Kategori: arbete

Situationen för de utrikes födda akademikerna är fortsatt prekär

En JUSEK-rapport behandlar de utrikes födda akademikernas situation, d v s alla de som har invandrat till Sverige och som har minst tre års högskoleutbildning bakom sig och vilka tillhör det s k SACO-kollektivet:
 
Rapporten utgår ifrån den kris- och katastrofartade arbetskraftsbrist som råder nu och inför de kommande åren i Sverige och där det just främst saknas akademiker i 10 000-tal för att ersätta de jättelika pensionsavgångarna vilka i huvudsak berör majoritetssvenskarna. Idag har över sju av tio företag svårt att hitta personal att nyanställa – för fyra år sedan var motsvarande siffra 50% – och de jättelika vård- och omsorgssektorerna och skolsektorn och utbildningsväsendet behöver nyrekrytera 10 000-tals nya medarbetare.
 
Tyvärr är alltför många av landets 300 000 utrikes födda akademiker (som utgör 20% av alla inom det s k SACO-kollektivet), och särskilt de som är födda i Afrika och Asien, antingen arbetslösa (hela 28% av gruppen är tyvärr arbetslösa) eller så arbetar de i ett yrke som de är överkvalificerade för (hela 20% av alla utrikes födda akademiker som har ett arbete arbetar inte i yrken som är i nivå med deras utbildning) och en alltför stor andel innehar s k ”enkla jobb”, d v s jobb som inte kräver någon gymnasieutbildning. Faktum är att antalet invandrade akademiker med enkla jobb har ökat med nästan 17% på två år.
 
De utrikes födda akademikerna är samtidigt både generellt yngre än de inrikes födda akademikerna och har även en längre utbildning än de sistnämnda – bland utrikes födda akademiker har 57% minst fyra års eftergymnasial utbildning jämfört med 43% bland de inrikes födda akademikerna. År 2012 var vidare 37% av de utrikes födda akademikerna i Sverige utbildade i Sverige. Sysselsättningen är också högst bland de utrikes födda akademiker som har utbildat sig i Sverige – nästan 80% av dem var sysselsatta 2012 jämfört med knappt 60% av de som har utbildat sig utomlands.
 
Ekvationen går m a o tyvärr inte ihop och det är mycket brådskande att få de utrikes födda akademikerna i arbete p g a den rådande och skriande bristen på just akademiker på den svenska arbetsmarknaden.

Om att (än en gång) bli ett arbetsmiljöproblem

Så har jag blivit ett oangenämt och okärt arbetsmiljöproblem (igen) även vid Karlstads universitet, d v s min sedvanliga förbannelse som f ö alltid tidigare har resulterat i avsked och uppsägning från ett flertal f d arbetsplatser verkar fortfarande vara verksam och aktiv och aldrig har det då handlat om att jag inte jobbar och inte gör det jag ska och inte ”levererar” och producerar utan enbart om att kollegor i min närhet anses må dåligt på grund av mig och anses ta illa vid sig av mig – d v s det har enbart handlat om att jag är och (för)blir ett arbetsmiljöproblem (och är det inte adoptivföräldrar, män med asiatiska partners eller barn och barnbarn till högerextremister tillhörande de övre skikten så är det feminister, antirasister och vänsterforskare som anses fara illa p g a mig):
 
Hade nyss möte med ”min” prefekt och med ”min” dekan här i Karlstad angående min överklagan av tillsättningen av en forskartjänst vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet som Mekonnen Tesfahuney vid Karlstads universitet och Diana Mulinari vid Lunds universitet agerade sakkunniga för (se https://tobiashubinette.wordpress.com/2018/03/07/uppsala-universitet-hogskolevarlden-antirasism).
 
Då jag offentligen har anklagat min kollega Tesfahuney för att vara jävig liksom att jag (hittills) förgäves har bråkat och tjafsat med Karlstads universitet angående att få ut Tesfahuneys mejl till och från Mulinari liksom till och från Mattias Gardell och Irene Molina vid Uppsala universitet och även har informerat Värmlandstidningarna om att jag förvägras detta så uppfattas den konflikt som pågår just nu som ett arbetsmiljöproblem. Tesfahuney och jag har även oturligt nog våra kontor på samma våningsplan och i samma hus och i det närmaste i samma korridor.
 
