Den ekonomiska klyftan ”slog i taket” under ”pandemiåret” 2021

Den ekonomiska klyftan ”slog i taket” under ”pandemiåret” 2021 och invånarna med utomeuropeisk bakgrund blev under detta år än fattigare jämfört med majoritetsbefolkningen:

SCB har idag publicerat nya siffror rörande de svenska hushållens inkomstutveckling under 2021 som visar att den samlade (privat)ekonomiska standarden ökade rejält under detta år trots pandemin.

Denna ökning var dock mycket ojämnt fördelad och gällde nästan enbart de som redan uppvisade de högsta inkomstnivåerna. Faktum är att den ekonomiska klyftan ”slog i taket” under detta ”pandemiår” ända sedan mätningarna inleddes. Under 2021 steg den så kallade gini-koefficienten, som mäter inkomstklyftor, kraftigt till 0,33 vilket är den högsta siffran sedan mätningarna började i mitten av 1970-talet då gini-koefficienten låg på 0,22. 

Den tiondel av befolkningen som uppvisade den högsta inkomstnivån innehade exempelvis 28% av den totala disponibla inkomsten under året medan den halva av befolkningen som uppvisade den lägsta inkomstnivån innehade 29% av den totala disponibla inkomsten.

Under 2021 ökade vidare andelen hushåll som uppvisade en låg ekonomisk standard liksom andelen hushåll som levde under en varaktigt låg ekonomisk standard och till allra största delen handlade det om invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund vilka råkade väldigt illa ut rent ekonomiskt under pandemin samtidigt som de både insjuknade, intensivvårdades och avled allra mest p g a viruset proportionellt sett. Invånarna med utomeuropeisk bakgrund fick m a o lida både ekonomiskt och kroppsligen under pandemin och fr a halkade de efter än mer från att redan innan pandemin ha sackat efter majoritetsinvånarna under många år på raken.

En ”inzoomning” på landets barnhushåll, d v s alla hushåll där någon eller några som är mellan 0-18 är folkbokförda, visar att 50% av alla utrikes födda barn levde i ett hushåll som uppvisade en låg ekonomisk standard under 2021 att jämföra med 14% av de inrikes födda barnen. Merparten av de inrikes födda barnen som bodde i ett hushåll som kännetecknades av en låg ekonomiskt standard under 2021 var s k andragenerationare, d v s de är födda i Sverige och barn till invandrare.

Detta innebär att 50% av invandrarbarnen och runt 35% av andragenerationsbarnen växte upp under fattiga omständigheter under 2021 att jämföra med 4-5% av de majoritetssvenska barnen. Nästan alla av de majoritetssvenska barnen som växte upp i ett hushåll som uppvisade en låg ekonomiskt standard under detta år gjorde det tillsammans med en ensamstående mor.

Den svenska klassklyftan är sammanfattningsvis numera inget annat än en rasklyfta då de allra flesta majoritetssvenskar har det mycket bra eller åtminstone skapligt bra medan en mycket hög andel av alla invånare med utomeuropeisk bakgrund har det dåligt eller t o m mycket dåligt.