Kategori: arbete

43% av samtliga arbetslösa i landet liksom 80% av samtliga invandrare som är arbetslösa är idag utomeuropéer

Under pandemin har överrisken att dö i viruset legat på mellan 200-220% bland ett flertal utomeuropeiska invandrargrupper och samtidigt har utomeuropéerna fått sparken och blivit av med jobbet som aldrig förr under pandemin vilket i slutänden innebär att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund både drabbas allra värst (d v s de dör oproportionellt mer än andra) av viruset samtidigt som de blir allt fattigare och det från en nivå som redan var rejält prekär redan innan pandemin.


Idag meddelar Arbetsförmedlingen att utomeuropéerna numera utgör osannolika 43% av samtliga arbetslösa i landet liksom än mer overkliga 80% av samtliga invandrare som är arbetslösa.
När pandemin väl är över är det m a o tyvärr högst sannolikt att Sveriges invånare med utomeuropeisk bakgrund inte bara har dött allra mest (proportionellt sett) när de slutgiltiga och sammanlagda dödssiffrorna summeras, kategoriseras och analyseras utan också har blivit ännu mer fattiga än vad de var innan pandemin utbröt.

Ny studie visar att personer med s k arabiskklingande namn fortsätter att diskrimineras

IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) i Uppsala har idag publicerat en ny rapport författad av Adrian Adermon och Lena Hensvik som bygger på den s k situation testing- eller praktikprövning-metoden och som tyvärr visar att den s k namndiskrimineringen är fortsatt påtaglig i det svenska arbetslivet och även vad gäller s k enkla jobb inom den s k gigjobbmarknaden:

I detta fall handlar det om s k arabiskklingande namn som i praktiken kan ”översättas” med namn som associeras till den s k MENA-regionen och i förlängningen till hela den muslimska världen inkluderande personer som även kan komma från t ex Afrikas horn och Östafrika samt Central-, Syd- eller Sydostasien då s k arabiskklingande namn är vanligt förekommande i stora delar av just den muslimska världen och sannolikt kan majoritetssvenskar i gemen inte heller skilja mellan s k arabiskklingande namn och t ex turkiska, persiska eller berbiska namn så även dessa namn berörs antagligen och naturligtvis är inte alla som bär ett s k arabiskklingande namn muslimer utan många är också kristna eller ateister eller något annat (d v s det finns naturligtvis också buddhister, zorastrer, mandéer, hinduer m fl som också bär ett s k arabiskklingande namn liksom en del svarta amerikaneroch det finns t o m en del adopterade som bär ett sådant namn liksom 100-tals majoritetssvenskar som har konverterat till islam):

Klicka för att komma åt r-2020-22-gigekonomin-som-dorroppnare.pdf

”Att ha ett gigjobb på CV:t hjälper inte unga med arabiskklingande namn att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Det visar en ny rapport från IFAU.

Rapportförfattarna har skickat fiktiva jobbansökningar till arbetsgivare som annonserat efter personal inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken. Därefter mättes hur ofta de sökande blev kontaktade av arbetsgivarna. Jobbsökare med arabiskklingande namn fick svar från en arbetsgivare i 10 procent av fallen.

Enligt studien värderas arbetslivserfarenhet inte över huvud taget för denna grupp. De sökande med arabiskklingande namn blev inte kontaktade av arbetsgivarna oftare vare sig de uppgav att de hade traditionell arbetslivserfarenhet eller erfarenhet från ett gigjobb, jämfört med om de varit arbetslösa under det senaste året. Jobbsökande med svenskklingande namn fick betydligt oftare svar från en arbetsgivare. Om de uppgav i sitt CV att de hade erfarenhet från ett traditionellt jobb fick strax över 21 procent svar. De som uppgav att de hade varit arbetslösa det senaste året fick svar på 17 procent av sina ansökningar, det vill säga ungefär dubbelt så ofta som sökande med arabiskklingande namn.

– Graden av etnisk diskriminering är fortsatt hög på den svenska arbetsmarknaden, säger Lena Hensvik som är en av två rapportförfattare. Det är också tydligt i vår studie att ett gigjobb inte verkar spela någon större roll för invandrarnas chans att gå vidare och få ett ordentligt fotfäste på arbetsmarknaden”.

