Kategori: barnfattigdom

Idag växer fler barn i Sverige upp i fattigdom än någonsin tidigare sedan mätningarna började och de allra flesta av barnen som växer upp i fattigdom har utomeuropeisk bakgrund

Idag växer fler barn i Sverige upp i fattigdom än någonsin tidigare sedan mätningarna började:


SCB har idag uppdaterat sin statistik rörande andelen barn (0-18 år) i riket som lever med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard och inte sedan mätningarna började vad gäller denna variabel så har så många barn gjort det som just nu.


En låg ekonomisk standard innebär i detta fall en inkomst på 13 000 kr per månad efter skatt.


Idag lever runt 15% av alla inrikes födda barn med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard och de allra flesta av dem är s k andragenerationsbarn medan hela 54% av alla utrikes födda barn lever med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard. I både de s k andragenerationsbarnens fall och i de utrikes födda barnens fall så handlar det till den övervägande delen om barn med utomeuropeisk bakgrund.


I var fjärde kommun lever numera över 70% av de utrikes födda barnen med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard och i ett antal kommuner handlar det om över 80% och t o m om kring 90% i enstaka kommuner. ”Omvänt” lever under 25% av de utrikes födda barnen med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard i endast sju kommuner runtom i landet.


Riksgenomsnittet ger vid handen att det numera skiljer 38 procentenheter mellan inrikes födda barn och utrikes födda barn vad gäller att leva med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard men i alltför många kommuner handlar det snarare om en skillnad på 50-60%.


Allt detta innebär sammantaget att en mycket hög andel av landets barn med utomeuropeisk bakgrund lever med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard medan ”omvänt” en mycket låg andel av landets majoritetssvenska barn numera lever med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard och de allra flesta av de sistnämnda som gör det växer upp med en ensamstående mor.


Då särskilt utomeuropéernas inkomster varierar betydligt år från år växer de allra flesta barn med utomeuropeisk bakgrund upp i fattigdom någon gång under barndomen: 85,3% av samtliga invandrarbarn, 80,1% av samtliga andragenerationsbarn och 51,9% av alla s k blandbarn eller mixade barn lever med ekonomisk utsatthet under minst ett år av sin barndom och Sverige är idag det land i Europa där minoritetsbarnen riskerar att växa upp i fattigdom allra mest i jämförelse med majoritetsbarnen.


32% av samtliga invånare som är födda i Afrika uppvisar idag en varaktigt låg inkomst medan 47% inom denna grupp uppvisar en låg inkomst överhuvudtaget.


27,1% av samtliga invånare som är födda i Asien uppvisar idag en varaktigt låg inkomst medan 40,6% inom denna grupp uppvisar en låg inkomst överhuvudtaget.


Ovanstående siffror ska då jämföras med kring 4,5% bland majoritetssvenskarna.


Omvänt är mycket få utomeuropéer höginkomsttagare: Det handlar om 0,8% av de som är födda i Afrika och 2,1% av de som är födda i Asien att jämföra med 10,1% bland majoritetssvenskarna. En hög inkomst definieras som att ha en inkomst som är mer än dubbelt så hög som medianvärdet för samtliga inkomsttagare.


Då landets invånare med utomeuropeisk bakgrund är unga eller t o m mycket unga och då den absoluta majoriteten av dem är i s k fruktsam ålder innebär det m a o att en mycket hög andel av samtliga barn med utomeuropeisk bakgrund just nu växer upp i (barn)fattigdom i miljonprogramsområdena.


Runt 6% av samtliga majoritetssvenska barn lever idag med en eller två vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard och de allra flesta av dem växer upp med ensamstående mödrar.


Det ska slutligen påminnas om att över 40% av alla barn numera har någon form av utländsk bakgrund och majoriteten av dem har utomeuropeisk bakgrund. Närmare 55% av alla barn har vidare någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund i de tre storstadsregionerna liksom 53% i Göteborgs stad och 66,4% i Malmö stad o s v vilket sammantaget betyder att en betydande del av samtliga barn i landet numera växer upp i fattigdom.


