Kategori: Alternativ för Sverige

Igår var en glädjens dag för Alternativ för Sverige medan Sverigedemokraterna bittert slickade sina sår

Igår gladde sig Alternativ för Sverige (AfS) storligen åt att för första gången sedan partiet bildades 2018 ha vunnit flera mandat i ett val samtidigt som SD bittert slickade sina sår och knappt ens kommenterade att partiet backade i ett val för första gången någonsin i partiets 33-åriga historia.


AfS i 2018 års riksdagsval: 0,31% (noll mandat och som mest 0,36% i Stockholms kommun och Uppsala län, 0,35% i Södermanlands län och Västra Götalands län samt 0,34% i Göteborgs kommun och Stockholms län)

AfS i 2019 års EU-val: 0,46% (noll mandat men anmärkningsvärt höga resultat i bl a Grums med 1,02%, i Ljusnarsberg med 1,59%, i Smedjebacken med 1,31%, i Storfors med 1,54% samt i Älvdalen med 1,01%)

AfS i 2021 års kyrkoval: 1,24% (tre mandat i kyrkomötet och ett mandat vardera i Göteborgs, Visbys och Stockholms stiftsfullmäktigeförsamlingar)


En av ett fåtal SD:are som trots allt kommenterade det bittra valnederlaget (här på Facebook) var SD:s chefsideolog Mattias Karlsson, vilket AfS ledare Gustav Kasselstrand kommenterade på följande vis (på Twitter) och han påminde därmed indirekt om att hela den svenska s k nationella rörelsen är som en enda jättelik storfamilj som ständigt bråkar och råkar i luven på varandra.


Det är då ett faktum att de enda två partier som står till höger om SD som under de senaste åren har ställt upp i val dels är gamla Sverigedemokratisk ungdom (SDU) – d v s AfS – och dels Nordiska motståndsrörelsen (NMR) som också har sitt ursprung i SD i form av den SD-anknutna Stockholmsbaserade ungdomsorganisationen Oberoende nationell ungdom (ONU) som sedermera utvecklades till NMR.


Att både AfS och NMR springer ur samma källa – d v s ur SD – förklarar också den till synes irrationella och närmast gränslösa hätskhet som råder från SD:s sida gentemot AfS och NMR liksom SD:s vrede över att förknippas med desamma i media.

SD fortsätter att hylla den svenska extremhögerns historia: Inför kyrkovalet tävlar SD och AfS om att driva frågan om att psalmen ”Fädernas kyrka” ska återinföras i psalmboken

SD fortsätter att hylla den svenska extremhögerns (och därmed sin egen högerextrema) historia men då få idag levande människor kan (de högerextrema) referenserna och (det högerextrema) kodspråket (utöver SD:arna själva) så går det de allra flesta (icke-SD:are) obemärkt förbi:

I det kommande kyrkovalet som äger rum den 19 september ställer SD upp med 1000-tals kandidater och dessutom ställer AfS upp med 100-tals kandidater. Det är med all säkerhet så att den svenska s k nationella rörelsen i bred mening aldrig har mobiliserat så stort (d v s vad gäller antalet anmälda och uppställda kandidater) som just inför och under 2021 års kyrkoval, vilket antagligen beror på att det handlar om att markera närvaro och visa (röst)styrka inför 2022 års stora ödes(GAL-TAN-)val.

Innan SD kom in i riksdagen 2010 kom partiet in i kyrkomötet redan 2001, d v s i Svenska kyrkans högsta beslutande organ på riksnivå (d v s Svenska kyrkans ”riksdag”). Ända sedan SD bildades 1988 har partiet varit mer eller mindre fullkomligt besatt av att driva frågan om att psalmen ”Fädernas kyrka”, som togs bort från psalmboken 1986, ska återinföras i densamma och så till den grad att SD tidigare kallade sig ”Fädernas kyrka” som partibeteckning (d v s i stället för att använda det officiella partinamnet SD) i kyrkovalsammanhang.

I år tävlar SD och AfS med att driva denna fråga och senast i början av innevarande månad motionerade SD än en gång i kyrkomötet om att psalmen ska återinföras i psalmboken med följande motivering som ekar av SD:s idéhistoriska och ideologiska bakgrund (utöver att motionen också talar om ”kärleken till land och folk”): 

”Tvärtom ser vi fosterlandskärleken som något för varje folk självklart och positivt, som en grund för samhällssolidaritet i motsats till grupp- eller klassegoism.” 

