Kategori: arbete

Arbetslösheten bland utomeuropéerna är 730% högre än arbetslösheten bland inrikes födda och både rakt av och bland de som har en eftergymnasial utbildning

Arbetslösheten bland utomeuropéerna är 730% högre än arbetslösheten bland inrikes födda och både ”rakt av” och bland de som har en eftergymnasial utbildning:
 
arbetslöshet bland inrikes födda invånare: 4,1% (OBS: en mycket hög andel av dessa är s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund)
arbetslöshet bland invånare födda i Europa: 7,3%
arbetslöshet bland invånare födda utanför Europa: 22% (födda i Afrika och Asien: ca 30%)
 
arbetslöshet bland inrikes födda invånare med en eftergymnasial utbildning: 1,9%
arbetslöshet bland invånare födda i Europa med en eftergymnasial utbildning: 3,5%
arbetslöshet bland invånare födda utanför Europa med en eftergymnasial utbildning: 13,9%
 
arbetslöshet bland inrikes födda invånare med en förgymnasial utbildning: 5%
arbetslöshet bland invånare födda i Europa med en förgymnasial utbildning: 18%
arbetslöshet bland invånare födda utanför Europa med en förgymnasial utbildning: 39%
Namnlöst.jpg

Ungdomsarbetslösheten fortsätter att gå ned men samtidigt är hela 22% av landets ungdomar föremål för kommunernas aktivitetsansvar då de inte har genomfört en gymnasieutbildning

Saxat ur senaste numret av SCB:s tidskrift Välfärd:
 
Idag är hela 22% av Sveriges samtliga ungdomar och unga vuxna mellan 16-20 år föremål för kommunernas aktivitetsansvar, d v s de har varken genomfört eller fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning eller studerar på ett gymnasieprogram (d v s de har inte kommit in på gymnasiet eller hoppat av gymnasiet eller misslyckats med sina gymnasiestudier) och av dessa studerar 40% på ett introduktionsprogram och varav hälften är nyanlända och de ungdomar och unga vuxna som har utländsk bakgrund (och antagligen i huvudsak utomeuropeisk bakgrund) är kraftigt överrepresenterade bland de sammanlagt 115 000 invånare i åldrarna 16-20 år som just nu ingår i kommunernas aktivitetsansvar.
 
Visserligen har den svenska ungdomsarbetslösheten rasat på senare år p g a den rådande högkonjunkturen (den är nu nere på ”ynka” 8,7%) men samtidigt blir klyftan mellan de ungdomar och unga vuxna som har ett jobb eller ej allt större och alltmer handlar det om just utbildningsnivån:
 
arbetslöshet bland unga vuxna (18-24 år) med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå: 23,8%
 
arbetslöshet bland unga vuxna (18-24 år) med gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå: 6,6%
 
arbetslöshet bland unga vuxna (18-24 år) med högskoleutbildning som högsta utbildningsnivå: 4%

Ny rapport visar att skillnaderna är mycket stora vad gäller etableringen inom arbetslivet för olika invandrargrupper

ESO:s (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) och Joakim Ruists nya rapport ”Tid för integration” som också kritiseras för att räkna fel på vad invandringen/invandrarna kostar i skattemedel fortsätter trenden att ”avhomogenisera”, diversifiera och ”spec:a” landets invandrargrupper som vanligtvis behandlas som en enda homogen ”klumpgrupp” såsom t ex när både forskare, journalister och politiker säger att det tar så och så många år innan en invandrare får sin första anställning i Sverige och oavsett om många kanske finner det oetiskt att ”hänga ut” att somalierna, irakierna, afghanerna, syrierna och libaneserna har det långt mycket svårare vad gäller att komma in på den svenska arbetsmarknaden än de f d jugoslaverna.

https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2016/11/Hela-2018_3.pdf

https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2016/11/Onlineappendix.pdf

På sid. 38 skriver Ruist bl a att:

”Det kan noteras att integrat- ionen gått jämförelsevis bra för flyktingar från länder i Europa, samt att de två icke-europeiska länder som står ut i positiv riktning, det vill säga Chile och Etiopien/Eritrea, skiljer sig från samtliga länder de jämförs med i att den dominerande religionen i landet är kristendom. Detta kan tänkas ha betydelse både om det innebär ett mindre ”kulturellt avstånd” till Sverige och om det finns en större diskriminering mot icke-kristna än kristna invandrare. Detta är dock bara hypoteser som inte kan styrkas här.”

https://www.dn.se/arkiv/ekonomi/flyktinggrupper-har-olika-svart-att-fa-jobb

 

33944318_10155674056800847_8260239304492580864_n.jpg

”Efter 10–15 år har flyktinggrupperna, oavsett vilket decennium de kom till Sverige nått ungefär samma nivå på sysselsättningen.

