Om Hirokazu Kore-edas spelfilm “Broker”

Det är ändå lite speciellt för min del att ta in att den japanska regissören Hirokazu Kore-edas spelfilm “Broker” just nu är bioaktuell i Sverige (den svenska titeln är dock en aning märklig kort och gott mot bakgrund av det ämne som filmen behandlar) som helt och hållet utspelar sig i dagens Sydkorea:

Filmen handlar konkret om Sydkoreas illegala inhemska adoptionsverksamhet som de facto handlar om att mängder med barn adopteras utanför lagen inom landet för att dölja ofrivillig barnlöshet p g a ett utbrett blodstänkande som går tillbaka till konfucianismen och det (öst)asiatiska klantänkandet, men vid flera tillfällen hörs samtidigt repliker från huvudrollsinnehavarna som tydligt adresserar och kommenterar landets långa historia av internationell adoption till Väst inklusive till Sverige. 

I ett sammanhang säger en av huvudkaraktärerna exempelvis att han uttryckligen inte vill att barnet, som filmen kretsar kring, ska adopteras bort till västvärlden och i ett annat sammanhang talas det om en veritabel vinstdrivande adoptionsindustri. Vid ett tillfälle berörs också den revidering av den sydkoreanska adoptionslagen som satte stopp för de värsta avarterna av (utlands)adoptioner och som började gälla fr o m 2012 och jag var då själv inblandad i att få igenom denna lagändring som nu dyker upp och blir refererad till i en firad japansk regissörs spelfilm.

Min avhandling i Koreas språk och kultur ”Comforting an orphaned nation” (som f ö är en av de mest nedladdade svenska humanioraavhandlingarna) handlade just om hur populärkulturen i Sydkorea framställer adoption och adopterade i spelfilmer, tv-dramaserier, popsånger och musikvideos som handlar om ämnet och det går enligt min mening utan problem att säga att ”Broker” faller väl in i det mönster som min avhandling fann: 

Adoption är något negativt i populärkulturen i Sydkorea, som genomsyras av en särskild koreansk form av antivästlig vänsternationalism, och särskilt de som adopteras till Väst inklusive till Sverige uppfattas dra ”nitlotten” då ödet att adopteras till västvärlden förknippas med utsatthet för rasism och en allmän destruktiv livsstil och oftast också med en alltför tidig och ibland även ond bråd död.