På 1920-, 30- och 40-talen var termen ”klassegoism” mycket vanligt förekommande inom den svenska s k nationella rörelse och mot den ställdes då ”folkgemenskap” och ”fosterlandskärlek”.

Likt så många andra händelser, komponenter och ingredienser i den svenska s k nationella rörelsens historia går SD:s (och AfS) besatthet vid psalmen ”Fädernas kyrka” tillbaka till Värmland.

Psalmen skrevs nämligen av den i Värmland legendariske Karlstadsbiskopen Johan Alfred Eklund (som står byst utanför Domkyrkan i Karlstad till SD Karlstads stora glädje – OBS: vilket inte betyder att biskopens byst nödvändigtvis ska vältas eller avlägsnas), som tillhörde den s k unghögern och ungkyrkorörelsen och som var mångårig medlem i högerradikala Sveriges nationella förbund (SNF). Psalmen tonsattes f ö dessutom av ännu en SNF-medlem – Gustaf Aulén, som i sin tur slutade som biskop i Strängnäs. Eklund talade bl a på SNF:s historiska stämma i Karlstad 1934, när SNF valde att bryta med dåvarande M (som fram tills dess hade varit SNF:s moderparti – SNF fungerade helt enkelt som dagens MUF fram tills 1934) p g a att SNF hade orienterat sig mot fascismen.

SD:s flitiga användande av parollen ”Fädernas kyrka” är m a o ännu ett av många exempel på hur partiet hela tiden använder sig av ett högerextremt kodspråk som egentligen bara de som tillhör den s k nationella rörelsen förstår och kan tillgodogöra sig till fullo såsom när SD för några år sedan önskade alla sina medlemmar och sympatisörer ”en god nationell jul” (d v s mer eller mindre i praktiken en god högerextrem jul) eller när Åkesson regelbundet inleder sina tal under Almedalsveckan i Visby med att deklamera och citera ur olika dikter som den svenska s k nationella rörelsen har omhuldat och älskat i decennier. Detsamma gäller även när Mattias Karlsson ständigt citerar och refererar till olika filosofer, ideologer och teoretiker som är okända för de allra flesta idag men som en gång i tiden tillhörde den svenska s k unghögern som i sin tur just manifesterade sig i SNF (d v s SNF var helt enkelt den direkta fortsättningen på unghögern och efter stämman i Karlstad 1934 verkade sedan SNF som ett eget högerradikalt parti).

Det faktum att psalmen försvann ur psalmboken 1986 ses slutligen av SD och hela den svenska s k nationella rörelsen som ett bevis på att ”68-vänstern” inom Svenska kyrkan slutgiltigt hade segrat vid denna tid. I SD-kretsar kallas ”Fädernas kyrka” gärna internt den ”förbjudna psalmen” och ibland har psalmen även kärvänligt kallats ”SD-psalmen” och naturligtvis har SD:s inofficiella ”husband” Ultima Thule spelat in en egen version av den högerradikale Karlstadsbiskopens gamla extremnationalistiska psalm.

Nu har också Alternativ för Sverige börjat närma sig Kina såsom EAP redan har gjort

Att åtskilliga av de svenska högerpopulistiska partierna, alternativmedierna, skribenterna, ideologerna, ledarna och aktivisterna står nära, ser upp till och/eller stödjer ett växande antal länder såsom Danmark, Italien, Polen, Ungern, Ukraina, Ryssland och USA är ju en trend som onekligen har blivit alltmer påtaglig och tydlig på senare år.
EAP
Att svenska högerradikaler skulle börja stödja Kina (d v s Folkrepubliken Kina eller fastlands-Kina, d v s inte Republiken Kina eller Taiwan som den svenska extremhögern tidigare alltid har stöttat) måste dock sägas vara en aningen mer otippad utveckling (i alla fall i min ideologisk-politiska värld) och kanske t o m en aningen riskabel dito (och nog både för dem själva och för alla oss andra som inte är högerradikalt lagda mot bakgrund av att Kina just är Kina och att Kina exempelvis i mycket hög grad stöttade och stod bakom framväxten av den nya Tredje världen-orienterade radikala vänstern på 1960- och 70-talen) för nu verkar Kina i form av den kinesiska ambassaden i Sverige inte bara ”frottera” och alliera sig med minipartiet EAP (Europeiska arbetarpartiet) utan också med AfS (Alternativ för Sverige) som ju trots allt är bra mycket större än EAP att döma av AfS’ vice partiordförande William Hahnes senaste tweet och nu dröjer det väl inte länge förrän också SD börjar approchera alternativt approcheras av Kina och av kinesiska ambassaden.