Däremot är skillnaderna mellan grupperna stora. Flyktingar från det forna Jugoslavien, samt Etiopien och Eritrea har haft det betydligt lättare att snabbt komma in på arbetsmarknaden, än flyktingar från Irak, Iran, Syrien, Libanon, Afghanistan och Somalia har haft.

Även om skillnaderna i sysselsättningsnivå minskar så är de fortfarande betydande efter 15 år i landet. Det skiljer hela 20 procentenheter mellan flyktingar från det forna Jugoslavien och flyktingar från Somalia.

Exakt vad det beror på kan inte Ruist säga. En förklaring som tidigare framförts är att skillnaderna kan bero på att de olika grupperna har också olika utbildningsnivå. Men i ESO-rapporten slår Ruist fast att utbildningsnivån har ”låg förklaringsgrund”.

Däremot kan det vara så att hur relevant en utbildning är för svensk arbetsmarknad kan variera mellan de olika flyktningarnas hemländer.”

En tredjedel av alla utomeuropéer som har ett arbete har en tidsbegränsad anställning

32% eller närmare en tredjedel av alla utomeuropéer som överhuvudtaget har ett arbete (d v s utöver de cirka 25% utomeuropéer som är arbetslösa och utöver de cirka 25% utomeuropéer som står helt utanför arbetsmarknaden och ej ingår i arbetskraften överhuvudtaget och därför vare sig finns med i statistiken över de arbetslösa eller i statistiken över de förvärvsarbetande) har ett tidsbegränsat arbete och de flesta av dem arbetar även deltid, d v s de är vikarier, timanställda, provanställda, praktikanter, säsongsarbetare eller projektanställda (och många ingår och deltar i olika former av s k arbetsmarknadspolitiska åtgärder) och tyvärr är denna procentsiffra än högre bland de utomeuropeiska kvinnorna. Bland inrikes födda gäller siffran 13,63% och en hög andel av dessa är s k ”andrageneration:are” eller unga vuxna – d v s de allra flesta majoritetssvenskar i arbetsför ålder som är över 25-30 år gamla och av båda könen har idag en fast heltidstjänst. Tidigare under stora delar av 1900-talet var höga procentandelar av de majoritetssvenska kvinnorna tidsbegränsat anställda men idag verkar utomeuropéerna ha övertagit deras position som den s k reservarbetskraften (och än mer som utgörande det s k prekariatet) på den svenska arbetsmarknaden.

 

https://arbetet.se/2018/05/16/var-femte-utrikesfodd-har-en-otrygg-anstallning

 

 

Namnlöst.jpg

Arbetslösheten bland utrikes födda per kommun

Drabbande interaktiv karta över hela riket som visar procentandelen arbetslösa utrikes och inrikes födda och de allra allra flesta utrikes födda som är arbetslösa är (proportionellt sett) utomeuropéer medan de allra allra flesta inrikes födda som är arbetslösa har (proportionellt sett) utomeuropeisk bakgrund. I inget annat västland i världen är då skillnaderna så här stora som i högkonjunkturens, arbetskraftsbristens och antirasismens superrika Sverige.
 
Tyvärr är procentsiffrorna dessutom än mer extrema för specifika utomeuropeiska grupper – bland t ex invånare med bakgrund i subsahariska Afrika och i den s k MENA-regionen så handlar det om än högre procent än de som anges ”rakt av” för utrikes födda:
 
arbetslöshet i Filipstad:
utrikes födda: 47,9% (denna siffra är då än högre bland de som har bakgrund i subsahariska Afrika och i den s k MENA-regionen)
inrikes födda: 5,2% (de flesta är då proportionellt sett ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund)
 
arbetslöshet i Härnösand:
utrikes födda: 44,3%
inrikes födda: 5,5%
 
arbetslöshet i Flen:
utrikes födda: 40,6%
inrikes födda: 6%
 
arbetslöshet i Hultsfred:
utrikes födda: 45,3%
inrikes födda: 3,9%
 
o s v o s v o s v

Över hälften av landets arbetslösa har idag utomeuropeisk bakgrund och vilket aldrig någonsin har hänt tidigare i svensk historia

