Category: attityder

9% vill idag ta emot fler flyktingar och anhöriginvandrare jämfört med 25% 2015

”Svenskarna och deras hövdingar” är uppenbarligen fortfarande en relation som verkar vara rätt så ”tajt” även om det kanske inte alltid är svårt att säga om det är väljarna som följer politikerna eller vice versa:
 
Sedan 2015 års historiska omsvängning i migrationspolitiken har det s k svenska folket uppenbarligen svängt rejält i sin syn på invandringen och flyktingmottagandet och idag är det endast 9% som vill ta emot fler flyktingar och invandrare jämfört med 25% 2015 medan 55% vill ta emot färre flyktingar och invandrare jämfört med 29% 2015 och trots att Sverige idag tar emot många gånger färre flyktingar och invandrare jämfört med åren innan 2015.
 
Särskilt ökar oviljan att ta emot fler flyktingar och invandrare bland 65-pluss:arna vilka samtidigt intressant nog är den del av väljarkåren som både växer kraftigt och som i mindre utsträckning röstar på SD jämfört med unga och medelålders väljare.
 
 
”Migrationspolitiken delar Socialdemokraterna, men inte på det sätt som S-krisen har beskrivits hittills. Det största regeringspartiet har stramat åt migrationspolitiken och skärpt tonen i migrationsdebatten, och samtidigt rasat i opinionen. Många kritiker har sett den nya migrationspolitiken som en förklaring till väljarflykten. Sidoorganisationerna har protesterat och en riksdagsledamot har valt att lämna sitt uppdrag.
 
Men en ny undersökning om flyktingmottagandet, som SvD beställt av Sifo, visar att skärningspunkten inte går mellan de S-väljare som vill ta emot fler respektive färre flyktingar. Nästan 80 procent av de tillfrågade stöder regeringens åtstramning av migrationspolitiken.
 
Bland Socialdemokraternas väljare svarar bara 7 procent att de vill se ett större mottagande. Samtidigt säger 40 procent att de vill att Sverige tar emot färre flyktingar än i dag, och 37 procent att de vill ha kvar dagens nivåer, som alltså redan är rejält åtstramade. Skärningspunkten går alltså snarare mellan de som vill ha en stram, och de som vill ha en ännu stramare migrationspolitik, om du frågar väljarna.”
 
(…)
 
”Det mest flyktingvänliga partiet är nu Socialdemokraternas regeringskollega Miljöpartiet. Bland deras väljare svarar 39 procent att de vill ta emot fler som flyr till Sverige. Spritt över riksdagens alla partier har andelen väljare som vill att vi tar emot färre gått från 52 till 55 procent jämfört med för ett år sedan. Men den stora ökningen sker bland de äldre. Där har andelen som vill se färre flyktingar än vad vi tar emot i dag gått från 51 till 73 procent.”
Namnlöst 2.jpg
Namnlöst.jpg

SD:s ”perfect storm” är (tyvärr) nu: Medan konfliktlinjerna baserade på klass, ålder, kön och region minskar i Sverige så ökar de som grundar sig på migration, etnicitet, kultur, hudfärg och religion

Ipsos undersökning rörande vilka polariserande konfliktlinjer som gäller i ett 30-tal av världens länder inklusive i Sverige indikerar på alla sätt och vis och med all önskvärd tydlighet att SD:s ”perfect storm” tyvärr verkligen är nu – d v s resultat som dessa förklarar antagligen åtminstone delvis varför SD just nu ”peak:ar” och slår i taket i opinionsundersökning efter opinionsundersökning tre månader innan valet i september.
 
Ett flertal tidigare undersökningar har indikerat att fr a klass-, köns- och ålderskonflikterna samt konflikterna mellan heteros och icke-heteros är på en mycket låg nivå just i Sverige jämfört med hur det ser ut i andra länder och att de dessutom har minskat rejält under de senaste åren medan samtliga konfliktlinjer som handlar om invandrare och minoriteter och (olika) kulturer och religioner hela tiden ökar och nu visar Ipsos undersökning att samma trend och tendens tyvärr håller i sig:
 
den största konfliktlinjen i (X land) går mellan:
unga och gamla: Sverige 6% (jfr Sydkorea 25%)
stad och land: Sverige 11% (jfr Kina 25%)
kvinnor och män: Sverige 12% (jfr Indien 25%)
rika och fattiga: Sverige 19% (jfr Ryssland 65%)
människor med olika politiska åsikter: Sverige 26% (jfr Argentina 70%)
 
den största konfliktlinjen i (X land) går mellan:
olika religioner: Sverige 32% (jfr samtliga länder 27%)
olika etniska grupper: Sverige 37% (jfr samtliga länder 25%)
invandrare och infödda majoritetsinvånare: Sverige 49% (jfr samtliga länder 30% och detta är det tredje högsta resultatet efter Italien 61% och Storbritannien med 50%)
 