Vi ser helt enkelt varandra flera gånger dagligen och Tesfahuney vägrar att ens hälsa på mig numera då han anser sig vara ett offer för förtal från min sida liksom även Mulinari anser sig vara och alla vi tre har då varit bekanta med varandra sedan många år tillbaka och vilket nog gör att både Tesfahuney och Mulinari (och även Gardell och Molina) ser min överklagan som ett ännu större förräderi, svek och hugg i ryggen på dem än om vi inte hade känt varandra alls.
 
Vi får nu se hur det hela slutar på min fortfarande ganska så nya arbetsplats Karlstads universitet och där Tesfahuney har arbetat i bra många fler år än vad jag har gjort (det handlar då om ett tvåsiffrigt antal år i Karlstad för dennes del medan jag bara har varit här i några terminer) och oavsett vad Överklagandenämnden för högskolan beslutar i ärendet den 20 april så går det väl inte att göra mina anklagelser om jäv, nepotism och korruption mot vare sig Tesfahuney, Mulinari, Gardell eller Molina ogjorda antar jag, d v s de är högst sannolikt oförlåtliga och oursäktliga i all evinnerlighet.
 
Dagens möte föranleddes av att Tesfahuneys prefekt hade talat med ”min” prefekt och nu ska även Tesfahuney och dennes prefekt ha ett möte med vår gemensamma dekan för att diskutera arbetsmiljöproblemet – d v s undertecknad. Flera av mina närmaste kollegor i Karlstad har dessutom även sedan flera år tillbaka och långt innan jag kom till Karlstad samarbetat med Tesfahuney i olika sammanhang och vilket gör att en del kollegor upplever min överklagan och konflikten som rätt så besvärlig och påfrestande och vilket naturligtvis är fullt förståeligt.

Födda i Asien, Afrika, Sydamerika och övriga Europa är massivt överrepresenterade inom arbetaryrkena medan födda i Nordamerika och Oceanien är massivt överrepresenterade inom tjänstemannayrkena

För alla som undrar vilka som idag bemannar de svenska arbetaryrkena (”kroppsarbetarna” eller ”handens arbetare” eller ”blue collar”-arbetare) respektive de svenska tjänstemannayrkena (”kontorsarbetarna” eller ”hjärnans arbetare” eller ”white collar”-arbetare): Födda i Asien, Afrika, Sydamerika och övriga Europa är massivt överrepresenterade inom arbetaryrkena medan födda i Nordamerika (d v s invandrare från USA och Kanada) och Oceanien (d v s invandrare från Australien och Nya Zeeland) är massivt överrepresenterade inom tjänstemannayrkena.
 
OBS: I nedanstående siffror ingår enbart de som är anställda och som förvärvsarbetar – d v s landets 100 000-tals utomeuropéer som inte ens har något arbete och någon sysselsättning finns inte ens med i nedanstående siffror.
 
procentandelar anställda män inom arbetaryrkena efter födelseland/region/kontinent 2016
andel anställda män inom arbetaryrkena: 53%
födda i Sverige: 51%
födda i övriga Norden: 52%
födda i övriga Europa: 64%
födda i Nordamerika: 43%
födda i Oceanien: 37%
födda i Asien: 66%
födda i Afrika: 78%
födda i Sydamerika: 65%
 
procentandelar anställda män inom tjänstemannayrkena efter födelseland/region/kontinent 2016
andel anställda män inom tjänstemannayrkena: 47%
födda i Sverige: 49%
födda i övriga Norden: 48%
födda i övriga Europa: 36%
födda i Nordamerika: 57%
födda i Oceanien: 63%
födda i Asien: 34%
födda i Afrika: 22%
födda i Sydamerika: 35%
 
procentandelar anställda kvinnor inom arbetaryrkena efter födelseland/region/kontinent 2016
andel anställda kvinnor inom arbetaryrkena: 44%
födda i Sverige: 41%
födda i övriga Norden: 40%
födda i övriga Europa: 55%
födda i Nordamerika: 38%
födda i Oceanien: 32%
födda i Asien: 62%
födda i Afrika: 80%
födda i Sydamerika: 60%
 
procentandelar anställda kvinnor inom tjänstemannaryrkena efter födelseland/region/kontinent 2016
andel anställda kvinnor inom tjänstemannayrkena: 56%
födda i Sverige: 59%
födda i övriga Norden: 60%
födda i övriga Europa: 45%
födda i Nordamerika: 62%
födda i Oceanien: 68%
födda i Asien: 38%
födda i Afrika: 20%
födda i Sydamerika: 40%