 

AfS Kina.jpg

Detta är då inte på något sätt första gången som företrädare för den svenska extremhögern i bred mening väljer att alliera sig med och stödja ett utomvästerländskt land för utöver Taiwan och självklart också Japan så har svenska högerextremister genom åren bl a stått nära Sydkorea, Sydvietnam, Chile, Angola, Rhodesia/Zimbabwe, Sydafrika, Indien, Irak, Syrien och Egypten men mig veterligen så är detta första gången som svenska högerradikaler öppet samarbetar med ett land som styrs av ett kommunistiskt och socialistiskt parti och en ”vild” men kanske också kvalificerad ”killgissning” säger väl att vad gäller just Kina så handlar det om en (svensk högerradikal) beundran av en auktoritär regim som också är en stormakt och som dessutom tar i med ”hårdhandskarna” mot landets minoriteter och inte minst mot muslimerna.

En redovisning av ett urval anmärkningsvärda EU-valresultat för SD och AfS

Nu är det slutgiltiga valresultatet från söndagens EU-val klart (inklusive alla post- och förtidsröster och alla utlandssvenskars röster) och SD har då inte gått bakåt i en enda kommun, d v s SD har gått framåt i samtliga av landets 290 kommuner, och SD:s bästa resultat på kommunnivå hittas i Bjuv med 37,57% och på valdistriktnivå i Örkelljunga 1 med 50,74% och i Stockholm har SD återigen visat att Östermalm (såsom bl a längs Strandvägen, runt Humlegården, kring Nybroplan, kring Karlaplan samt kring Östermalmstorg) är partiets starkaste fäste i den historiska innerstaden.

ÖM.jpg

Vidare har Alternativ för Sverige erhållit 0,46% och därmed gått framåt även om det är svårt att jämföra AfS EU-valresultat med partiets riksdagsvalresultat från förra året som stannade på 0,31%.

ÖL.jpg

I 2019 års EU-val har SD dessutom slagit ett historiskt rekord som inget annat s k nationellt parti tidigare har lyckats med just i ett svenskt val, d v s att erhålla över 50% av rösterna i ett visst valdistrikt: 1936 erhöll Svensk Socialistisk Samling (SSS, d v s de s k lindholmsnazisterna) hela 47% i valdistriktet Kainulasjärvi i Tärendö och i 2018 års val lyckades SD uppnå 49,9% i Örkelljunga 1 i Örkelljunga och 47,3% i Oderljunga i Perstorp men nu är då det ”magiska” 50%-valresultatet m a o överskridet.

ÖL 2.jpg

Sverigedemokraterna 15,34% = 636 753

Alternativ för Sverige 0,46% = 19 176

Medborgerlig samling 0,15% = 6361

Landsbygdspartiet 0,05%=2059

Kristna värdepartiet 0,04%=1596

Vi socialkonservativa 0,02%=715

Nordiska motståndsrörelsen 0,02%=643

Skånepartiet 117

Trygghetspartiet 53

Europeiska arbetarpartiet 29

= 16,08%

 

ett urval anmärkningsvärda EU-valresultat för SD i Skåne (OBS: endast kommuner där SD fick över 30% av rösterna i tre eller fler valdistrikt) i vissa valdistrikt

Bjuv: mellan 32,78%-46,38% i 11/11 valdistrikt (Ekeby 2 46,38%)

Bromölla: mellan 30,95%-42,14% i 6/6 valdistrikt (Bromölla C 42,14%)

Eslöv: mellan 30,2%-36,05% i 4/19 valdistrikt (Marieholm 36,05%)

Helsingborg: mellan 30,56%-39,04% i 18/83 valdistrikt (Påarp V 39,04%)

Hässleholm: mellan30,35%-39,18% i 14/32 valdistrikt (Vankiva 39,18%)

Hörby: mellan 30,78%-38,71% i 7/8 valdistrikt (Lyby-Georgshill 38,71%)