Det ska dock påminnas om att för 100 år sedan växte en mycket stor andel av de majoritetssvenska barnen upp i fattigdom innan den parlamentariska demokratins genombrott och innan välfärdsstatens framväxt. Det ska slutligen också påminnas om att åtskilliga av landets 100 000-tals barn med utomeuropeisk bakgrund som växer upp i fattigdom möjligen inte lider av fattigdomen och kanske inte ens förstår att deras ena eller båda vårdnadshavare är fattiga.

47% av alla invånare som är födda i Afrika och 40,6% av alla som är födda i Asien är låginkomsttagare och över 40% av samtliga utrikes födda barn växer upp i fattigdom

Alldeles nyligen presenterade SCB nya, uppdaterade siffror rörande landets låginkomsttagare som lever med en varaktigt låg inkomst och som uppvisar en låg materiell standard:


Andelen invånare som uppvisar en varaktigt låg inkomst fortsätter att öka och låg på 15% under 2019 varav 2/3 också uppvisade en låg materiell standard.


En låg inkomst definieras som att ha en inkomst som är mindre än 60% av medianvärdet för samtliga inkomsttagare och en varaktigt låg inkomst handlar om att uppvisa en låg inkomst under referensåret samt under minst två av de tre föregående åren som föregår referensåret.


Utrikes födda invånare dominerar kraftigt denna grupp – hela 20% av samtliga utrikes födda invånare uppvisar en varaktigt låg inkomst och generellt också en låg materiell standard att jämföra med 7% av samtliga inrikes födda invånare, varav en mycket stor andel utgörs av s k ”andrageneration:are”.


Tyvärr är det i huvudsak utomeuropéerna som uppvisar de lägsta inkomsterna:


32% av samtliga invånare som är födda i Afrika uppvisar en varaktigt låg inkomst medan 47% uppvisar en låg inkomst generellt inom denna grupp.


27,1% av samtliga invånare som är födda i Asien uppvisar vidare en varaktigt låg inkomst medan 40,6% uppvisar en låg inkomst generellt inom denna grupp.


Dessa siffror ska då jämföras med 4,5% bland majoritetssvenskarna.


Omvänt är mycket få utomeuropéer höginkomsttagare:


Det handlar om 0,8% av de som är födda i Afrika och 2,1% av de som är födda i Asien att jämföra med 10,1% bland majoritetssvenskarna.


En hög inkomst definieras som att ha en inkomst som är mer än dubbelt så hög som medianvärdet för samtliga inkomsttagare.


Då landets invånare med utomeuropeisk bakgrund är unga eller t o m mycket unga och då den absoluta majoriteten av dem är i s k fruktsam ålder innebär det att en mycket hög procent av barnen med utomeuropeisk bakgrund växer upp i (barn)fattigdom.


Över 40% av samtliga utrikes födda barn och unga i landet växer upp hemma hos en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en varaktigt låg ekonomisk standard att jämföra med 6% bland de majoritetssvenska barnen.


andel som erhåller ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla och som är födda i:

Afrika: 22%

Asien: 17%

Sverige: 2,5% (varav en mycket stor andel utgörs av s k ”andrageneration:are”)

För första gången uppvisar över 15% av befolkningen en låg ekonomisk standard: Kring 35% av invånarna som är födda i Afrika uppvisar en låg ekonomisk standard liksom över 25% av dem som är födda i Asien

SCB har idag presenterat nya siffror över inkomstutvecklingen i landet och för första gången uppvisar över 15% av befolkningen en låg ekonomisk standard: Kring 35% av alla invånare som är födda i Afrika uppvisar en låg ekonomisk standard liksom över 25% av samtliga invånare som är födda i Asien:


”Inkomstskillnaderna, mätt med gini-koefficienten, ökade något 2019 men var lägre än åren 2015–2017. Inkomstskillnaderna ökade också exklusive kapitalvinster respektive exklusive samtliga kapitalinkomster 2019. Om man exkluderar samtliga kapitalinkomster har inkomstskillnaderna, mätt med gini-koefficienten, varit förhållandevis stabila under 2010-talet. Sett över en längre period har dock inkomstskillnaderna ökat.

Den halva av befolkningen som har lägst inkomst hade 2019 knappt 30 procent av den totala disponibla inkomsten i Sverige. Andelen har legat relativt stabilt de senaste tio åren. I slutet av 1990-talet låg andelen på 34 procent. Tiondelen av befolkningen med högst inkomst hade drygt 26 procent av inkomsterna, vilket är en procentenhet lägre än åren 2016 och 2017, men en ökning med tre procentenheter sedan slutet av 1990-talet.