Diverse nya siffror om landets ”working poor” från SCB:s SILC-undersökning

Procentandelar som förvärvsarbetar men ändå är fattiga (d v s de lever under fattigdomsgränsen), d v s de som i USA kallas ”working poor” och vilka utgör arbetarklassen absolut lägsta skikt (OBS: i siffrorna ingår inte alla de som arbetar s k svart och erhåller lönen i kontanter i kuvert och de är antagligen 10 000-tals bland fr a utomeuropéerna):
majoritetssvenskar 4,5%
”andra generationen” 9,8%
utrikes födda 14,8%
 
Procentandelar som lever på marginalen och nära fattigdomsgränsen och som riskerar att hamna i ekonomisk fattigdom och social utslagning:
majoritetssvenskar 12,3% (i hög grad unga vuxna, ensamstående mödrar med barn, singlar samt kvinnliga pensionärer och änkor)
”andra generationen” 33,5% (OBS: denna siffra är kraftigt förhöjd bland ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund)
utrikes födda 37,7% (OBS: denna siffra är kraftigt förhöjd bland de utomeuropeiska invandrarna)

Skillnaden i etableringsgrad efter uttagen doktorsexamen är stor mellan de disputerade som har svensk respektive utländsk bakgrund

En ny rapport från Universitetskanslersämbetet som undersöker etableringsgraden bland disputerade 3-8 år efter uttagen doktorsexamen vid en svensk högskola visar att det finns stora skillnader mellan de med doktorsgrad som har svensk bakgrund och de med doktorsgrad som har utländsk bakgrund samt att dessa skillnader tyvärr även kvarstår över tid.

Idag har kring 15-20% av alla nydisputerade vid landets samtliga lärosäten någon form av utländsk bakgrund och fortfarande dominerar de som är utrikes födda (80% av alla med utländsk bakgrund som har en svensk doktorsexamen) medan de som är födda och uppvuxna i Sverige med utrikes födda föräldrar än så länge utgör en relativt liten grupp (20% av alla med utländsk bakgrund som har en svensk doktorsexamen) av landets invånare med en doktorsexamen.

De doktorsexaminerade med svensk bakgrund uppvisar överlag en högre etableringsgrad på arbetsmarknaden än de med utländsk bakgrund 3 år efter disputationen – 83% jämfört med 76%, och för kvinnor med svensk och utländsk bakgrund är skillnaden 8 procentenheter och för män med svensk och utländsk bakgrund handlar skillnaden om 7 procentenheter.

Namnlöst.jpg

8 år efter uttagen doktorsexamen är 81% av de disputerade kvinnorna med utländsk bakgrund etablerade på arbetsmarknaden i jämförelse med 87% av de disputerade kvinnorna med svensk bakgrund. Vad gäller männen är 83% av männen med utländsk bakgrund etablerade på arbetsmarknaden 8 år efter uttagen doktorsexamen i jämförelse med 90% av de disputerade männen med svensk bakgrund.

För kvinnor med utländsk respektive svensk bakgrund är skillnaden störst inom medicin (9 procentenheter) och för män med utländsk respektive svensk bakgrund är skillnaden störst inom humaniora (hela 12 procentenheter) men även inom teknik är skillnaden stor (10 procentenheter).

Malmö fortsätter att vara Sveriges framtid: 40% av de utrikes födda är arbetslösa jämfört med 4-5% av majoritetsbefolkningen och snart har en tredjedel någon form av utomeuropeisk bakgrund

Malmö är som alltid Sveriges framtid – d v s det som just nu händer i Stor-Malmö är det som kommer att hända även i övriga landet inom en snar framtid:
 
I Malmö har över 55% av alla invånare någon form av utländsk bakgrund, kring en tredjedel av alla invånare i staden har någon form av utomeuropeisk bakgrund och bland alla invånare mellan 0-29 år så har kring 65% någon form av utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund och sådana ”mångfaldssiffror” kommer snart att gälla i större delen av det urbana Sverige (d v s i landets storstäder och mellanstora städer).
 
Samtidigt som tillväxten och högkonjunkturen just nu är urstark och brännhet i Malmö med omnejd (d v s i Stor-Malmö) och samtidigt som allt fler arbetstillfällen skapas i staden och samtidigt som kommunen, myndigheterna och företagen i Malmö tvingas ”massimportera” icke-malmöiter i 10 000-tal (d v s skåningar som inte bor i Malmö liksom även danskar och t o m hallänningar, sydsmålänningar och blekingebor) för att täcka upp för de stora pensionsavgångarna och för att råda bot på den extrema arbetskraftsbristen och kompetensförsörjningsbristen som råder i staden så är arbetslösheten bland malmöborna rekordhög och ligger idag på 14,9% (och vilket är en dubbelt så hög arbetslöshetssiffra som den som gäller i övriga landet).
 
