeuropeisk bakgrund. Sedan betyder inte detta att alla dessa 40% förstår att deras vårdnadshavare är fattiga och inte alla fattiga barn och ungdomar lider heller nödvändigtvis av att vara och växa upp som fattiga.
Proportionellt sett har skillnaderna i fattigdom mellan barnhushåll med svensk och utländsk bakgrund ökat mycket kraftigt sedan barnfattigdomsstatistiken började tas fram från och med 1991 och framåt. Medan barnfattigdomen har rasat bland de majoritetssvenska barnhushållen så har den omvänt ökat dramatiskt bland barnhushållen med utländsk bakgrund och vilket sannolikt beror på att de allra flesta barnhushåll som idag har utländsk bakgrund har utomeuropeisk bakgrund.
Idag har nästan 80% av samtliga fattiga barn och ungdomar i landet utländsk bakgrund (och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund) och risken är flera hundra procent större att barnhushåll med utländsk bakgrund är eller blur fattiga än att barnhushåll med svensk bakgrund är eller blir det.
Det ska heller inte stickas under stol med att en mycket hög andel av de barnhushåll med utomeuropeisk bakgrund som är fattiga bor och lever i miljonprogramsområdena och är helt eller delvis beroende av ekonomiskt stöd, bidrag och andra offentliga transfereringar (medan omvänt mycket låga procentandelar av majoritetssvenskarna tar emot bidrag) samt att födelsetalen är betydligt högre bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund och vilket ytterligare kan spä på (barn)fattigdomen då det är mycket dyrt att få och att ha (många) barn i Sverige (medan omvänt höga procentandelar av majoritetssvenskarna idag är barnlösa eller har endast 1-3 barn) och därtill är det mycket vanligare att kvinnan i barnhushåll med utomeuropeisk bakgrund inte förvärvsarbetar (medan omvänt de allra flesta majoritetssvenska kvinnor som har barn förvärvsarbetar).
Sverige fortsätter att vara det sämsta och det värsta EU-landet för barn och ungdomar med utländsk bakgrund vad gäller risken att växa upp i fattigdom
Sverige fortsätter att vara det sämsta och det värsta EU-landet för barn och ungdomar som är utrikes födda eller som är inrikes födda och har en eller två föräldrar som är utrikes födda – d v s för invandrarbarn, andragenerationsbarn och blandbarn:
Medan barnfattigdomen fortsätter att gå ned bland de majoritetssvenska barnen och ungdomarna så fortsätter den att gå upp bland invandrarbarnen, andragenerationsbarnen och blandbarnen och Sverige är det EU-land där skillnaden i att vara fattig är som allra störst mellan minoritets- och majoritetsbarnen.
”Risken för unga under 18 år med minst en förälder född utomlands att hamna i fattigdom var över 58 procent i Sverige under 2016, visar statistik från Eurostat.
Det är den största risken i alla EU-länder. Som exempel kan nämnas att motsvarande fattigdomsrisk är betydligt lägre i grannländerna Danmark och Finland.
För barn till infödda svenskar är risken att hamna i fattigdom‚ som definieras som 60 procent av inkomsten hos en genomsnittlig person i landet, bland de lägsta, knappt tio procent. Det innebär att barn till utrikesfödda löper sex gånger så stor risk som för barn till inrikesfödda föräldrar att drabbas av fattigdom, vilket är den största skillnaden i EU.
Sedan 2008, då de första uppgifterna finns tillgängliga, har skillnaden mellan fattigdomsrisken för barn till inrikes- och utrikesfödda föräldrar i Sverige ökat. Det beror både på att fattigdomsrisken blivit mindre bland unga med inrikesfödda föräldrar och att risken ökat bland dem med minst en förälder född utanför Sverige. Den trenden inleddes redan innan flyktingkrisen 2015.”
40% av landets s k blandbarn och andragenerationsbarn växer just nu upp med fattiga föräldrar att jämföra med 7% av alla majoritetssvenska barn
Att vara fattig och ha en mycket låg ekonomisk och materiell standard, och vilket i Sverige innebär att ha en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet (d v s att helt enkelt tjäna under 11 000 kronor per månad innan skatt), är mycket vanligare bland utrikes födda än bland inrikes födda i dagens Sverige. Denna skillnad har tyvärr även ökat kraftigt sedan 1990-talet och just nu blir tyvärr allt fler invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund allt fattigare trots att Sverige fortfarande är ett av världens rikaste länder.