Mellan 2011 och 2019 hade unga kvinnor en stark ekonomisk utveckling. För ensamstående kvinnor 20–29 år utan barn var ökningen 30 procent. Motsvarande ökning för ensamstående män 20–29 år utan barn var 20 procent.”


Andelen personer som uppvisar en låg ekonomisk standard ökade under 2019 och överskred för första gången någonsin sedan just denna mätning började 15%-gränsen. Andelen låg mellan 13-15% under åren 2008–18. Den stora ökningen av personer som uppvisar en låg ekonomisk standard skedde 2003–11 då denna andel steg från 8,9% till 14,4%.


Vissa grupper i samhället sticker ut i detta sammanhang såsom ensamstående mödrar, ensamstående kvinnliga pensionärer (ofta änkor som har överlevt sina män och som antagligen var hemmafruar eller jobbade deltid när de var unga) samt sist men inte minst invånarna med utomeuropeisk bakgrund: Kring 35% av alla invånare som är födda i Afrika uppvisar en låg ekonomisk standard liksom över 25% av samtliga invånare som är födda i Asien och kring 15% av invånarna som är födda i Sydamerika.


Utrikes födda uppvisar överlag en lägre ekonomisk standard än inrikes födda. År 2019 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77% av den ekonomiska standarden för inrikes födda. Kring år 2000 låg dock denna andel betydligt högre – på 85% och innan dess än högre än så.


En tredjedel av alla barn och ungdomar som tillhör den s k ”andragenerationen” och närmare 40% av alla invandrade barn och ungdomar växer idag upp med en låg ekonomisk standard att jämföra med 6% av de majoritetssvenska barnen och ungdomarna.

Rädda barnens senaste barnfattigdomsrapport visar 85,3% av invandrarbarnen, 80,1% av andragenerationsbarnen och 51,9% av blandbarnen lever med ekonomisk utsatthet under minst ett år av sin barndom och Sverige är idag det land i EU där minoritetsbarn riskerar att växa upp i fattigdom allra mest

Svenska Rädda barnens senaste barnfattigdomrapport är verkligen en genomdyster läsning och be/visar med all önskvärd tydlighet hur extremt rasifierad fattigdomen har blivit just i Sverige – d v s kort och gott är icke-vita barn fattiga medan vita barn kanske inte alltid är rika men åtminstone icke-fattiga just i Sverige.


Faktum är nämligen att risken att vara eller att bli fattig som barn med någon slags utländsk bakgrund är som allra störst i Sverige i hela EU. Då Sverige dessutom är ett av de EU-länder som proportionellt sett härbärgerar flest barn med någon form av utländsk bakgrund blir antalet fattiga barn proportionellt sett så påtagligt många just i Sverige och då dessa barn med utländsk bakgrund är så koncentrerade till det urbana Sverige (de tre storstadsregionerna och de mellanstora städerna) blir också barnfattigdomen mycket närvarande just i de svenska städerna.


Att mäta barnfattigdom handlar då om att undersöka den privatekonomiska situationen för de hushåll i landet där ett eller flera barn är folkbokförda hos en eller flera vuxna vårdnadshavare, d v s kort och gott Sveriges barnhushåll. En vuxen vårdnadshavare kan både vara hetero- och homosexuell och vårdnadshavare kan både vara bioföräldrar, styvföräldrar, fosterföräldrar, adoptivföräldrar o s v.


Idag har mellan 40-45% (beroende på årskull) av alla barn och ungdomar (0-18 år) i Sverige någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund varav knappt hälften är utrikes födda invandrarbarn och de övriga är s k andragenerationsbarn samt blandbarn eller mixade barn (de kan t ex ha en pappa från Sverige och en mamma från Filippinerna eller en pappa från Gambia och en mamma från Sverige).


52,8% av alla barn och ungdomar har vidare någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund i de tre storstadsregionerna och 40,1% i de mellanstora svenska städerna liksom 53% i Göteborg, 66,4% i Malmö o s v och över 44% av samtliga barn och ungdomar i de tre storstadsregionerna och över 30% i de mellanstora städerna talar idag ett annat språk än svenska som förstaspråk hemmavid.


Cirka 3-5% av de majoritetssvenska barnen och ungdomarna kan numera betecknas som fattiga.