Höör: mellan 30,42%-33,27% i 3/8 valdistrikt (Höör/Tjörnarp 33,27%)

Klippan: mellan 31,51-38,58% i 9/9 valdistrikt (Östra Ljungby-Stidsvig 38,58%)

Kristianstad: mellan 30,54%-35,11% i 8/44 valdistrikt (Tollarp centrum norra 35,11%)

Landskrona: mellan 30,7%-36,84% i 3/23 valdistrikt (Sandvången 36,84%)

Osby: mellan 30,9%-39,91% i 5/9 valdistrikt (Örkened centralt 39,91%)

Perstorp: mellan 33,24%-39,75% i 3/5 valdistrikt (Oderljunga 39,75%)

Sjöbo: mellan 31,82-42,72% i 12/13 valdistrikt (Sjöbo Sandbäck 42,72%)

Skurup: mellan 32,03-42,57% i 4/10 valdistrikt (Örsjö 42,57%)

Svedala: mellan 30,31%-35,38% i 3/12 valdistrikt (Svedala kyrkan 35,38%)

Tomelilla: mellan 31,47%-35,55% i 5/6 valdistrikt (Tomelilla centrum norr 35,55%)

Trelleborg: mellan 30,45%-38,7% i 8/28 valdistrikt (Hallabacken-Prästahejdan 38,7%)

Örkelljunga: mellan 34,15%-50,74% i 4/7 valdistrikt (Örkelljunga 1: 50,74%)

Åstorp: mellan 30,11%-35,36% i 8/10 valdistrikt (Hyllinge 35,36%)

Östra Göinge: mellan 30,23%-33,42% i 6/8 valdistrikt (Glimåkra 33,42%)

 

ett urval anmärkningsvärda EU-valresultat (över 0,9%) för AfS på kommunnivå och i vissa valdistrikt:

Grums 1,02% (Slottsbron 1,86%)

Ljusnarsberg 1,59% (Kyrkbacksskolan Kopparberg 2,64%, Bångbro 2,85%)

Mellerud 0,94%

Påryd 2,46% (Kalmar)

Smedjebacken 1,31%

Storfors 1,54% (Storfors centrala 2,03%, Lungsund 2,16%)

Ånge 0,92%

Älvdalen 1,01% (Väster-Myckeläng 4,94%)

 

ett urval anmärkningsvärda EU-valresultat för SD på valdistriktnivå (för övriga landet redovisas valdistrikt där SD erhöll över 30% och för Bjuv, Bromölla, Sjöbo, Skurup och Örkelljunga redovisas endast de valdistrikt där SD uppnådde över 40% av rösterna):

