Vem ”uppfann” och myntade egentligen ordet rasism?

Fram tills idag har jag själv inte vetat om vem som myntade ordet och (ism-)termen ”rasism” men nu har ett relativt färskt Radio France-inslag (https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/le-pourquoi-du-comment-histoire/le-pourquoi-du-comment-histoire-du-jeudi-06-octobre-2022-7154950) upplyst mig om att det var den franska anarkisten Charles Malato som gjorde det i sin skrift ”Philosophie de l’anarchie” från 1888 (”Anarkins filosofi” eller ”Anarkismens filosofi” på svenska).

Under Malatos levnad var diskussioner om ras livliga mitt under pågående högimperialism och inte minst i Frankrike där ordet ras (race på franska) också kunde betyda folk i en mer generell mening. Malato förklarade i sin skrift att en statslös, federalistisk och decentraliserad värld utan några gränser (d v s anarkin – d v s anarkisternas ”idealvärld”) bara kan uppnås om vissa stadier passeras dessförinnan och ett sådant stadium betecknade han som rasism (racisme på franska) som för honom betydde när exempelvis de germanska, slaviska och latinska folken (eller raserna) hade upplöst sina nationalstater och bildat större federationer sinsemellan.

Den person som var först med att därefter använda ordet på engelska var den amerikanska överstelöjtnanten Richard Henry Pratt i samband med ett möte vid Mohonk Lake i delstaten New York (d v s i ”Upstate New York”) som den s k ”Friends of the Indian”-rörelsen avhöll där 1902. Pratt var för att assimilera och fr a att utbilda de amerikanska urfolken i stället för att segregera dem i reservat och han menade att idén om ras, som de allra flesta fr a vita amerikaner trodde på vid den tiden, stod i vägen för det projektet och den mentaliteten benämnde han som rasism (racism på engelska).

På ryska användes termen antagligen först av Lev Trotskij i dennes berömda bok (i flera band) från 1930 om Ryska revolutionen – ”Istorija russkoj revoljutsii” (som på svenska bär titeln ”Ryska revolutionens historia”) – där ordet rasizm (rasism på ryska) brukades i den mening vi lägger i ordet idag.

På tyska dök termen först upp under mellankrigstiden i den mytomspunne sexologen Magnus Hirschfeldts bok som just bar titeln ”Rassismus” (d v s rasism på tyska) som denne skrev under åren 1933-34 och som gavs ut postumt på engelska 1938 och i boken gick Hirschfeldt igenom de idéhistoriska rötterna till den tyska nationalsocialismens rasideologi.

På svenska slutligen dök termen upp sporadiskt under mellankrigstiden fr o m 1930-talets mitt men användes mycket sällan och det var först under 60-talet som termen slog igenom i svenska språket och symptomatiskt nog skedde en kraftig ökning av förekomsten av ordet i svenskspråkiga medietexter under revolutionsåret 1968.

Den substantiverade termen rasist uppfanns f ö också av en fransman – av den högerradikala och antisemitiska organisationen Action Françaises främsta företrädare och chefsideolog Charles Maurras som såg termen (raciste på franska) som en positiv sådan – d v s den betecknade för honom en person som helt enkelt tror på idén om ras.

Termen antirasism slutligen dök upp först på engelska på 1940-talet men användes endast sporadiskt ända fram till 1960-talet då den förekom allt oftare men det var först på 1970-talet och än mer på 1980-talet som termen antirasism och dess substantiverade form antirasist slog igenom med full kraft i de västerländska språken inklusive i svenska språket.