Ny skrift från Länsstyrelsen i Stockholm som behandlar frågan om rasism i arbetslivet

I somras under och i samband med BLM-rörelsen/debatten beslutade den röd-gröna regeringen att länsstyrelserna i landet ska intensifiera arbetet med att motarbeta rasism i arbetslivet och på arbetsmarknaden och specifikt kopplat till diskriminering p g a hudfärg och nu har Länsstyrelsen i Stockholm, som sedan flera år tillbaka har arbetat med frågan i form av projektet Vidga normen i praktiken, publicerat en skrift för att inspirera landets övriga länsstyrelser – ”Ett jämlikt arbetsliv. Hudfärgens betydelse på arbetsmarknaden”:

”Hudfärgsbaserad diskriminering är i dag ett av de största hindren för att uppnå jämlikhet på svensk arbetsmarknad. I diskussioner som uppstår kommer du kanske någon gång att känna dig rådvill. Förhoppningsvis kan du då finna stöd i den här skriften. Syftet har varit att ge arbetsgivare, fack och arbetstagare en introduktion till arbetet med hudfärgsbaserad diskriminering och aktiva åtgärder.”

Klicka för att komma åt Ett%20jämlikt%20arbetsliv%20-%20Hudfärgens%20betydelse%20på%20arbetsmarknaden%20-%20webb.pdf

”Rasism och hudfärgsbaserad diskriminering är områden där vi inte har kommit så långt som vi kanske tror eller hoppas. Vi vet hur löneskillnaderna ser ut mellan kvinnor och män, men vad vet vi egentligen om löneskillnader kopplade till hudfärg? Och hur ”färgblinda” är våra arbetsplatser och hur säkerställer vi att diskrimineringslagstiftningen följs?”

(…)

”När det kommer till hudfärgsbaserad diskriminering är personer som rasifieras* som icke-vita mer utsatta och för dem är färgblindhet som verklighetsbild inte lika trovärdig. Vita svenskar däremot saknar ofta vana att förhålla sig till sin egen hudfärg. Vithet är norm i Sverige och när icke-vita diskrimineras och missgynnas innebär det att vita gynnas. Detta skakar om många vita människor, och arbetet med att lära sig och andra att se detta system är därför inte gjort i en handvändning.”

89% av alla kvinnliga städare i Stockholms län är utrikes födda

Stockholms läns nya Arbetshälsorapport 2020 ger verkligen ”syn för sägen” vad gäller den prekära situationen för den svenska huvudstadsregionens invandrare:

andel utrikes födda i Stockholms län: 25%

andel utrikes födda städare, hemservicepersonal m fl i Stockholms län: 94%

andel utrikes födda manliga städare, hemservicepersonal m fl: 93%
andel utrikes födda manliga köks- och restaurangbiträden, snabbmatspersonal m fl: 85%
andel utrikes födda manliga bil-, motorcykel- och cykelförare (d v s personer som levererar, transporterar och budar): 74%

andel utrikes födda kvinnliga städare, hemservicepersonal m fl: 89%
andel utrikes födda kvinnliga undersköterskor: 68%
andel utrikes födda kvinnliga köks- och restaurangbiträden, snabbmatspersonal m fl: 55%

De utrikes födda arbetar dessutom mer övertid (25% av männen) och mer deltid (26% av kvinnorna) än andra (och de är sannolikt också i mindre utsträckning fast heltidsanställda) samt uppvisar en nedsatt fysisk arbetsförmåga (20% av kvinnorna) och en nedsatt psykisk arbetsförmåga (27% av kvinnorna) mer än andra och de har oftare inte tillgång till företagshälsovård (44% av männen) samt har ett spänt arbete (27% av kvinnorna), ett tungt arbete (43% av kvinnorna och 40% av männen) och lyfter tungt i arbetet (25% av männen) mer än andra och slutligen utsätts de också för luftföroreningar (31% av männen) på jobbet mer än andra.

Därtill är de mer arbetslösa, mer bidragsberoende, mer sjukskrivna, mer fattiga, mer brottsutsatta och mer marginaliserade på livets alla områden än andra.