är (X land) mer polariserat idag än för tio år sedan:
Sverige 73% (detta är det näst högsta resultatet tillsammans med Tyskland, Storbritannien och Italien och efter Spanien med 77%)
 
att blanda olika kulturer leder till konflikter:
Sverige 33% (detta är det näst högsta resultatet efter Ungern med 34%)
 
att blanda olika religioner leder till konflikter:
Sverige 30% (detta är det näst högsta resultatet efter Belgien med 31%)
Namnlöst.jpg

Motsättningarna mellan olika rasgrupper och etniska grupper samt mellan olika religiösa grupper fortsätter att öka i Sverige enligt ”European Quality of Life Survey” medan motsättningarna rika och fattiga och mellan unga och gamla fortsätter att hålla sig på en låg nivå

Senaste ”European Quality of Life Survey” fortsätter tyvärr att indikera att medan motsättningarna mellan rika och fattiga och mellan chefer och anställda går ned i Sverige jämfört med hur dessa motsättningar ser ut i övriga EU och medan motsättningarna mellan unga och gamla, mellan kvinnor och män och mellan grupper med olika sexuell läggning fortsätter att hålla sig på en låg nivå just i Sverige så ökar motsättningarna mellan olika rasgrupper och etniska grupper samt mellan olika religiösa grupper och tyvärr gäller det särskilt bland gruppen unga vuxna (18-29 år).
 
Resultat för Sverige i 2016 års ”European Quality of Life Survey”:
 
mycket stora motsättningar mellan olika rasgrupper och etniska grupper (EU-genomsnittet: 41%): 45% (18-29 år: 54%)
inga motsättningar mellan olika rasgrupper och etniska grupper (EU-genomsnittet: 13%): 4%
 
mycket stora motsättningar mellan olika religiösa grupper (EU-genomsnittet: 38%): 36% (18-29 år: 49%)
inga motsättningar mellan olika religiösa grupper (EU-genomsnittet: 18%): 10%
 
mycket stora motsättningar mellan rika och fattiga (EU-genomsnittet: 29%): 20%
inga motsättningar mellan rika och fattiga (EU-genomsnittet: 16%): 13%
 
mycket stora motsättningar mellan chefer och anställda (EU-genomsnittet: 26%): 11%
inga motsättningar mellan chefer och anställda (EU-genomsnittet: 15%): 12%
 
mycket stora motsättningar mellan kvinnor och män (EU-genomsnittet: 9%): 12%
inga motsättningar mellan kvinnor och män (EU-genomsnittet: 37%): 18%
 
mycket stora motsättningar mellan unga och gamla (EU-genomsnittet: 11%): 8%
inga motsättningar mellan unga och gamla (EU-genomsnittet: 37%): 33%
 
mycket stora motsättningar mellan grupper med olika sexuell läggning (EU-genomsnittet: 20%): 14%
inga motsättningar mellan grupper med olika sexuell läggning (EU-genomsnittet: 26%): 16%

Över en tredjedel av informanterna var emot invandrare från Afrika och Mellanöstern år 2016

Gång efter annan får vi alla läsa och höra om otaliga attitydundersökningar som om och om igen visar att svenskarna är allra mest positiva till invandring och till invandrare i hela västvärlden och så har det varit åtminstone ända sedan det senaste sekelskiftet men mycket sällan frågar alla dessa undersökningar om olika typer av invandring/invandrare och antagligen då det fram tills nu har ansetts vara oetiskt att göra det (d v s det är mycket vanligt att i svenska undersökningar helt enkelt klumpa ihop samtliga invandrare i en enda grupp för att inte peka ut, ”spec:a” och stigmatisera en viss grupp av invandrare).
 
Nu finns i alla fall Delmis (Delegationen för migrationsstudier) senaste rapport att tillgå – ”Attityder till invandring – en analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014-2016” som är författad av Jesper Strömbäck och Nora Theorin och som bygger på en paneldataundersökning – och så här ser det ut i reda och rena siffror:
Namnlöst.jpg
 
Det kan tyckas vara kontroversiellt eller t o m rasistiskt att ”hänga ut” utomeuropéerna så här genom att be informanterna att mer eller mindre ”ranka” och ”rate:a” vilka invandrare som de är ”för” eller ”emot” men faktum kvarstår att skillnaderna är mycket stora (t ex finns det i praktiken ingen invandringsfientlig opinion att tala om överhuvudtaget som är emot invandring och invandrare från Norden och Europa och knappt ens heller från Nordamerika) och det är alldeles uppenbart att det är invandrare från Afrika (35% är emot dessa) och invandrare från Mellanöstern (34% är emot dessa) och därefter invandrare från Asien (16% är emot dessa) och invandrare från Sydamerika (15% är emot dessa) som delar av det s k svenska folket är emot.
 
