Kategori: ålder
Om stödet för de socialistiska partierna bland arbetare, män och unga 2022 respektive 2022
En jämförelse mellan hur tre olika befolkningssegment röstade socialistiskt (d v s på S och V) för 20 år sedan och hur samma segment röstade den 11 september i år är närmast hisnande.
Under hela efterkrigstiden och Kalla kriget och egentligen ända sedan mellankrigstiden har de socialistiska partierna tillsammans haft egen majoritet i Sverige och fr a p g a att arbetarna, männen och de unga vuxna har röstat överväldigande rött ända fram tills cirka år 2000 men så är det inte längre och den största orsaken till att så inte längre är fallet stavas SD.
Den svenska parlamentariska socialismen bars m a o upp av arbetarna, männen och ungdomen i årtionde efter årtionde medan ”omvänt” medel- och överklassen, kvinnorna och de äldre generellt tenderade att rösta borgerligt men idag är detta historiska faktum kort och gott historia.
klass (med fokus på arbetarna)
2002: 65% av arbetarna röstade på S och V
2022: 41% av arbetarna röstade på S och V medan 50% röstade på högerblocket (29% på SD och 14% på M)
kön (med fokus på männen)
2002: 50% av männen röstade på S och V
2022: 32% av männen röstade på S och V medan 56% röstade på högerblocket (25% på SD och 21% på M)
ålder (med fokus på de unga vuxna)
2002: 47% av de unga vuxna röstade på S och V
2022: 30% av de unga vuxna röstade på S och V medan 58% röstade på högerblocket (26% på M och 22% på SD)
De två socialistiska partierna (S och V) har m a o tappat rejält bland arbetarna, bland männen och bland de unga vuxna och främst p g a att SD har blivit så stora i dessa tre befolkningssegment.
Samma vindkantring går att skönja även vad gäller region med fokus på landsbygden och de mindre kommunerna (d v s utanför de tre storstadsregionerna och de mellanstora städerna) – där röstade kanske 60% på S och V 2002 men idag handlar det antagligen om runt 30% och i stället har SD kommit att bli det största partiet på landsbygden och de mindre kommunerna.
Bland väljarna med utländsk bakgrund ser det slutligen också likadant ut även om vindkantringen inte är lika extrem inom just det befolkningssegmentet: I 2002 års val röstade kanske 65% av invandrarna och deras barn på S och V att jämföra med runt 45% i 2022 års val.
Så vilka befolkningssegment röstar då vänster idag år 2022?
Främst handlar det om högutbildade medelålders kvinnor i storstäderna men också om vissa subgrupper inom ovanstående segment såsom äldre, pensionerade arbetare (vilka i de flesta fall nog kommer att fortsätta att rösta rött fram till döddagar då de är så klassmedvetna) samt sist men inte minst utomeuropéerna – hela 47% inom den sistnämnda subgruppen röstade nämligen på S och V den 11 september i år och sannolikt hade en bra bit över 50% gjort det om inte Nyans hade ”stulit” så många utomeuropéers röster.
Samtidigt gick valdeltagandet ned i 2022 års val för första gången på 20 års tid och allt tyder tyvärr på att det huvudsakligen beror på invånarna med utomeuropeisk bakgrund och antagligen fr a på de s k andragenerationarna vilka verkar ha röstskolkat i mycket hög grad den 11 september i år.
37% av alla majoritetssvenskar är idag över 55 år gamla och 25% är över 65 år gamla
SCB har i dagarna kartograferat och visualiserat var alla invånare som är 70 år eller äldre bor och lever i landet mot bakgrund av pandemin och att personer som är över 70 år har identifierats som en särskild demografisk riskgrupp.

Sammanlagt är närmare 16% av totalbefolkningen numera s k 70-plussare och detta demografiska segment kommer att öka dramatiskt i andel/antal de kommande och närmaste åren p g a att allt fler lever allt längre samtidigt som allt färre barn föds (eller invandrar): De svenska fruktsamhetstalen har då varit för låga egentligen ända sedan 1970-talet och att befolkningen ändå har ökat sedan dess beror enbart på invandringen.
Av landets totalt 1 294 811 70-plussare är över 80% majoritetssvenskar och närmare 20% av samtliga majoritetsinvånare är idag över 70 år gamla.
Vidare är 37% av alla majoritetssvenskar idag över 55 år gamla och 25% är över 65 år gamla.
Denna sista procentsiffra innebär att hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade Sverige idag inhyst världens näst mest åldrade befolkning och räknats till ett ”extremely aged” samhälle liksom ett ”super-aging” samhälle: I Japan är idag 28% av invånarna över 65 år gamla och den japanska befolkningen är då den mest åldrade i världen och därefter kommer Italien med 23% och Tyskland liksom Finland, Portugal, Grekland, Malta och Bulgarien med runt 22% vardera.
Det är m a o enbart tack vare minoritetsinvånarna, d v s invandrarna och deras barn och efterkommande, som den svenska befolkningspyramiden fortfarande är någorlunda balanserad då uppemot 40% av alla bebisar, barn, ungdomar och unga vuxna numera har någon slags utländsk bakgrund och fr a utomeuropeisk dito.
Därmed är det också alltmer minoritetsinvånarna som kommer att behöva upprätthålla det svenska välståndet och som kommer att behöva försörja den redan kraftigt åldra(n)de majoritetssvenska befolkningen för om bara några år kommer runt 40% att den samlade arbetsföra befolkningen (d v s de som är i produktiv ålder och dessutom även i reproduktiv ålder) ha någon slags utländsk och återigen fr a utomeuropeisk dito.
Samtidigt har de gigantiska pensionsavgångarna som Sverige har lidit av under hela 2010-talet och kommer att fortsätta att lida av även under detta begynnande decennium (d v s under 2020-talet) orsakat en akut arbetskraftsbrist i snart sagt alla branscher och sfärer och både vad gäller LO-, TCO- och SACO-yrkena medan alltför höga andelar av invånarna med utomeuropeisk bakgrund står helt utanför arbetslivet eller är arbetslösa trots att de överlag är unga och i arbetsför (liksom återigen i reproduktiv) ålder.
Denna situation är m a o snart fullständigt ohållbar – d v s vi kommer när som helst att uppnå en s k “tipping point” när (den nationalekonomiska) ekvationen inte längre går ihop – d v s när det inte håller längre att så många invånare med utomeuropeisk bakgrund inte förvärvsarbetar medan så många invånare med majoritetssvensk bakgrund inte heller förvärvsarbetar då de är över 65 år gamla.
Om svenskarnas stigande medellivslängd