Under 1990-talskrisen var 10% av de utrikes födda i Sverige fattiga men år 2000 hade denna procentsiffra ökat till 15% och år 2015 handlade det om otroliga 28% och idag är möjligen tyvärr uppemot en tredjedel av samtliga utrikes födda fattiga och bland dem som är födda i Afrika och Asien så var osannolika 45% respektive 37% fattiga 2015 trots den rådande högkonjunkturen (och idag är dessa siffror tyvärr antagligen ännu högre än så).
Bland de inrikes födda var 6% fattiga på 1990-talet och år 2015 hade denna siffra ökat till 11% men en majoritet av de inrikes födda som är fattiga är tyvärr s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund andelen fattiga majoritetssvenskar är idag nere på kring 6% och varav en majoritet är kvinnliga pensionärer eller ensamstående mödrar.
Tyvärr är Sverige ett av de länder i Europa där den allra högsta andelen utrikes födda är fattiga och Sverige är vidare det land i Europa där skillnaden utan konkurrens är som allra störst mellan inrikes födda och utrikes födda när det gäller ekonomisk och materiell standard: Fler majoritetssvenskar än någonsin tidigare är just nu icke-fattiga eller t o m rika (och en försvarlig andel av samtliga majoritetssvenskar är numera miljonärer eller t o m mångmiljonärer och ett växande antal är t o m miljardärer) medan fler invånare med utomeuropeisk bakgrund än någonsin tidigare är fattiga och utomeuropéerna är även fattigare i Sverige än i andra europeiska länder och tyvärr blir de dessutom allt fattigare för varje år som går.
Även om många utrikes födda är fattiga även i andra europeiska länder så är andelen fattiga utrikes födda mycket lägre även i s k genomrasistiska länder som Polen, Tjeckien och Ungern. I Sverige är det 2,5 gånger eller 150% vanligare att utrikes födda har en mycket låg ekonomisk och materiell standard än att inrikes födda har det jämfört med Europagenomsnittet på 70% (och vilket är illa nog).
Bland landets samtliga barnhushåll (d v s alla s k bostadsenheter där det bor någon som är under 18 år) så lever vidare numera över 40% av alla barn som har en eller två utrikes födda föräldrar (d v s samtliga av landets s k blandbarn och s k andragenerationsbarn) med fattiga föräldrar medan 7% av alla majoritetssvenska barn lever med fattiga föräldrar. Denna skillnad är tyvärr och återigen utan konkurrens den allra högsta i Europa, d v s det finns inget annat europeiskt land (och troligen inget annat västland) där de s k blandbarnen och de s k andragenerationsbarnen är så fattiga som just i Sverige i relation till hur icke-fattiga (och i många fall rika) de majoritetssvenska barnen är (det handlar om en skillnad på osannolika 600%) och bland blandbarnen och andragenerationsbarnen med utomeuropeisk bakgrund är andelen fattiga tyvärr just nu skyhög. Den enda gruppen barn med utomeuropeisk bakgrund som inte växer upp med fattiga föräldrar är barn som är födda i Kina och vilket beror på att nästan 66% eller två tredjedelar av denna grupp är utlandsadopterade och har majoritetssvenska föräldrar som är icke-fattiga och vilka oftast också rika.
OBS: Sedan betyder inte detta att alla fattiga invånare med utomeuropeisk bakgrund måste må dåligt och inte heller måste alla majoritetssvenskar som är rika nödvändigtvis må bra och landets 100 000-tals invandrarbarn, blandbarn och andragenerationsbarn med utomeuropeisk bakgrund som växer upp med fattiga föräldrar behöver inte alltid ens förstå att de är fattiga och inte heller förstår alltid alla majoritetssvenska barn som växer upp med föräldrar som är miljonärer att de är rika.
Den redan stora klyftan mellan majoritetsbefolkningen och invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund fortsätter att eskalera
SCB har idag kommit med nya siffror om den socioekonomiska och materiella situationen för landets alla barn med utländsk bakgrund och om den socioekonomiska och materiella situationen för landets alla vuxna invånare med utländsk bakgrund (d v s för de förstnämndas föräldrar) och vilka jämförs med barnen och de vuxna invånarna med (majoritets)svensk bakgrund.
Idag har en fjärdedel av alla invånare under 18 år utländsk bakgrund och varav merparten är s k ”andrageneration:are” och inräknat även de s k blandade barnen så är denna siffra mycket högre än så (då handlar det om långt över en tredjedel av alla barn i landet som har utländsk bakgrund) och ligger idag på kring 40% i de yngre ålderskategorierna. Idag har även en majoritet av alla barn med utländsk bakgrund utomeuropeisk bakgrund med ursprungsländer som Syrien, Somalia och Irak (de flesta av alla barn med utländsk bakgrund är som sagt födda i Sverige men har då föräldrar från fr a Afrika och Asien liksom även från Balkan och Latinamerika).
