Kategori: alkohol

De utlandsadopterade mår fortsatt sämre än majoritetsinvånarna och invandrarna

Idag anordnar Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) en heldagskonferens om adoption och en av dem som föreläste i morse var socialmedicinaren Anders Hjern som berättade om att de utlandsadopterade sticker ut i i praktiken samtliga negativa sammanhang och i jämförelse med både majoritetssvenskarna, de svenskfödda adopterade och invandrarna:

De adopterade mår allra sämst och även i jämförelse med flyktingarna och deras anhöriga (vilka kanske egentligen ”borde” må allra sämst) vad gäller bl a vård inom och kontakt med psykiatrin samt förekomst av depression mm.

De adopterade försöker begå självmord och begår självmord allra mest av alla grupper i det svenska samhället.

De adopterade missbrukar alkohol och droger allra mest av alla grupper i det svenska samhället.

Alltför många adopterade uppvisar en låg utbildningsnivå och står utanför arbetslivet såsom alltför många flyktingar och deras anhöriga också gör trots att de adopterade generellt har växt upp i de övre skikten rent socioekonomiskt sett medan invandrarna omvänt generellt har proletariserats efter ankomsten till Sverige.

De adopterade är slutligen också både singlar och barnlösa allra mest av alla grupper i det svenska samhället.

Många majoritetssvenskar mår naturligtvis också dåligt och kan uppvisa stora svårigheter i livet i både skolsammanhang och arbetslivssammanhang men att tillhöra normen och majoriteten är trots allt en skyddsfaktor som gör att denna grupp – d v s de infödda majoritetssvenskarna – ändå mår bäst och klarar sig bäst.

De svenskfödda adopterade – d v s inrikes födda personer som blivit adopterade inom Sverige (såsom Stefan Löfven, ”Kikki” Danielsson, Michael Nyqvist m fl) mår generellt sämre än majoritetssvenskar som har växt upp med en eller två av sina biologiska föräldrar och det går också generellt sämre för denna grupp som vuxna men de klarar sig ändå bättre än de utlandsadopterade.

Invandrarna och deras anhöriga, barn och efterkommande mår också generellt sämre och det går också mycket sämre för dem jämfört med majoritetsinvånarna MEN i jämförelse med de adopterade – som de delar utseende och härkomst med – går det bättre för dem vilket antagligen beror på att de ändå har varandra trots att många av dem bär med sig traumatiska upplevelser från ursprungsländerna och trots att de allra flesta av dem har proletariserats i Sverige från att i hemländerna i många fall ha tillhört medelklassen och kanske t o m överklassen och generellt gifter de sig också och får barn med varandra.

De utlandsadopterade slutligen delar samma belägenhet som de svenskadopterade med allt vad det innebär (d v s båda grupperna har växt upp med en eller två vårdnadshavare som de inte är biologiskt relaterade till) samtidigt som de delar samma belägenhet som flyktingarna och deras anhöriga (d v s de ser annorlunda ut) men i slutänden går det ändå allra sämst för de utlandsadopterade.

Majoritetssvenskarna dricker mest alkohol medan invånarna med utomeuropeisk bakgrund dricker minst

DN:s Mia Tottmar skriver om att mycket stora skillnader råder mellan olika befolkningsgrupper vad gäller alkoholkonsumtion mot bakgrund av en färsk rapport som rör Stockholms stad – allra minst alkohol dricker invånarna med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena och allra mest majoritetssvenskarna i innerstaden och i villa- och radhusområdena:

https://www.dn.se/sverige/stockholmarna-dricker-allt-mindre-men-stora-skillnader-inom-staden

”Det finns stora skillnader mellan befolkningsgrupper i länet. Personer födda utanför Europa dricker minst, visar rapporten. 45 procent av dem avstår helt från alkohol jämfört med 11 procent av personer födda i Sverige. Utomeuropeiskt födda har också lägst andel med riskbruk, bara 7 procent.

– De som är födda i Sverige dricker mest, säger Gergö Bacsovics.

Vid en jämförelse av åldersgrupper ser man att yngre och medelålders har samma nivå av riskbruk, men att trenderna skiljer sig åt. Tidigare har de medelålders druckit mer, men deras kurva har gått stadigt nedåt medan de yngre ökar sitt riskbruk. Äldre, över 65 år, har lägst nivå av riskbruk.

I rapporten jämförs också stadsdelarna och kommunerna med varandra. Jämförelsen visar att invånarna i Rinkeby-Kista dricker minst. Bara 7 procent har ett riskbruk, jämfört med 27 procent på Norrmalm, som är den stadsdel där invånarna dricker mest. Över huvud taget är riskbruket vanligast i innerstaden och ovanligast i förorterna.”