Asker, Örebro 30,02%

Gästrike-Hammarby-Storvik Södra, Sandviken 30,03%

Gladökvarn-Lissma-Ådran, Huddinge 30,06%

Hjortsberga-Edestad, Ronneby 30,08%

Knäred, Laholm 30,1%

Höja-Starby, Ängeholm 30,19%

Vika-Venjan-Selbäck, Mora 30,28%

Orsa Västra, Orsa 30,29%

Rinnebäck-Strandängen-Tågarpsvägen, Burlöv 30,3%

Linde, Lindesberg 30,3%

Våxtorp, Laholm 30,43%

Husby-Långhundra, Knivsta 30,47%

Kungsgården-Åshammar, Sandviken 30,49%

Tjärby, Laholm 30,54%

Strömsberg, Karlskrona 30,56%

Gällivare Södra, Gällivare 30,57%

Öraberget, Ludvika 30,64%

Skiftinge södra, Eskilstuna 30,72%

Virsbo, Surahammar 30,79%

Nordöstra, Bengtsfors 30,8%

Åsen, Älvdalen 30,87%

Fagerhult, Högsby 30,9%

Lilla Edet Södra, Lilla Edet 30,94%

Vellinge centrum, Vellinge 31,17%

Dals-Ed sydvästra, Dals-Ed 31,25%

Riala, Norrtälje 31,31%

Påskallavik, Oskarshamn 31,49%

Sörbygden, Munkedal 31,51%

Strömsnäsbruk, Markaryd 31,59%

Torsås 1, Torsås 31,61%

Rävvåla, Ludvika 31,65%

Markaryd 1 Ö, Markaryd 31,65%

Brattfors, Filipstad 31,67%

Hamneda-Kånna-S Ljunga, Ljungby 31,69%

Vikmanshyttan, Hedemora 31,82%

Bellevuegården V, Malmö 31,94%

Lima, Malung-Sälen 31,96%

Högsäter och norra kommundelen, Färgelanda 31,97%

Fors, Ragunda 32,01%

Kristianopel, Karlskrona 32,06%

Fliseryd, Mönsterås 32,1%

Sillhövda, Karlskrona 32,12%

Oxie Kyrkby-Tåarp 32,19%

Sydvästra, Bengtsfors 32,37%

Hörvik, Sölvesborg 32,4%

Kallinge, Ronneby 32,43%

Almundsryd, Tingsryd 32,52%

Älvkarleö bruk-Marma, Älvkarleby 32,6%

Göta, Lilla Edet 32,63%

Norje, Sölvesborg 32,66%

Långban-Gåsborn, Filipstad 32,74%,

Oxievång V, Malmö 32,74%

Gärsnäs, Simrishamn 32,77%

Segevång Ö, Malmö 32,79%

Storå, Lindesberg 32,91%

Nygård-Prässebo, Lilla Edet 33,02%

Kalleberga, Ronneby 33,21%

Kristvalla, Nybro 33,21%

Skokloster, Håbo 33,29%

Svaneholm, Säffle 33,43%

Hammar-Olshammar, Askersund 33,5%

Kolsva Ö, Köping 33,62%

Tving, Karlskrona 33,68%

Malungsfors, Malung-Sälen 33,73%

Bångbro, Ljusnarsberg 33,74%

Traryd-Hinneryd, Markaryd 33,86%

Tåssjö-Össjö, Ängelholm 33,86%

Ödeborg-Torp, Färgelanda 33,94%

Möklinta, Sala 33,97%

Billeberga-Tågarp, Svalöv 34,16%

Väster-Myckeläng, Älvdalen 34,26%

Timsfors-Råstorp, Markaryd 34,69%

Hasselstad-Eringsboda, Ronneby 34,72%

Fridlevstad, Karlskrona 35,06%

Ore, Rättvik 35,29%

Kångeröd-Stenestad, Svalöv 35,41%

Björkås, Ludvika 35,71%

Hällevadsholm-Svarteborg, Munkedal 35,93%

Hishult, Laholm 36,23%

Ruda, Högsby 36,54%

Gammalstorp, Sölvesborg 36,84%

Mjällby, Sölvesborg 35,64%

Rot, Älvdalen 36,3%

Burlövs egnahem-Sege by-Sunnanå, Burlöv 37,36%

Sillerud, Årjäng 38,23%

Kulltorp, Gnosjö 38,46%

Gryteryd-Södra Hestra, Gislaved 38,86%

Svängsta sydväst, Karlshamn 39,43%

Stallbacken, Ludvika 39,95%

Hörken, Ljusnarsberg 40,08%

Särna, Älvdalen 40,33%

Näsum, Bromölla 41,73%

Gusselby, Lindesberg 41,98%

Bromölla C, Bromölla 42,14%

Billesholm 2, Bjuv 42,39%

Vollsjö, Sjöbo 42,49%

Örsjö, Skurup 42,57%

Sjöbo Linné, Sjöbo 42,59%

Sjöbo Sandbäck, Sjöbo 42,72%

Ekeby 3, Bjuv 42,77%

Ställdalen Lindeberg , Ljusnarsberg 44,81%

Almgården, Malmö 46,08%

Ekeby 2, Bjuv 46,38%

Örkelljunga 1, Örkelljunga 50,74%

 

 

