Närmare en av fyra av alla barn med utländsk bakgrund växer upp med en låg ekonomisk standard

SCB har idag publicerat nya siffror rörande den svenska barnfattigdomen. Idag finns det runt 2,2 miljoner folkbokförda barn i landet (personer som är 0-18 år gamla) och över 25% av landets barn har någon slags utomeuropeisk bakgrund och det är i huvudsak inom denna sistnämnda grupp som en mycket hög andel växer upp med en eller två vårdnadshavare som är fattiga.

Totalt växer 8,5% av alla barn upp i en hushållsenhet som uppvisar en låg inkomststandard motsvarande över 180 000 barn, vilket innebär att vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas inkomst/er är lägre än vad de nödvändiga utgifterna (den så kallade baskonsumtionen) kräver för mat, boende, försäkring, barnomsorg o s v. Gränsen för en låg inkomststandard för ett barnhushåll ligger på 14 936 kronor per månad innan skatt.

I barnhushåll som uppvisar en låg inkomststandard består inkomsten i huvudsak av bidrag och offentliga transfereringar av olika slag såsom i form av föräldrapenning, arbetsmarknadsstöd, barnbidrag, bostadsbidrag och socialbidrag.

Bland de majoritetssvenska barnen växer 4% upp med en låg inkomststandard att jämföra med 23% av barnen med utländsk bakgrund och bland barnen med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena är denna sistnämnda siffra än mer förhöjd. De sistnämnda barnen lever dessutom med en låg inkomststandard under en längre period än de majoritetssvenska barnen vilka generellt gör det under en kortare tidsperiod. 

De allra flesta av de majoritetssvenska barnen som växer upp med en låg inkomststandard har en ensamstående förälder och mestadels en ensamstående mor.

Det är vidare vanligare att växa upp med en låg inkomststandard för barn som bor i miljonprogramsområdena, för barn som bor tillsammans med tre eller fler syskon (d v s i barnhushåll som innefattar fyra barn eller fler barn än så), för barn vars vårdnadshavare inte har klarat grundskolan och saknar en gymnasieexamen och för barn vars vårdnadshavare är arbetslösa eller står helt utanför arbetsmarknaden.  

21% av alla barn med utländsk bakgrund som bor med båda sina föräldrar i samma hushållsenhet har föräldrar som inte förvärvsarbetar att jämföra med 2% av de majoritetssvenska föräldrarna. Och 17% av alla barn med utländsk bakgrund som bor med båda sina föräldrar i samma hushållsenhet har föräldrar som inte har en gymnasieexamen att jämföra med 2% av de majoritetssvenska föräldrarna. Vidare är det vanligare att föräldrar med utländsk bakgrund har fyra barn (eller fler barn än så) jämfört med majoritetssvenska föräldrar och bland barnen som bor i miljonprogramsområdena växer slutligen hela 32% upp med en låg inkomststandard.