Bland de 40-45 procenten barn och ungdomar som har någon slags utländsk bakgrund växer ”omvänt” en mycket hög andel av dem upp med fattiga vårdnadshavare (oavsett sexuell läggning och oavsett om de är bioföräldrar, styvföräldrar, fosterföräldrar, adoptivföräldrar o s v) någon gång under barndomen och tonåren:


85,3% av alla utrikes födda invandrarbarn lever med ekonomisk utsatthet under minst ett år av sin barndom.


80,1% av alla inrikes födda andragenerationsbarn lever med ekonomisk utsatthet under minst ett år av sin barndom.

51,9% av alla inrikes födda blandbarn eller mixade barn lever med ekonomisk utsatthet under minst ett år av sin barndom.

Samtliga tre ovanstående procentsiffror är än mer förhöjda bland specifikt barn och ungdomar med utomeuropeisk bakgrund och de är även kraftigt förhöjda bland barn som växer upp med ensamstående föräldrar och bland barn som växer upp med två eller fler (bio- eller styv)syskon (d v s i tre-, fyr-, fem- eller sexbarnshushåll) och sannolikt är de därtill än mer förhöjda bland urbana barn och ungdomar, d v s bland barnen som växer upp i de tre storstadsregionerna och i de mellanstora städerna.

Tyvärr är skilsmässofrekvensen mycket hög bland just utomeuropeiska invandrare liksom vad gäller par som lever i s k blandäktenskap (d v s intimrelationer där de båda parterna, oavsett sexuell läggning, har olika nationell, etnisk och/eller religiös bakgrund och särskilt gäller det par där den ena partern är majoritetssvensk och den andra en utomeuropé) och likaså får utomeuropeiska invandrare fler barn än majoritetsinvånarna och de nordiska och europeiska invandrarna och slutligen är de utomeuropeiska invandrarna koncentrerade till de tre storstadsregionerna och till de mellanstora städerna.

Allt detta innebär sammanfattningsvis att osannolikt och antagligen t o m astronomiskt många icke-vita barn och icke-vita tonåringar i de tre svenska storstadsregionerna och i de mellanstora svenska städerna i skrivande stund växer upp och lever med fattiga, ensamstående och frånskilda utomeuropeiska mammor i hushåll där de ofta kan ha två, tre, fyra eller t o m fem syskon och därtill i bostadsenheter som nästan alltid är extremt trångbodda liksom tyvärr ofta också nedslitna och undermåliga.


En mycket stor del av barnfattigdomen bland de 40-45 procenten barn och ungdomar som har någon slags utländsk bakgrund kan förklaras av skillnader i förvärvsfrekvens och arbetslöshet mellan vårdnadshavare som har ett eller flera barn folkbokförda hos sig – d v s de allra allra flesta majoritetssvenska vårdnadshavare (oavsett sexuell läggning och oavsett om de är bioföräldrar, styvföräldrar, fosterföräldrar, adoptivföräldrar o s v) som har bebisar, småbarn och s k preteen-barn boende permanent hemma hos sig förvärvsarbetar och är inte arbetslösa eller står helt utanför arbetsmarknaden medan ”omvänt” mycket stora andelar av invandrarföräldrarna är arbetslösa eller står utanför arbetsmarknaden.

Ensamstående mödrar med utländsk bakgrund är särskilt fattiga

En ny rapport från Försäkringskassan visar att 18% av alla barnhushåll med en ensamstående förälder lider av ekonomisk utsatthet att jämföra med 8% av alla barnhushåll och värst är det för/bland ensamstående mödrar med utländsk bakgrund (d v s både den s k första och andra generationen) – 42% i denna grupp lider av en långvarig ekonomisk utsatthet medan samma sak gäller för/bland hela 58% av de utrikes födda ensamstående mödrarna (d v s de invandrade ensamstående mödrarna).