Partiet som förlorade sitt (kristna) hjärta


Idag kräver KD:s ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed och integrationspolitiska talesperson Sofia Damm i SvD att s k arbetsföra invånare som uppbär ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd (d v s det som tidigare och fortfarande i folkmun kallas socialbidrag) ska bli av med detta och i stället erhålla vad de kallar dagpenning och detta under en pandemi när 100 000-tals har blivit av med jobbet och fr a invånare med utomeuropeisk bakgrund samt unga vuxna.

https://www.svd.se/forsorjningsstod-bor-inte-ga-till-arbetsfora


KD vet också mycket väl vilka som kommer att drabbas allra mest om deras förslag genomförs:
Cirka 2% av majoritetsinvånarna uppbär idag ekonomiskt bistånd att jämföra med ca 5% av de som har bakgrund i övriga Norden och Europa och ca 20% av de som har bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika, i många miljonprogramsområden uppbär över 15% av de vuxna invånarna försörjningsstöd och idag utgör de utrikes födda över 60% av samtliga invånare som erhåller försörjningsstöd.


KD:s förslag ser då ut som följer: Arbetsföra arbetslösa som uppbär kommunalt försörjningsstöd ska i stället erhålla en statlig dagpenning.


”Dagpenningen kopplas till personen – till skillnad från försörjningsstödet som är kopplat till hushållet som helhet – och föreslås vara en fast summa på 385 kr per dag som inte är behovsprövad. Det innebär att marginaleffekterna som uppstår till följd av behovsprövning och hushållsinkomster i försörjningsstödet minskar från 100 till omkring 40 procent vid en dagsinkomst på 1000 kronor. Vinsten av att jobba ökar kraftigt.


Dagpenningen kopplas tydligt till den enskildes behov av utbildning och åtgärder för att bli matchningsbar. Arbetsförmedlingen får ställa höga – definitiva – krav på deltagande, utbildningsinsatser och arbetssökande. Avsteg från detta innebär ekonomiska sanktioner, där frånvaro kan innebära indragen dagpenning.”
Att just KD kräver detta måste sägas vara den sista spiken i kistan på den kristna och humanistiska socialpolitik som partiet en gång i tiden förestod – d v s att värna om de utsatta och svaga i samhället.

Endast utomeuropéerna kan rädda den svenska välfärden under de kommande tio åren

Välfärds- och vård- och omsorgssektorn behöver locka till sig runt 450 000 personer fram tills 2029 för att täcka upp för pensionsavgångarna och rädda den svenska välfärden och den enda ”arbetskraftsreservarmén” (OBS: utomeuropéerna är så klart inte några soldater som det går att sätta in och offra i något slags krig) som står till förfogande är landets invånare med utomeuropeisk bakgrund:


Sveriges kommuner och regioner (SKR) larmar nu i en ny demografisk prognos om att välfärds- och vård- och omsorgssektorn behöver attrahera 450 000 personer fram tills 2029 för att täcka upp för de fortsatt gigantiska pensionsavgångarna:


Mellan 2019-29 kommer osannolika 336 000 personer som just nu arbetar inom välfärds- och vård- och omsorgssektorn att gå i pension samtidigt som svenskarna bara blir allt äldre och äldre under de kommande tio åren. Samma problem gäller f ö inom snart sagt alla branscher och sfärer i det svenska samhället – 10 000-tals lärare och pedagoger går t ex just nu i pension och redan år 2025 beräknas det saknas mer än 65 000 lärare inom det svenska utbildningsväsendet.


För att den svenska välfärden ska säkerställas och räddas under det kommande årtiondet så krävs det att invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund kommer ut i arbetslivet och just söker sig till välfärds- och vård- och omsorgssektorn för p g a decennier av kraftigt fallande fruktsamhetstal bland majoritetsinvånarna så kommer antalet inrikes födda invånare i arbetsför ålder (20-66 år) att minska med hela 100 000 personer mellan 2019-29 medan de utrikes födda och fr a de utomeuropeiskt födda står för merparten av nytillskottet av invånare i arbetsför ålder under de kommande åren (av alla invånare mellan 0-15 år har då numera närmare 50% någon slags utländsk bakgrund).