arbetslösa i Malmö
 
födda i Sverige: ca 7-8% (i denna siffra ingår ett stort antal s k ”andrageneration:are” som inte har klarat grundskolan och som saknar gymnasieutbildning och antagligen är ej mer än kring 4-5% av alla majoritetssvenska malmöiter arbetslösa)
 
utrikes födda: 40% (bland de som är födda i Afrika, Asien och Latinamerika, d v s de s k utomeuropéerna, så är denna siffra än högre än så och utöver dessa 40% så står stora procentandelar av utomeuropéerna helt utanför arbetsmarknaden, d v s de räknas inte ens in i arbetslöshetsstatistiken)
 
unga vuxna (18-24 år gamla): 20,2% (i denna siffra ingår ett stort antal s k ”andrageneration:are” som inte har klarat grundskolan och som saknar gymnasieutbildning och bland utrikes födda män som är 18-24 år gamla så handlar det om en arbetslöshet som uppgår till osannolika 42,8 %)
 
Oavsett utbildningsnivå så drabbas utrikes födda av arbetslöshet i större utsträckning än inrikes födda: En utrikes född drabbas i genomsnitt två till tre gånger oftare av arbetslöshet än en inrikes född med samma utbildningsnivå.
 
När tillväxten saktar in och när högkonjunkturen ersätts av en lågkonjunktur så tyder allt på att det tyvärr kommer att sluta i en social (och inte minst privatekonomisk) katastrof för de utomeuropeiska malmöiterna vilka numera utgör uppemot en tredjedel av Malmös befolkning.

Utomeuropéernas arbetsmarknadssituation, (privat)ekonomiska problem och extrema fattigdom fortsätter att förskräcka

Utomeuropéernas arbetsmarknadssituation, (privat)ekonomiska problem och extrema fattigdom och misär fortsätter att förskräcka enligt en ny rapport från SCB.
 
Sedan 2005 har antalet invånare födda utanför Europa i åldrarna 20-64 år (d v s i s k arbetsför ålder) med låg utbildning ökat kraftigt med hela 129,8% medan antalet invånare med låg utbildning som är födda i Sverige och i Europa i åldrarna 20-64 år omvänt har minskat kraftigt (de har fr a gått i pension).
 
De invånare som är födda utanför Europa i åldrarna 20-64 år med låg utbildning är dessutom mycket unga – över 40% av dem är mellan 20-34 år – medan de invånare med låg utbildning som är födda i Sverige och i Europa i åldrarna 20-64 år omvänt är mycket äldre – merparten av dem är mellan 55-64 år gamla. År 2016 var f ö 67% av alla födda utanför Europa födda i Asien, 20% i Afrika, 7,8% i Sydamerika och de resterande i Nordamerika och Oceanien.
Namnlöst.jpg
 
arbetslöshet bland födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år: 36,9%
sysselsättningsgrad bland födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år: 42,8%
födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år som helt står utanför arbetsmarknaden: 32,1%
 
arbetslöshet bland födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år: 17%
sysselsättningsgrad bland födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år: 68,4%
födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år som helt står utanför arbetsmarknaden: 17,6%
Namnlöst 2.jpg
 
Här nedan redovisas ovanstående siffror uppdelade på kön:
 
arbetslöshet bland män födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år: 33,7%
sysselsättningsgrad bland män födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år: 53,3%
män födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år som helt står utanför arbetsmarknaden: 19,6%
 
arbetslöshet bland kvinnor födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år: 41,2%
sysselsättningsgrad bland kvinnor födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år: 33,1%
kvinnor födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år som helt står utanför arbetsmarknaden: 43,8%
 
arbetslöshet bland män födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år: 18,7%
sysselsättningsgrad bland män födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år: 71,1%
män födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år som står utanför arbetsmarknaden: 12,6%
 
arbetslöshet bland kvinnor födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år: 15,1%
sysselsättningsgrad bland kvinnor födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år: 65,7%
kvinnor födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år som står utanför arbetsmarknaden: 22,6%
 
Utöver ovanstående invånare som är födda utanför Europa så tillkommer ett snabbt växande antal s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund vilka är födda i Sverige med utomeuropeiska föräldrar och vilka också har stora svårigheter att ta sig in på och etablera sig på arbetsmarknaden då alltför många av dem inte har klarat högstadiet gymnasiet och/eller högskolan (d v s de har låg utbildning).