Marine Le Pen allierar sig med Alternativ för Sverige

Marine Le Pens Rassemblement National (RN) må vara Frankrikes största parti idag (efter att ha gått om president Macrons parti för tyvärr har ett flertal av Europas folkrikaste länder på sistone ”kastat sig i famnen på” högerpopulismen såsom just fransmännen liksom britterna, italienarna, polackerna och holländarna m fl) men det är då sådana här löften som gör att Salvinis (och Bannons) ”våta dröm” om att skapa en enda enad (jätte)partigrupp i EU-parlamentet bestående av Europas samtliga högerpopulistiska och högerextrema partier (som i så fall skulle bli mycket större än den socialistiska partigruppen och jämnstark med den konservativa dito) ständigt stöter på patrull för är det någonstans i Europa som den s k nationella rörelsen har varit som allra mest splittrad i decennier så är det i det annars så konsensusälskande och homogenitetsdyrkande Sverige där olika fraktioner och partier inom extremhögern har försökt krossa och förgöra varandra ända sedan 1933 års splittring mellan de s k furugårdarna och de s k lindholmarna (och inom den s k nationella rörelsen så talas det just om 1933 års splittring mellan Furugård och Lindholm som något av den svenska s k nationella rörelsens ”urtrauma” och eviga förbannelse).
60341376_10156437314250847_1644956780557500416_n.jpg
Sedan ska en så klart inte underskatta att svenskarna har en alldeles särskild plats (d v s allra högst upp på toppen av den globala vithetshierarkin) inom den allvästerländska extremhögern av rent s k rasmässiga och rasestetiska skäl samt att just Marine Le Pen möjligen har en alldeles särskild förkärlek för svenska män.
Le-Pen-in-Tallinn-14-May-2019-II.jpg
 
Marine Le Pen besöker just nu Estlands huvudstad Tallinn och sammanträffar med företrädare för Estlands högerextrema regeringsparti EKRE liksom med representanter för bl a svenska AfS, danska DF samt finska PS vilka redan har svurit trohet till Salvinis nya partigrupp som planerar att mötas i Milano på i stort sett samma plats och adress där fascismen föddes och uppstod för exakt 100 år sedan den 18 maj i år.

SD var det enda partiet i riksdagsvalet som inte gick tillbaka i en enda av landets totalt 290 kommuner och SD, AfS, MED och NMR erhöll tillsammans maximalt 18,5%

SD:s uppgång i detta val handlar i rätt så hög grad tyvärr om att SD lyckades ”kapa” åt sig alltför många arbetarväljare utöver alla medelklassväljare som SD ”stal” från M i söndags:
41548492_10155896480980847_4724016678986317824_n.jpg
 
Inte nog med att SD har ökat allra mest av alla partier sedan 2014 års val och att SD har de allra mest lojala väljarna av alla partiers väljargrupper – SD är tyvärr det enda partiet i detta val som inte har gått tillbaka i en enda av landets totalt 290 kommuner sedan 2014 års riksdagsval även om SD visserligen har gått tillbaka i ett mindre antal enskilda valkretsar runtom i landet och medan S har drabbats av den allra värsta nedgången i valet (minus 18,6% i Sollefteå) så har SD omvänt ”drabbats” av den allra största uppgången i valet (plus 20,7% i Bjuv).
41462181_10155896481110847_7873618868336328704_n.jpg
 
SD blev vidare det enskilt största partiet i 20 av Skånes 33 kommuner och i 6 av Västra Götalands 49 kommuner samt i ytterligare ett antal kommuner runtom i landet såsom i Sölvesborg, Laholm, Sävsjö, Torsås och Markaryd och pikant nog är Sjöbo nu den kommun där SD är som allra störst (39,4%).
 
Även om arbetarväljarna räddade S från ett ännu värre katastrofval i valets ”slutspurt” (37,8% av arbetarna röstade trots allt på S i söndags) så tog SD ändå ”hem” 25,9% av arbetarrösterna och vilket är mer än en fördubbling sedan 2014 då 11% av arbetarna röstade på SD. Bland arbetarmännen röstade tyvärr hela 31% på SD i söndags (och bland de majoritetssvenska arbetarmännen vilka dominerar den s k övre arbetarklassen så handlar det antagligen om mellan 35-40%) medan 34% av arbetarmännen röstade på S och tyvärr kan SD ha blivit det enskilt största partiet bland medlemmarna i Byggnads och i Transport (i huvudsak arbetarmän) medan ”bara” 22,6% av arbetarväljarna (i huvudsak arbetarkvinnor) inom de mycket stora kommun- och landstingssektorerna valde att rösta på SD i söndags.
 
Även i detta val har SD fått ”för många” röster i relation till antalet kandidater på SD:s valsedlar och vilket gör att åtminstone 27 mandat kommer att stå tomma och varav hela tre hittas i Malung-Sälen medan två tomma stolar gäller för bl a Boxholm, Gagnef, Hallstahammar och Nora.
 