Landets barn med utländsk bakgrund växer oftare upp med en ensamstående förälder då skilsmässo- och separationsfrekvensen är högre bland föräldrar med utländsk bakgrund än bland föräldrar med svensk bakgrund oavsett om de är gifta eller samboende (eller särboende) och oavsett sexuell läggning: En femtedel av alla barn med utländsk bakgrund växer till exempel just nu upp med en ensamstående mor jämfört med 13% bland barnen med svensk bakgrund (sedan kan många ensamstående mödrar naturligtvis ha en intimrelationspartner ändå och oavsett sexuell läggning och ibland väl t o m fler än en dessutom).
Barn med utländsk bakgrund har vidare oftare många syskon än barnen med svensk bakgrund – över 64% av alla barn med utländsk bakgrund har exempelvis två eller flera syskon medan 52% av alla barn med svensk bakgrund endast har ett enda syskon (och en hel del är därtill också s k ensambarn).
Hela 76% av alla barn med utländsk bakgrund bor inte i villa eller i radhus (utan i flerfamiljshus, d v s i s k höghus) vilket 69% av alla barn med svensk bakgrund omvänt gör idag och endast 18% av alla barn med svensk bakgrund bor idag med (bio-, styv-, adoptiv- eller foster)föräldrar/vårdnadshavare som inte äger sitt boende (d v s endast 18% av alla majoritetssvenska föräldrar bor idag i en hyresrätt). Barn med utländsk bakgrund bor idag överlag trångbott eller extremt trångbott medan barnen med svensk bakgrund omvänt och generellt disponerar stora eller t o m mycket stora boytor (OBS: att bo stort eller mycket stort som de allra flesta majoritetssvenskar gör idag betyder inte detsamma som att vara lycklig eller lyckad i sig och det gäller både majoritetssvenska barn och majoritetssvenska vuxna).
Vad gäller situationen för vuxna invånare med utländsk bakgrund så rapporterar SCB att sedan 1991 har den reala ekonomiska standarden för landets (vuxna) invånare ökat med hela 58% och särskilt gäller det den majoritetssvenska befolkningen och även om de ekonomiska skillnaderna mellan majoritetssvenska män och majoritetssvenska kvinnor kvarstår ”rakt av” så har de minskat kraftigt och successivt på senare år och majoritetssvenska kvinnors reella inkomstökning har t o m gått om de majoritetssvenska männens inkomstökning sedan millenieskiftet och vilket sannolikt förklaras med att de unga majoritetssvenska kvinnorna inte bara är på väg att springa om de unga majoritetssvenska männen vad gäller alltifrån utbildningsnivå och inkomstnivå till att ”kapa åt sig” (i rasande takt dessutom) mellanchefs- och chefspositionerna utan faktiskt redan har gjort det vid det här laget, d v s sedan år 2000 pågår det en socioekonomisk och materiell ”könsrevolution” och ”könsomfördelning” utan dess like i Sverige och fr a bland majoritetssvenskarna som nog inte har sin motsvarighet någonstans på jorden (d v s de majoritetssvenska kvinnorna är nog just nu ett visst s k folkslags mest framgångsrika kvinnor i världen) och som nog ej heller någonsin har skett tidigare i svensk (och i svenskarnas) historia (möjligen med undantag för den s k vikingatiden då många svenska män stupade eller ”försvann” utomlands och då vissa svenska kvinnor nog kunde bli rätt så rika samtidigt som det så klart inte var så roligt att de svenska karlarna ”togs av daga”).