Landets utländsk bakgrund-invånare står idag för både merparten av den samlade reproduktionen (d v s alla nyfödda bebisar plus alla nyanlända barn), det s k humankapitalets och arbetskraftens fortsatta upprätthållande (d v s alla invånare mellan 20-66 år) och den totala svenska befolkningsökningen medan andelen majoritetssvenskar stadigt minskar i antal både bland barn och ungdomar, inom arbetskraften och i totalbefolkningen i stort.


Idag är redan över 50% av den infödda majoritetsbefolkningen över 50 år gamla och uppemot en tredjedel av desamma är redan över 65 år gamla medan 95% av alla som invandrar från den utomeuropeiska världen är under 45 år gamla. Endast en tiondel av invånarna födda utanför Europa är ”omvänt” 60 år gamla eller äldre än så. Vidare har den arbetsföra majoritetssvenska befolkningen (20-66 år) minskat med 130 000 invånare under de senaste tio åren (d v s de har gått i pension, utvandrat eller avlidit) samtidigt som antalet arbetsföra invånare med utländsk och framför allt utomeuropeisk bakgrund har ökat med 250 000 invånare under samma tidsperiod.


Samtidigt är extremt höga andelar av invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund arbetslösa eller står utanför arbetslivet överhuvudtaget (d v s de är inte ens arbetssökande och många uppbär inte ens bidrag utan ”nolltaxerar”) så att få ihop denna demografiska ekvation under den närmaste framtiden – d v s att få ut utomeuropéerna en masse och kvinn/mangrant på den svenska arbetsmarknaden – avgör helt enkelt Sveriges öde och åtminstone rent ekonomiskt men just nu ser det tyvärr snarare ut som att det finns en mycket stor risk att det slutar med att Sverige kommer att härbärgera en jättelik underklass och lägre arbetarklass med utomeuropeisk bakgrund som också är mycket ung samtidigt som en kraftigt åldrad majoritetssvensk befolkning behöver allt fler välfärds- och vård- och omsorgstjänster.

Närmare en tredjedel av alla s k UVAS:are är födda utanför Europa

En ny rapport som undersöker de svenska s k UVAS:arna, d v s ungdomar och unga vuxna vilka varken arbetar, studerar eller gör praktik och vilka nästan alltid bor kvar hemma hos föräldrarna långt upp i åldrarna och vilka dessutom ofta ”nolltaxerar”, visar att runt 10% av Sveriges ungdomar och unga vuxna numera är s k UVAS:are.Av dessa, vilka motsvarar över 80 000 individer, är 40% utrikes födda och närmare 30% är födda utanför Europa. Av de 60% som är inrikes födda är en hög andel s k ”andrageneration:are” och en del är också blandade, d v s de har en inrikes och en utrikes född förälder.

Utöver dessa 80 000 individer tillkommer 10 000-tals ungdomar och unga vuxna vilka är arbetssökande och vilka ofta uppbär ekonomiskt bistånd och andra typer av bidrag.Uppemot 20% av samtliga utrikes födda ungdomar och unga vuxna är s k UVAS:are och uppemot 15% av samtliga s k ”andrageneration:are” som är ungdomar och unga vuxna är likaså UVAS:are. Av samtliga s k UVAS:are är runt 9% majoritetsinvånare.

Skyhög arbetslöshet bland akademiker med bakgrund i Afrika och Asien

Arbetslösheten är just nu rekordhög inte bara bland arbetarna och (de lägre) tjänstepersonerna utan även bland landets akademiker (personer som har en minst 2-årig eftergymnasial utbildning/examen) p g a pandemin och den ekonomiska kris som viruset har utlöst och tyvärr tyder allt på att det är akademikerna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund som har ”sparkats” allra mest:

arbetslöshet bland akademiker med bakgrund i Afrika och Asien: 22%

arbetslöshet bland majoritetssvenska akademiker: ca 2,5%

Invånare som är födda utanför Europa utgör dessutom numera närmare 43% av samtliga arbetslösa i hela riket och nästan 80% av samtliga arbetslösa som är utrikes födda liksom 53% av de långtidsarbetslösa (d v s att ha varit utan arbete i minst tolv månader).