På lokal nivå har NMR och AfS till synes misslyckats med att ta något mandat medan MED har fått två mandat (i Laholm) och i minst ett 50-tal kommuner har lokala partier kommit in i kommunfullmäktigeförsamlingarna vilka delvis driver liknande frågor som SD (såsom t ex Waxholmspartiet i Vaxholm med 24,9%, Tullingepartiet i Botkyrka med 12,8%, Välfärdspartiet i Västervik med 5,1% samt Arbetarpartiet i Umeå och Örebropartiet i Örebro vilka båda verkar erhålla två mandat vardera).
 
Av de knappt 65 000 riksdagsrösterna som gick till övriga partier (utöver FI) slutligen så gick möjligen mellan 60-65% till AfS (ca 0,3-0,4% motsvarande kring 25 000 röster), MED (ca 0,2-0,3% motsvarande kring 15 000 röster) eller NMR (något tusental röster) medan de resterande rösterna har gått till partier som Landsbygdspartiet, Piratpartiet, Kristna värdepartiet, Enhet, Kommunistiska partiet eller Djurens parti. Detta skulle i så fall innebära att samtliga partier som står till höger om M och KD (d v s SD, AfS, MED och NMR) tillsammans erhöll maximalt 18,5% i söndagens riksdagsval.

Om att besöka högerradikala valmöten i Karlstad och bli utpekad och uttittad av 100-tals värmländska högerextremister

I fredags eftermiddag var Åkesson och talade på SD Karlstads valmöte och slog antagligen publikrekord vad gäller flest antal deltagare på ett politiskt möte i Värmland på mycket länge – åtminstone tusen personer (och i huvudsak SD:are att döma av applådåskorna) i publiken och vilket bör vara det största högerradikala mötet i Karlstad under efterkrigstiden och faktiskt på nivå med de stora publiksiffror som Sveriges första nazistledare Birger Furugård kunde samla i staden på 1930-talet.
40400895_258952241409316_1191268338425135104_n.jpg
Och idag under lunchtid höll AfS Karlstad möte med åtminstone 300 deltagare och med partiledaren Gustav Kasselstrand som huvudtalare men även AfS’ riksdagsledamot (och f d SD-riksdagsledamoten) Jeff Ahl höll ett anförande inför en slags ”vem är vem i den värmländska extremhögern”-publik och AfS:arnas tal lät i stort sett som SD:arna lät i förra valet och i valrörelserna innan dess (”muslimerna är si och så”, ”invandrarna ska anpassa sig eller åka hem”, ”vänstern styr över medierna, högskolevärlden och kultursektorn” o s v):
40164201_10155867392465847_1305196812717522944_n.jpg40380122_10155867391680847_1206681404092448768_n.jpg
Förutom alla f d sverigedemokrater och AfS:are och en och annan SD Karlstad-aktivist kanske som var på plats för att kartlägga (f d SD-)”renegater” var både NMR:s och numera nedlagda Svenskarnas partis båda f d ledare på plats liksom flera s k oberoende nationella aktivister (inklusive den adopterade man från Sydkorea som också är aktiv inom Karlstads extremhöger) och gamla ärrrade f d naziskins från de våldsamma skinhead-, VAM- och Riksfronten-åren på 1980- och 90-talen och AfS öppnade självklart mötet med att spela en Ultima Thule-låt förutom den egna val/kampsången som bl a lyder ”Gustav, Gustav”.
40276469_10155867392190847_3437401191871414272_n.jpg
Tyvärr så blev jag själv omedelbart igenkänd av en f d NMR-aktivist så fort jag kom till torget och som kom fram till mig och sade ”hej Tobias Hübinette, är du här för att utrota oss vita?” och en av AfS Karlstads representanter inledde sitt anförande med att ropa ut mitt namn i mikrofonen (och via högtalarna) och peka på/ut mig i publiken och säga att ”innan vi börjar mötet så vill jag be Tobias Hübinette från Expo att komma fram hit” och naturligtvis så gick jag då inte fram till scenen men för någon minut eller två kände jag verkligen 100-tals värmländska högerextremisters och högerpopulisters inte särskilt vänliga blickar på mig själv.