Samtidigt som majoritetssvenskarnas inkomster och förmögenheter bara fortsätter att öka och att växa för varje år som går så gäller inte det för invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund:
1991 hade de utrikes födda i landet exempelvis en ekonomisk medelstandard som motsvarade hela 90% av den ekonomiska medelstandarden för invånare födda i Sverige men idag är denna siffra nere på 77% och fortsätter att sjunka och i huvudsak handlar det om att invånarna med utomeuropeisk bakgrund sackar efter alltmer (i sina plånböcker och på sina bankkonton – OBS: det betyder inte att de måste må sämre och vara mer olyckliga och mer misslyckade) trots rådande högkonjunktur, trots att (de ekonomiska) hjulen snurrar som aldrig förr, trots att den svenska ekonomin och den svenska arbetsmarknaden är mer urstark än någonsin idag och kanske den starkaste på jorden just nu och trots att 100 000-tals jobb och vakanser behöver tillsättas i skrivande stund inom både LO-, TCO- och SACO-sfärerna och trots att både den privata och den offentliga sektorn just nu tvingas massanställa ofta underutbildade majoritetssvenskar och mängder av majoritetssvenska ungdomar och majoritetssvenska pensionärer för att täcka den skriande bristen på arbetskraft och för att åtminstone för stunden lösa den alltmer katastrofala kompetensförsörjningsbristen i landet som gör att lönerna för fr a de som har fasta heltidstjänster just nu skjuter i höjden som aldrig förr och riskerar att skapa en överhettning av den svenska ekonomin och i slutänden och åtminstone på sikt ”knäcka” hela högkonjunkturen i sig som av vissa bedömare anses ”peak:a” och vara ”all-time-high” just nu samtidigt som 100 000-tals invånare med bakgrund i framför allt Afrika och Asien står helt och hållet eller åtminstone i stort sett helt utanför arbetsmarknaden överhuvudtaget och tvingas försörja sig på en kombination av temporära och oregelbundna projektanställningar, arbetsmarknadsåtgärdsprogramanställningar, tillfälliga bemanningstjänster, flera olika och oftast underbetalda procent- och deltidsjobb, s k ”svartjobb” som är ännu mer underbetalda samt bidrag och andra ekonomiska transfereringar av alla de slag (och tyvärr även i alltför många fall på brottslig verksamhet).
Det handlar om en växande jättearmé av dessutom påtagligt unga invånare med utomeuropeisk bakgrund som hela tiden fylls på via ”naturlig” reproduktion och invandring och knappt ens är ”värd” att kallas en reservarbetskraft samtidigt som majoritetssvenskarna visserligen har det bättre än någonsin i svensk historia just nu (möjligen med undantag för vissa år under det pfalziska Östersjöimperiets glansdagar) och sannolikt har det bäst i världen just nu rent socioekonomiskt och materiellt sett och mätt (OBS: att ha ett fast heltidsjobb, en med globala mått mätt extremt hög inkomst och att äga sin bostad och i praktiken vara miljonär som en absolut majoritet av alla majoritetssvenskar idag faktiskt är garanterar så klart inte ett s k lyckligt eller ett s k lyckat liv) bredvid majoritetsnorrmännen, majoritetsluxemburgarna, majoritetsmonegaskerna, majoritetsschweizarna och majoritetsgulfstataraberna men bara blir allt äldre och äldre och äldre.
Fattiga barnhushåll med utomeuropeisk bakgrund dominerar idag helt barnfattigdomen
För alla som är intresserade av fattigdomen respektive rikedomen bland landets barnhushåll och hur den har utvecklats sedan 1983 och med tonvikt på landets barnhushåll med utomeuropeisk bakgrund: Fattigdom definieras här som de som redovisar en inkomst som är 60% lägre än medianinkomsten i landet och rikedom innebär här att tillhöra de översta 10 procenten som tjänar allra mest. Idag har f ö över en tredjedel av alla barnhushåll utländsk bakgrund i landet och en majoritet av dem har utomeuropeisk bakgrund.
1983 rådde det i praktiken i det närmaste en ”perfect match” mellan de barnhushåll som var fattiga respektive rika och som hade svensk respektive utländsk bakgrund, d v s det var proportionellt sett lika många fattiga liksom lika många rika barnhushåll bland landets infödda majoritetsbefolkning liksom bland landets barnhushåll med utländsk bakgrund.
1980-talet är för övrigt det årtionde då de ekonomiska och de materiella skillnaderna mellan de olika samhällsklasserna var som allra lägst i Sverige och, heter ibland, som allra lägst överhuvudtaget och någonsin i något s k utvecklat, industrialiserat och urbaniserat (väst)land i historien.
Idag är andelen barnhushåll som är påtagligt fattiga i stället kraftigt överrepresenterade av barnhushåll med utomeuropeisk bakgrund medan de barnhushåll i landet som har bakgrund i exempelvis Finland, Tyskland, Danmark och Norge ej är fattiga i någon större utsträckning. Idag har en absolut majoritet av alla fattiga barnhushåll tyvärr utomeuropeisk bakgrund och dessutom är det fler barnhushåll som idag klassificeras som fattiga än vad det var 1983.