Arbetsförmedlingen senaste verksamhetsstatistik som kom idag och som täcker mars månad i år (d v s det är alltid någon veckas eftersläpning i statistiken) visar att utomeuropéerna med all sannolikhet utgör en bra bit över 50% av Sveriges samtliga arbetssökande i skrivande stund och vilket aldrig någonsin har hänt tidigare i svensk historia.
 
Arbetslösheten fortsatte i mars att sjunka bland de inrikes födda och framför allt bland landets majoritetssvenskar och är nu nere på de rekordlåga nivåer som gällde under den socialistiska välfärdsstatens guldålder på 1950-, 60-, 70- och 80-talen medan hela 47% av samtliga arbetslösa idag är födda utanför Europa och i huvudsak har de bakgrund i subsahariska Afrika och i Mellanöstern och av samtliga arbetssökande som är utrikes födda så utgjorde de som är födda utanför Europa osannolika 82% i mars månad – d v s de allra flesta invandrare som är födda i Norden och Europa har idag ett arbete.
 
Då en mycket hög andel av de 163 000 inrikes födda arbetslösa är s k ”andrageneration:are” med föräldrar som är födda utanför Europa så går det just nu och tyvärr med fog att säga att en bra bit över hälften av landets alla arbetslösa har någon form av utomeuropeisk bakgrund och möjligen kring 55-60%. Utöver de aktivt arbetssökande så tillkommer tyvärr 100 000-tals invånare med utomeuropeisk bakgrund som inte förvärvsarbetar överhuvudtaget och som därför inte ens är med i Arbetsförmedlingens statistik och som både utgörs av invandrade och s k ”andrageneration:are”.

Situationen för de utrikes födda akademikerna är fortsatt prekär

En JUSEK-rapport behandlar de utrikes födda akademikernas situation, d v s alla de som har invandrat till Sverige och som har minst tre års högskoleutbildning bakom sig och vilka tillhör det s k SACO-kollektivet:
 
Rapporten utgår ifrån den kris- och katastrofartade arbetskraftsbrist som råder nu och inför de kommande åren i Sverige och där det just främst saknas akademiker i 10 000-tal för att ersätta de jättelika pensionsavgångarna vilka i huvudsak berör majoritetssvenskarna. Idag har över sju av tio företag svårt att hitta personal att nyanställa – för fyra år sedan var motsvarande siffra 50% – och de jättelika vård- och omsorgssektorerna och skolsektorn och utbildningsväsendet behöver nyrekrytera 10 000-tals nya medarbetare.
 
Tyvärr är alltför många av landets 300 000 utrikes födda akademiker (som utgör 20% av alla inom det s k SACO-kollektivet), och särskilt de som är födda i Afrika och Asien, antingen arbetslösa (hela 28% av gruppen är tyvärr arbetslösa) eller så arbetar de i ett yrke som de är överkvalificerade för (hela 20% av alla utrikes födda akademiker som har ett arbete arbetar inte i yrken som är i nivå med deras utbildning) och en alltför stor andel innehar s k ”enkla jobb”, d v s jobb som inte kräver någon gymnasieutbildning. Faktum är att antalet invandrade akademiker med enkla jobb har ökat med nästan 17% på två år.
 
De utrikes födda akademikerna är samtidigt både generellt yngre än de inrikes födda akademikerna och har även en längre utbildning än de sistnämnda – bland utrikes födda akademiker har 57% minst fyra års eftergymnasial utbildning jämfört med 43% bland de inrikes födda akademikerna. År 2012 var vidare 37% av de utrikes födda akademikerna i Sverige utbildade i Sverige. Sysselsättningen är också högst bland de utrikes födda akademiker som har utbildat sig i Sverige – nästan 80% av dem var sysselsatta 2012 jämfört med knappt 60% av de som har utbildat sig utomlands.
 
Ekvationen går m a o tyvärr inte ihop och det är mycket brådskande att få de utrikes födda akademikerna i arbete p g a den rådande och skriande bristen på just akademiker på den svenska arbetsmarknaden.