Mer än vart tolfte barn växer upp i ett hushåll där minst en vårdnadshavare har skulder hos Kronofogden och i vissa miljonprogramsområden handlar det om en femtedel av alla barn

Mer än vart tolfte barn växer för närvarande upp i ett hushåll där minst en vårdnadshavare har skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden och i Göteborg och Stockholm handlar det om en femtedel av alla barn i vissa miljonprogramsområden:
 
 
Kronofogden har nyligen släppt de senaste siffrorna som listar procentandelen skuldsatta barnhushåll per kommun (och per stadsdel för de tre storstadskommunerna) och ”naturligtvis” är ensamstående föräldrar (läs: mödrar) kraftigt överrepresenterade som skuldsatta liksom barnhushåll i en viss typ av kommuner (läs: bruksorter) och vad gäller de tre storstadskommunerna så är det alldeles uppenbart att det handlar om miljonprogramsområdenas barnhushåll.
 
 
I början av juni 2020 levde 182 084 barn i ett hushåll där minst en vårdnadshavare hade skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden. Till denna siffra kommer ett okänt antal barn i hushåll med mycket små ekonomiska marginaler liksom ett okänt antal vårdnadshavare som har privata skulder till bl a kriminella. Att särskilt barnhushåll är/blir skuldsatta beror helt enkelt på att det är mycket dyrt att skaffa/ha barn.
 
Allt tyder tyvärr på att de nedanstående siffrorna kommer att bli mycket värre snart nu när (pandemi)lågkonjunkturen är här vilken kommer att slå mycket hårt mot just bruksorternas och miljonprogramsområdenas barnhushåll.
 
Högst andel barn med skuldsatta vårdnadshavare finns i Ljusnarsbergs, där siffran ligger på 20,1%. Därefter kommer Grums (19,9%) och Skinnskatteberg (18,7%). Lomma har den lägsta andelen barn som lever i skuldsatta hushåll med 1,8%, följt av Danderyd (1,9%) och Habo (2,4%).
 
Göteborg:
Angered 18,3%
Östra Göteborg 16,6%
Örgryte-Härlanda 5,2%
Majorna-Linné 4,8%
 
Malmö:
Söder 15,2%
Väster 7,7%
 
Stockholm:
Rinkeby-Kista 20,2%
Skärholmen 18,5%
Spånga-Tensta 14,2%
Södermalm 3%
Östermalm 3%
Norrmalm 2,6%
Kungsholmen 2,5%
 
OBS: Inte alla barn lider av att ha fattiga vårdnadshavare och förstår inte ens att deras vårdnadshavare är fattiga. Samtidigt är det just barn till vårdnadshavare som är skuldsatta som löper en stor risk att omhändertas och vårdas utanför hemmet och fosterhemsplaceras eller institutionaliseras.

Återigen om vulnerabiliteten bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund under pandemin

Det börjar verkligen blåsa upp till storm nu för landets invånare med utomeuropeisk bakgrund och både vad gäller att drabbas av viruset och att dö av viruset (mot bakgrund av att de redan är kraftigt överrepresenterade bland de som just dör av viruset och då faktorn och variabeln att bo trångt och bo litet är den största faktorn för att drabbbas och möjligen också för att dö av viruset just nu utöver ett sämre sjukdomstillstånd och hög ålder) och av att bli både riktigt och varaktigt fattig framöver (som om det inte var illa nog just nu – d v s de är redan fattiga överlag) inklusive alla barn och ungdomar med utomeuropeisk bakgrund vilka redan i alltför hög grad växer upp i (barn)fattiga (barn)hushåll:
 
Den genomsnittliga invånaren i Sverige (som är en människa), bor på 42 kvadratmeter (kvm) per person (d v s borträknat djur). Mest utrymme har de som bor i småhus – 47 kvm/person. De som bor i småhus i bostads- eller hyresrätter har vidare i genomsnitt ett boendeutrymme på 41 kvm per person respektive 40 kvm per person.
 
De som bor i flerbostadshus uppvisar i genomsnitt ett något mindre utrymme per person – 39 kvm/person för de som bor i bostadsrätt och 34 kvm/person för de som bor i hyresrätt. Allra minst utrymme har de som bor i specialbostäder såsom i studentbostäder och på äldreboenden – de disponerar i genomsnitt 29 kvm per person.
 
Nästan 80% (79,9%) av invånarna med utomeuropeisk bakgrund bor i flerbostadshus (d v s i praktiken s k höghus) och nästan 75% (73,6%) av dem bor i hyresrätter (d v s de äger inte sin bostad) medan bortemot 66% (63,5%) av dem bor mycket trångt. Detta innebär att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund i genomsnitt och i bästa fall bor på kring 28-30 kvm per person.
 