En snabbreflektion kring 1936 och 2018 års riksdagsval med utgångspunkt i Alternativ för Sveriges valpropaganda

Alternativ för Sveriges valpropaganda påminner dels om SD visuellt (d v s inget nytt alls vad gäller att framställa Sverige, svenskar och svenskhet i bild) och dels textuellt (d v s sättet att antagonisera sig gentemot de s k nationella konkurrenterna som ju är många just i detta val) om kampen mellan de s k furugårdarna (d v s Svenska nationalsocialistiska partiet som i detta val kanske motsvaras av just Alternativ för Sverige), de s k lindholmarna (d v s Nationalsocialistiska arbetarepartiet som i detta val kanske motsvaras av Nordiska motståndsrörelsen och åtminstone vad gäller ”aktivismstilen”), det s k Blocket (d v s Nationalsocialistiska blocket som i detta val kanske motsvaras av Medborgerlig samling och åtminstone vad gäller klassbakgrunden) och de s k Nationella (d v s Sveriges nationella förbund som i detta val kanske motsvaras av SD och åtminstone vad gäller den socialkonservativa ideologin och storleken på de båda partierna) i riksdagsvalet 1936.
37956532_10155803730580847_7892741905279090688_n
 
Riksdagsvalet 1936 slutade då med att två av de fyra s k nationella partierna som deltog i valet upplöstes och riksdagsvalet 2018 kan väl kanske också sluta med att åtminstone ett av de fyra s k nationella partier som deltar i valet kan komma att upplösas framöver beroende på valutgången.
38065479_10155803730595847_1325842467106324480_n

Även Alternativ för Sverige verkar anse att adopterade är svenskar

Icke-vita adopterade (och även blandade) har ända sedan kolonialtiden och numera för extremhögern varit något av ”lackmustestet” (d v s är det materialiteten/kroppsligheten och utseendet/”skalet” som avgör eller är det uppfostran/miljön och beteenden/värderingar som väger tyngre) för att avgöra vem som räknas till den vita, kristna, västerländska, europeiska och nationella gemenskapen och vi:et eller ej och som det verkar så anser tydligen även Alternativ för Sverige att de utlandsadopterade är svenskar och tillhör svenskheten, den svenska nationen och sina svenska adoptivföräldrar.

36413070_10155740675305847_5885775821834027008_n.jpg

 

Varje gång en ny svensk högerextrem organisation kopierar en utländsk beteckning så misslyckas den och det kommer även Alternativ för Sverige att göra

Att den svenska extremhögern (inklusive alla dess otaliga fraktioner, flyglar och utbrytningar) aldrig lär sig sin läxa:

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/uteslutna-sdu-politiker-startar-nytt-parti

Varje gång en ny svensk högerextrem organisation, förening eller parti direkt kopierar av ett utländskt (högerextremt) namn så har de alltid misslyckats med att komma någonstans ända sedan 1920-talet: Sveriges fascistiska kamporganisation som ”härmade” Fasci italiani di combattimento blev det inget med, Nationalsocialistiska arbetarepartiet som härmade tyska NSDAP tvingades till slut byta namn, Nordiska rikspartiet som åtminstone delvis kopierade tyska Sozialistische Reichspartei blev aldrig mer än en sekt, vare sig svenska Framstegspartiet eller svenska Nationaldemokraterna lyckades aldrig få luft under vingarna och detsamma gäller Svenskarnas parti som nog delvis var modellerat efter Danskarnas parti och både Swedish Defence League och svenska PEGIDA kom och gick och gissningsvis kommer Alternativ för Sverige inte heller att lyckas särskilt mycket bättre.

Det som verkar fungera åtminstone skapligt för den svenska extremhögern är antingen att hitta på helt egna svenska beteckningar såsom Sveriges nationella förbund, Nysvenska rörelsen eller Sverigedemokraterna alternativt att ”stjäla” tidigare benämningar antingen från den egna högerextrema historien eller från andra politiska rörelsers historia såsom SD:s nuvarande ungdomsförbund Ungsvenskarna samtidigt som SD-utbrytarna i Demokratisk allians aldrig lyckades bli något och det är nog svårt att se att det senaste tillskottet inom den svenska extremhögern Medborgerlig samling kommer att komma någon vart med försöket att likt danska Nye Borgerlige hitta ett utrymme mellan SD och M.

Sedan har ju också den svenska extremhögern exporterat sina beteckningar till andra länder men det är en annan historia (såsom t ex Finska motståndsrörelsen).