Sedan 1983 har inkomstnivån för infödda majoritetssvenska barnhushåll ökat med över 30% medan inkomstnivån för barnhushåll med bakgrund i exempelvis Turkiet, Etiopien, Eritrea och Libanon bara har ökat med mellan 4-10% sedan dess. Idag är ej mer än kring 2-3% av alla infödda majoritetssvenska barnhushåll fattiga att jämföra med mellan 40-60% bland barnhushållen med bakgrund i exempelvis Somalia, Irak, Turkiet, Vietnam, Syrien och Libanon.
Vad gäller de påtagligt rika barnhushållen så tillhör ej mer än 1% av alla barnhushåll med utomeuropeisk bakgrund de översta 10 procenten som tjänar allra mest: Dock tillhörde över 1% av landets alla barnhushåll med bakgrund i före detta Jugoslavien liksom med bakgrund i Etiopien och i Eritrea de översta 10 procenten som tjänar allra mest mellan liksom hela 2,5% av alla barnhushåll med bakgrund i Iran. Över 10% av alla infödda majoritetssvenska barnhushåll tillhör idag de översta 10 procenten som tjänar allra mest.
Om båda föräldrarna är födda i Sverige och endast har en kortare utbildning bakom sig så är sannolikheten att barnhushållet ifråga klassificeras som fattigt endast 12% medan risken är skyhög för de barnhushåll vars föräldrar är födda i exempelvis Somalia, Syrien och Irak (mellan 73-80%).
Om båda föräldrarna är födda i Sverige och har en treårig högskoleutbildning bakom sig så är sannolikheten att barnhushållet ifråga klassificeras som rikt så hög som 42% medan chansen är mycket låg för de barnhushåll vars föräldrar är födda i exempelvis Somalia, Bosnien och Turkiet (mellan 7-13%).
Sedan betyder nedanstående siffror så klart inte att alla barn som bor och lever och växer upp i Sverige och vars föräldrar har invandrat från länder som Turkiet, Etiopien, Vietnam, Chile, före detta Jugoslavien, Libanon, Irak och Syrien och är fattiga nödvändigtvis måste må dåligt och få ett s k dåligt liv som vuxna (men alltför många av dem riskerar nog att få det tyvärr) och att mycket få majoritetssvenska barn och barn med bakgrund i Danmark, Norge, Tyskland o s v idag växer upp med fattiga föräldrar betyder inte att de nödvändigtvis mår bra.
Hur många s k ”andrageneration:are” växer upp i fattigdom och hur många blir höginkomsttagare?
Det heter ofta att allt fokus i Sverige är på invandrarna, d v s på de utrikes födda, och på senare tid än mer på de nyanlända, d v s på de som har invandrat till landet inom de senaste 4-5 åren, men ibland finns det också statistik att tillgå om de s k ”andrageneration:arna”, d v s de som är födda och uppvuxna i Sverige med två utrikes födda föräldrar och tyvärr tyder det mesta på att den etnisk-rasliga hierarkin ser likartad ut för ”andrageneration:arna” såsom för deras föräldrar, d v s de riktiga och ”autentiska” invandrarna, både i relation till majoritetsbefolkningen och vad gäller hierarkin inom minoritets-Sverige:
Fattigdom bland ”andragenerationsbarn” som är födda i Sverige och vars föräldrar är födda i X land (fattigdomen bland majoritetssvenska barn uppgick mellan 2008-10 till ca 3-4%):
Bosnien 18%
Grekland 20%
Chile 29%
Iran 33%
Eritrea 33%
Etiopien 33%
f d Jugoslavien 33%
Turkiet 42%
Syrien 49%
Libanon 51%
Irak 55%
Somalia 59%
OBS: Ovanstående siffror handlar i praktiken om att växa upp med fattiga invandrade föräldrar och säger inte att ovanstående ”andrageneration:are” är dömda till fattigdom per automatik när de blir vuxna. Dock är chanserna betydligt lägre för de ”andragenerationsgrupper” som växer upp med fattiga invandrarföräldrar att bli höginkomsttagare som vuxna.
Chansen (eller för den delen risken för den som inte tycker att pengar är allt i livet) att komma att tillhöra den översta tiondelen av ”inkomstligan” på den svenska arbetsmarknaden för ”andrageneration:are” som är födda i Sverige och vars föräldrar är födda i X land om föräldrarna åtminstone har en genomgången/avslutad gymnasieutbildning och om föräldrarna har bott i Sverige i mer än tio år (för majoritetssvenskars vars båda föräldrar åtminstone har en gymnasieutbildning är chansen att bli höginkomsttagare 42%):
Somalia 2%
Etiopien 4%
Irak 5%
Chile 7%
Vietnam 11%
Turkliet 13%
Finland 29%
Norge 33%
Tyskland 42%
Tobias Hübinette 