En ny rapport från SCB visar att en mycket hög andel av barnen med utländsk bakgrund växer upp i fattigdom
En ny rapport från SCB visar att en mycket hög andel av barnen med utländsk bakgrund, vilka idag utgör runt 40% av alla barn i landet, växer upp i fattigdom.

Runt en av fyra av alla barn med utländsk bakgrund bor och lever med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en låg eller mycket låg inkomstnivå att jämföra med 4% av barnen med svensk bakgrund.
OBS: I kategorin barn med svensk bakgrund ingår också s k blandade eller s k mixade barn vilka i hög grad växer upp med en ensamstående förälder då skilsmässofrekvensen tyvärr är mycket högre vad gäller par (med barn) som t ex består av en svenskfödd man och en kvinna som är född i Thailand eller Ukraina eller en man som är född i Gambia eller Colombia och en svenskfödd kvinna. Kort och gott slutar de allra flesta s k blandäktenskap och bland(intim)relationer med skilsmässa och barn som växer upp med en ensamstående förälder som har utländsk bakgrund löper en mycket hög risk att växa upp i fattigdom.
Av barnen med utländsk bakgrund som bor tillsammans med båda två föräldrarna har hela en femtedel (SIC!) inte någon förälder som arbetar (d v s de står mer eller mindre helt och hållet utanför arbetslivet och både modern och fadern) att jämföra med endast 2% av barnen med svensk bakgrund.
Hälften (SIC!) av samtliga barn med utländsk bakgrund har någon gång under de senaste 5 åren bott och levt med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en låg eller mycket låg inkomstnivå att jämföra med endast runt 10% av barnen med svensk bakgrund.
Många vuxna invånare, som är föräldrar, och som har utländsk bakgrund har tre barn eller fler barn än så (t ex 4-6 barn per hushållsenhet) och risken att växa upp i fattigdom som barn med utländsk bakgrund ökar kraftigt om föräldrar med utländsk bakgrund just har tre barn eller fler barn än så.
40% av alla barn med utländsk bakgrund har två syskon eller fler syskon än så att jämföra med under 10% av alla barn med svensk bakgrund. Vuxna invånare, som är föräldrar, och som har svensk bakgrund har generellt (till 90%) antingen ett eller två barn.
En av tre (SIC!) av alla barn som bor i miljonprogramsområden som domineras av invånare med utländsk bakgrund bor och lever med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en låg eller mycket låg inkomstnivå
Idag bor sammanlagt 322 000 barn i miljonprogramsområden som domineras av invånare med utländsk bakgrund motsvarande över en av tre av samtliga barn i riket.
”Omvänt” bor endast 13% av alla barn i landet i områden som domineras av majoritetssvenskar och som uppvisar goda eller mycket goda socioekonomiska förhållanden – d v s det handlar konkret om TCO- och SACO-kollektivens stadsdelar, d v s konkret de historiska innerstäderna och villa- och radhusområdena.
Det faktum att antalet (och andelen) barn är så stort i miljonprogramsområdena som domineras av invånare med utländsk bakgrund och ”omvänt” så lågt i områden som domineras av majoritetssvenskar och som uppvisar goda eller mycket goda socioekonomiska förhållanden beror på att de vuxna invånarna i miljonprogramsområdena generellt är mycket yngre än de majoritetssvenska vuxna invånarna, d v s de är oftast fortfarande i s k reproduktiv och s k fertil ålder, medan de allra flesta majoritetssvenskar numera inte är i s k reproduktiv och s k fertil ålder p g a att den majoritetssvenska delen av totalbefolkningen är åldrad (och dessutom lever majoritetssvenskarna mycket länge numera).
”Översatt” till ras innebär ovanstående siffror att uppskattningsvis långt över 40% av alla icke-vita barn för närvarande växer upp med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en låg eller mycket låg inkomstnivå att jämföra med runt 2% av de vita svenska barnen (vilket så klart är illa nog, d v s det är naturligtvis två procent för mycket) och även om många av dessa icke-vita barn kanske inte förstår att deras ena eller båda föräldrar är fattiga så gör rätt många nog ändå det och en hel del av dem lider antagligen av det och inte minst då de därtill växer upp trångt eller t o m mycket trångt med många syskon i miljonprogramsområdenas oftast nedslitna hyresrätter medan de majoritetssvenska barnen växer upp i oftast (ny)renoverade bostadsrätter och villa- och radhus som ensambarn eller med ett syskon vilka dessutom nästan alltid är rymliga eller t o m mycket rymliga rent ytmässigt sett.