”Även bland akademiker har arbetslösheten ökat på bred front under coronapandemin. Utrikesfödda är kraftigt överrepresenterade… Bland yrkesverksamma akademiker är ungefär en femtedel utrikesfödda. Den gruppen utgör 55 procent av de arbetslösa akademikerna.”

https://www.svd.se/rekordstor-arbetsloshet-bland-akademiker

”Fler kvinnor än män är arbetslösa, 56 600 respektive 48 900 personer. Andelen arbetslösa kvinnliga akademiker är 5,4 procent, en ökning med 1,3 procentenheter, och andelen män är 6,4 procent, en ökning med 1,7 procentenheter sedan september i fjol.

35 000 av de arbetslösa akademikerna har utbildning inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Högst andel arbetslösa finns i gruppen som utbildat sig inom humaniora och konst: 12,2 procent, en ökning med 3,5 procentenheter sedan september förra året.”

De utrikes födda och särskilt invånarna med utomeuropeisk bakgrund fortsätter att vara de som drabbas allra värst på arbetsmarknaden under pandemin

SCB har idag publicerat nya siffror som rör vilka som har drabbats hårdast på den svenska arbetsmarknaden under pandemin och under det tredje kvartalet 2020 – d v s i juli, augusti och september 2020 – och det står tyvärr utom allt tvivel att det är de utrikes födda som har drabbats allra värst och i huvudsak de utomeuropeiskt födda liksom unga vuxna s k ”andrageneration:are” med fr a utomeuropeisk bakgrund:


andel sysselsatta bland inrikes födda: 85,7% (en minskning med 1,1% jämfört med tredje kvartalet 2019)

andel sysselsatta bland inrikes födda kvinnor: 84,8%

andel sysselsatta bland inrikes födda män: 86,5%

andel sysselsatta bland utrikes födda: 67,6% (en minskning med 2,9% jämfört med tredje kvartalet 2019 och denna procentsiffra är betydligt lägre bland utomeuropeiskt födda då flertalet som är födda i övriga Norden och i större delen av Europa är sysselsatta)

andel sysselsatta bland utrikes födda kvinnor: 61,8%

andel sysselsatta bland utrikes födda män: 73,3%

andel arbetslösa bland inrikes födda: 4,4% (en ökning med 1% jämfört med tredje kvartalet 2019 och en mycket hög andel av de inrikes födda som är arbetslösa är unga vuxna s k ”andrageneration:are” med fr a utomeuropeisk bakgrund)

andel arbetslösa bland inrikes födda kvinnor: 3,9%

andel arbetslösa bland inrikes födda män: 4,9%


andel arbetslösa bland utrikes födda: 18,9% (en ökning med 4,7% jämfört med tredje kvartalet 2019 och denna procentsiffra är betydligt högre bland utomeuropeiskt födda)

andel arbetslösa bland utrikes födda kvinnor: 20,4%

andel arbetslösa bland utrikes födda män: 17,6%

Intervjuad i Länsstyrelsens i Stockholm Vidga normen-podd om svensk vithet och svenska rasrelationer

Jag talar om svensk vithet, svenska rasrelationer och svensk färgblind antirasism i dagens Sverige med fokus på arbetslivet tillsammans med Mona Nechma och Fatema Vanat i Länsstyrelsens i Stockholm Vidga normen-podd:


Varför är det relevant eller ens meningsfullt att tala om ras i relation till dagens Sverige?

Hur gick det till när svenskarna blev vitast av alla vita på jorden?

Varför var de svenska forskarna en gång i tiden världsledande inom rasforskningen?

Varför har Sverige och svenskarna kommit att bli världens mest (färgblinda) antirasistiska land och folk?

Vad innebär det att Sverige idag är västvärldens mest demografiskt heterogena och mångrasliga land efter USA?

Hur kan det komma sig att Sverige är det land i Väst där klyftorna och skillnaderna mellan vita och icke-vita är som mest extrema?


https://vidganormen.libsyn.com/konsekvenser-av-vithet-p-arbetsmarknaden


”Vad innebär svensk vithet och hur påverkar den arbetsmarknaden? I det fjärde avsnittet av Vidga normen podden pratar vi om det tillsammans med Tobias Hübinette, forskare i kritiska rasstudier vid Karlstad universitet.”