Omvänt bor endast kring 25% (27%) av majoritetsinvånarna i hyresrätter, nästan 60% (58,7%) av dem bor i småhus och närmare 50% (49,5%) av dem bor mycket rymligt/stort. Detta innebär att landets majoritetsinvånare i genomsnitt och i sämsta fall bor på kring 48-50 kvm per person.
 
Dessutom är 68% av samtliga hushåll i Sverige hushåll där ingen invånare mellan 0-18 år är folkbokförd/a – d v s över 2/3 av samtliga svenska hushåll är numera barnlösa hushåll (dock har många barnlösa djur som bor hos dem permanent och många som är barnlösa på pappret kan vara skilda föräldrar som har barn boende hos sig varannan vecka/helg o s v). Nästan 40% av samtliga svenska hushåll är dessutom singelhushåll.
 
Detta innebär i praktiken att över 50% av samtliga majoritetsinvånare bor ensamma idag utöver att de mestadels bor mycket rymligt och stort samt att över 75% av samtliga majoritetsinvånare bor i ett barnlöst hushåll. Att bo ensam och att bo utan barn plus att bo mycket rymligt/stort verkar vara en faktor och variabel som just nu är ett skydd mot viruset och som sannolikt förklarar att majoritetsinvånarna är proportionellt underrepresenterade bland de som dör av viruset just nu.
VAR.jpg
 
En av tio av alla invånare i Sverige lever vidare med en varaktigt låg ekonomisk standard vilket innebär att de har haft en mycket låg ekonomisk standard under 2018 (siffrorna från 2019 års deklarationer är då ännu ej klara) och under minst två av de tre föregående åren. Av de utrikes födda invånarna har 20% en varaktigt låg ekonomisk standard ”rakt av” att jämföra med 7% av de som är inrikes födda ”rakt av”, och denna sistnämnda siffra inkluderar då alltför många riktigt fattiga s k ”andrageneration:are”.
 
Av alla invånare som är födda i Afrika har 1/3 en varaktigt låg ekonomisk standard och av de som är födda i Asien har 1/4 det.
 
Av de utrikes födda barnen i Sverige har 40% vårdnadshavare som uppvisar en varaktigt låg ekonomisk standard jämfört med runt 5% av barnen som är inrikes födda och som har två inrikes födda föräldrar (de allra flesta av de sistnämnda är i praktiken ensamstående mödrar som saknar en varaktig partner).
 
Idag meddelade också en representant för Arbetsförmedlingen till Svenska Dagbladets näringslivsbilaga att de allra flesta av de 10 000-tals som nu har ”sparkats” på rekordtid p g a pandemin tyvärr är invånare med utomeuropeisk bakgrund då de som har arbete inom denna grupp (över 20% av samtliga invånare i dagens Sverige har då någon form av utomeuropeisk bakgrund) är kraftigt överrepresenterade inom servicenäringarna/branscherna, som hittills åtminstone står för flertalet av de som har förlorat jobbet p g a viruset. Exempelvis sade representanten för Arbetsförmedlingen att närmare 30% av alla kvinnor i landet med utomeuropeisk bakgrund redan är arbetslösa.

9-10% av alla invandrarbarn och andragenerationsbarn växer upp med vårdnadshavare som är varaktigt fattiga jämfört med 1% av de majoritetssvenska barnen

Sammanlagt 44 000 barn och ungdomar bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster och de barn som har invandrat till landet efter 2014 har då inte räknats in i statistiken. Hade alla de 10 000-tals barn och ungdomar (med utomeuropeisk bakgrund) som har invandrat till Sverige efter 2014 också ingått i statistiken så hade denna siffra varit än högre än så.
 
Hela 75% av dessa 44 000 barn och ungdomar har utländsk bakgrund och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund och vidare gäller detta t ex 20,2% av alla barn som är födda i Somalia liksom 14% av alla barn som är födda i Irak och Syrien och 8,5% av alla barn som är födda i Thailand.
 
Bland infödda majoritetssvenska barn och ungdomar bor och lever 1% hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster.
 
barn och ungdomar som bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster
 
majoritetssvenska barn och ungdomar: 1%
 
blandade barn och ungdomar: 3,5%
 
barn och ungdomar som tillhör ”andragenerationen”: 9,3%
 
utrikes födda barn och ungdomar: 10,5%
 
Då merparten av de barn och ungdomar som bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster är kraftigt koncentrerade till miljonprogramsområdena så innebär det att höga procentandelar av de barn och ungdomar som bor och lever i miljonprogramsområdena växer upp i fattigdom.
 