Sedan är det kanske inte särskilt ”roligt” att se dessa siffror för de invånare i landet som har bakgrund i Afrika, Mellanöstern, Asien och Sydamerika men jag är i varje fall för denna typ av diversifierade undersökningar och särredovisade siffror i stället för att klumpa samman samtliga invandrare i en enda grupp. Det ska slutligen också sägas att det är fler i Sverige som är för än emot de olika utomeuropeiska invandrargrupperna samt att det är sju resor värre i övriga västvärlden där de procentandelar som är emot utomeuropéerna generellt är (sky)höga.

Andelen invånare som vill ha en restriktiv (eller kanske t o m en mycket restriktiv) (flykting)invandringspolitik har exploderat under de senaste tre åren liksom andelen som anser att integrationen har misslyckats och inte fungerar

Andelen invånare i landet som vill ha och vill se färre (utomeuropeiska) flyktingar har mer än fördubblats på bara tre år sedan 2015 (från 20 till hela 41 procent) medan andelen som vill ha och vill se fler flyktingar har mer än halverats sedan dess (från 26 till ynka 12 procent).
 
Den negativa anti-flyktinginvandring-attitydomsvängningen är extremt kraftig och det har aldrig svängt så här snabbt och så här tydligt någonsin tidigare och detsamma gäller den numera mycket negativa synen på integration.
 
 
”Den negativa omsvängningen syns också i synen på hur nyanlända integreras i det svenska samhället. Andelen som anser att integrationen fungerar mycket dåligt har fördubblats på tre år, från 19 till 39 procent. I dag är det bara 7 procent som anser integrationen är välfungerande, medan de som är mycket eller ganska kritiska summerar till 76 procent.”
 
(…)
 
”Bland centerväljare är det 1 av 5 som vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar. Motsvarande siffror för Moderaterna är nästan 4 av 5. Skillnaderna är nästan lika tydliga mellan Socialdemokraternas och Miljöpartiets sympatisörer. Bland MP-väljarna vill 19 procent ha en stramare flyktingpolitik, jämfört med 55 procent för S-väljare.
 
Polariseringen syns också mellan kommuner med olika stort flyktingmottagande. I kommunerna med högst mottagande per capita 2015–2017 anser 4 av 10 att invandring är dåligt för Sverige. I kommunerna med lägst mottagande är andelen 3 av 10.”

Svenskarna fortsätter att uppvisa de mest antirasistiska och inkluderande åsikterna i EU

De genomantirasistiska svenskarna i Europas mest genomsegregerade land Sverige fortsätter att gå sin egen antirasistiska och segregerade s k Sonderweg genom svara på ett helt annat sätt än alla andra europeiska s k folkslag:
 
 
Svenskarna fortsätter att uppvisa de allra mest positiva attityderna till invandring och invandrare och särskilt gäller det utomeuropeisk invandring och utomeuropéer (hela 76% – SIC!) i EU-kommissionens senaste Eurobarometer som handlar om invandring och integration samtidigt som svenskarna är det europeiska s k folkslag som allra mest (hela 73% – SIC!) anser att integrationen har misslyckats.
Om mer om svenskarna och deras invandrare – ett axplock svenska extremresultat (d v s där svenskarna antingen är först/bäst eller sist/värst) ur Eurobarometer-rapporten som handlar om hur invånarna i de olika medlemsstaterna relaterar till invandring och invandrare i post-flyktingkrisåret 2015-EU:
 
Hur ofta interagerar du med invandrare på arbetsplatsen?: dagligen 35% (högsta procentsiffran i EU)
 
Hur viktigt är det att invandrarna delar samma kulturella traditioner som svenskarna?: mycket viktigt 16% (lägsta procentsiffran i EU)
 
Invandrarna tar jobben från svenskarna?: håller helt med 12% (lägsta procentsiffran i EU)
Take jobs.jpg
 
Synen på invandrarnas påverkan på samhället: mycket positiv 58% (högsta procentsiffran i EU)
 
Skulle du känna dig trygg med att ha en invandrare som chef?: helt och hållet 76% (högsta procentsiffran i EU)
 
Skulle du känna dig trygg med att ha en invandrare som granne?: helt och hållet 82% (högsta procentsiffran i EU)
 
Är diskriminering ett problem för invandrarna?: ett stort problem 85% (högsta procentsiffran i EU)
Diskriminering.jpg
Är negativa mediaframställningar av invandrare ett problem för invandrarna?: ett stort problem 67% (högsta procentsiffran i EU)
Media.jpg
 
Är de begränsade interaktionerna mellan invandrare och svenskar ett problem?: ett stort problem 74% (högsta procentsiffran i EU)
 
Bör starkare verktyg införas för att stävja diskrimineringen mot invandrare?: håller helt med 56% (högsta procentsiffran i EU)
 
Regeringen gör tillräckligt mycket för att uppmuntra integrationen?: håller med 39% (lägsta procentsiffran i EU)
 
Hur viktiga är arbetsgivarna för integrationen?: mycket viktiga 75% (högsta procentsiffran i EU)
 
Hur viktiga är skolorna och utbildningsväsendet för integrationen?: mycket viktiga 81% (högsta procentsiffran i EU)
 
Invandrarna bidrar till landet med nya idéer: håller helt med 87% (högsta procentsiffran i EU)
 
Invandrarna bidrar till landet med sina kulturer: håller helt med 93% (högsta procentsiffran i EU)
Kultur.jpg
 
Det måste göras mer för att invandrare och svenskar ska interagera mer med varandra på skolor och i bostadsområden: håller helt med 73% (högsta procentsiffran i EU)

Ny avhandling om majoritetssvenskarnas välfärdschauvinism

I slutet av vårterminen försvarades och publicerades en ny avhandling vid Stockholms universitet – Tina Goldschmidts ”Immigration, social cohesion, and the welfare state” – som med utgångspunkt i den aningen speciella situationen i Sverige för invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka ju inte ”tar jobben från svenskarna” utan snarare inte jobbar alls i alltför hög utsträckning (i många andra västländer så finns det omvänt statistiskt ”fog” för den högerextrema retoriken att invandrarna och deras barn ”tar jobben” från de infödda majoritetsinvånarna) undersöker hur detta statistiska faktum (d v s att full sysselsättning i det närmaste råder bland de infödda majoritetssvenskarna vilka i det närmaste jobbar ihjäl sig i skrivande stund medan landets invånare med bakgrund i fr a Afrika och Mellanöstern uppvisar en låg eller t o m en extremt låg sysselsättningsgrad) påverkar majoritetsbefolkningens benägenhet att vara negativ till att invandrarna och utomeuropéerna erhåller bidrag och andra typer av välfärdstjänster och indirekt vara öppen för att rösta på SD.
 
Utifrån begreppet välfärdschauvinism som innebär att en majoritetsinvånare är negativ till att invandrare och minoritetsinvånare erhåller bidrag och tar del av välfärdssystemet så visar avhandlingen bl a att om majoritetssvenskar bor i en stadsdel eller bor nära en stadsdel där arbetslösheten är låg bland minoritetsinvånarna så är ”bara” kring 22% av majoritetsbefolkningen ”välfärdschauvinistisk” men om majoritetssvenskarna bor i ett område som t ex gränsar till ett område som domineras av minoritetsinvånare, och särskilt med utomeuropeisk bakgrund, som uppvisar en hög eller t o m mycket hög arbetslöshet och omvänt en låg eller t o m mycket låg förvärvsfrekvens så är nästan 80% (SIC!) ”välfärdschauvinister”.
 
Avhandlingen jämför också situationen i dagens Tyskland med Sverige men då Sverige inhyser en högre andel invånare med utländsk bakgrund och vilket alltmer betyder utomeuropeisk bakgrund (kring en tredjedel av Sveriges befolkning har idag någon form av utländsk bakgrund jämfört med kring 22% i Tyskland) och då arbetslösheten är lägre bland invandrare och utomeuropéer i Tyskland så är det inte alltid så lätt att jämföra majoritetsbefolkningens attityder till minoritetsbefolkningen i de båda länderna.
 
Påfallande ofta erhåller SD också höga eller t o m mycket höga procentandelar i valkretsar, områden och stadsdelar som fr a gränsar till miljonprogramsområden som domineras av invånare med utomeuropeisk bakgrund och där arbetslösheten är hög och sysselsättningsgraden är låg.
 
Allt detta innebär att om landets alla minoritetsinvånare, och särskilt de med bakgrund i Afrika och Mellanöstern, arbetade i högre utsträckning och tog emot bidrag i lägre utsträckning så skulle majoritetssvenskarnas benägenhet att rösta på SD och att vara emot att utomeuropéerna erhåller bidrag minska dramatiskt.