OBS: Inte alla barn och ungdomar som växer upp hos och med fattiga eller t o m mycket fattiga vårdnadshavare förstår att de är fattiga och inte alla lider heller av att vara fattiga men många gör det säkerligen. Dock kan det vara så att många barn och ungdomar med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena inte kan ta in till fullo att deras vårdnadshavare är fattiga eller t o m mycket fattiga.
 

En hög andel ”andrageneration:are” växer upp med fattiga föräldrar

En ny rapport från SCB visar att stora skillnader tyvärr föreligger mellan alla vuxna invånare i riket mellan 20-49 år som har hemmaboende barn som är mellan 0-12 år och vilket indikerar att alltför höga procentandelar av landets s k ”andrageneration:are” växer upp med fattiga föräldrar:

total procentandel vuxna mellan 20-49 år som har hemmaboende barn som är mellan 0-12 år gamla:

inrikes födda män: 23,1%

inrikes födda kvinnor: 22%

utrikes födda män: 25,5%

utrikes födda kvinnor: 30,3%

förvärvsarbetande vuxna mellan 20-49 år som har hemmaboende barn som är mellan 0-12 år gamla:

inrikes födda män: 97,6%

inrikes födda kvinnor: 91,8%

utrikes födda män: 84,1%

utrikes födda kvinnor: 62,5%

arbetslösa vuxna mellan 20-49 år som har hemmaboende barn som är mellan 0-12 år gamla:

inrikes födda män: 1%

inrikes födda kvinnor: 1,8%

utrikes födda män: 10,5%

utrikes födda kvinnor: 17,6%

vuxna mellan 20-49 år som står helt utanför arbetskraften som har hemmaboende barn som är mellan 0-12 år gamla:

inrikes födda män: 1,4%

inrikes födda kvinnor: 3,6%

utrikes födda män: 6%

utrikes födda kvinnor: 24,5%

UTR.jpg
 

En tredjedel av alla barn och ungdomar som tillhör den s k ”andragenerationen” och närmare 40% av alla invandrade barn och ungdomar växer upp med en låg ekonomisk standard att jämföra med 6% av de majoritetssvenska barnen och ungdomarna

År 2017 hade 14% av alla invånare i landet en varaktigt låg ekonomisk standard utifrån definitionen att de uppvisade en låg ekonomisk standard under 2017 samt även under minst två av de tre föregående åren.
Standard.jpg
 
En låg ekonomisk standard innebär att ha en disponibel inkomst som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga inkomsttagare under referensåret samt under minst två av de tre föregående åren. I alltför många fall handlar det de facto om att vara beroende av bidrag av olika slag eller om att ha en mycket låg förvärvsinkomst.
 
Av de utrikes födda invånarna uppvisade 19,8% en varaktigt låg ekonomisk standard under 2017 jämfört med 7,2% av de inrikes födda.
 
Dock är skillnaderna mycket stora mellan olika grupper av utrikes födda: 33,3% av samtliga invånare som är födda i Afrika hade en låg ekonomisk standard under 2017 liksom 25,1% av samtliga invånare som är födda i Asien. För de som är födda i Europa exklusive Norden låg andelen på 14,6% och för de som är födda i Sydamerika på 12,7% under 2017.
 
Bland alla barn och ungdomar mellan 0-18 år är skillnaderna likaså mycket stora vad gäller att växa upp i ett hushåll och med vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard:
 
andel barn och ungdomar mellan 0-18 år som växte upp i ett hushåll och med vårdnadshavare som uppvisar en låg ekonomisk standard under 2017:
inrikes födda med två inrikes födda föräldrar (d v s majoritetssvenska barn): 5,8%
inrikes födda med en inrikes född och en utrikes född förälder (d v s ”blandbarn”): 13%
inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (d v s ”andragenerationsbarn”): 32,9%
utrikes födda (d v s invandrarbarn): 38,9%
 
OBS: Inte alla barn som växer upp i fattiga hushåll och med fattiga vårdnadshavare förstår att de är fattiga och inte alla lider heller av det.