Ett möte med Ai-Liens barnbarn

Igår deltog jag på Socialistiskt forum på ABF-huset i Stockholm och träffade då av en ren slump de två barnbarnen till en av de första kinesiska invandrarna i landet.

Det handlar om barnbarnen till den blandade eller mixade Ai-Lien som ankom till Sverige som 11-årig flicka strax efter krigsutbrottet 1939. År 1948 ska det ha funnits endast ett 20-tal folkbokförda kineser i Sverige varav de flesta nog tillhörde den kinesiska beskickningen i Stockholm och en av dem var just Ai-Lien.

Ai-Lien var dotter till den kvinnliga svenska missionären Elin som också drev ett pensionat i Beijing och den kinesiske mannen Jen Tichien som var officer i Kuomintang – d v s i Chiang Kai-sheks nationalistparti – och hon föddes 1929 och växte upp i den på sin tid mycket stora västerländska expatmiljön i Kinas nuvarande huvudstad och lärde sig tala både mandarin, engelska och svenska.

Elin och Tichien var något så ovanligt som ett gift par som bestod av en vit västerländsk kvinna och en kinesisk och asiatisk man – det absoluta flertalet av alla (hetero)par som existerade vid denna tid i Stillahavsasien som utgjordes av s k blandäktenskap över de s k rasgränserna bestod precis som idag annars av vita män och asiatiska kvinnor.

Ai-Lien själv var inte den första blandade eller mixade personen med en svensk och en asiatisk förälder – sådana barn hade manliga anställda vid Svenska ostindiska kompaniet gett upphov till redan på 1700-talet – men hon var definitivt en av de första av dem som invandrade till Sverige då flertalet av de blandade eller mixade barnen regelmässigt lämnades kvar i Asien med sina asiatiska mödrar när de svenska männen återvände hem till Sverige.

När kriget mellan Japan och Kina eskalerade under 1930-talets andra hälft flydde Elin och Ai-Lien till Sverige via transsibiriska järnvägen och Sovjetunionen. Elin och Ai-Lien bosatte sig i Hedemora där Elins föräldrar bodde men pappan Tichien lyckades aldrig ta sig ut från Kina och stupade antagligen någon gång under Andra världskriget eller under det efterföljande inbördeskriget mellan Chiangs nationalistsida och Maos kommunistsida. 

När Ai-Lien blev vuxen åkte hon flera gånger tillbaka till Kina för att leta efter sin kinesiske pappa – även under kommunisttiden efter att Mao hade segrat i Kinesiska inbördeskriget 1949 gjorde hon det men hon hittade honom aldrig. Ai-Lien gick sedan bort 2012.

Ai-Lien kände f ö även Hanna Cheng som hon var nästan jämnårig med och som hade tagits om hand av en annan kvinnlig svensk missionär vid namn Malin Blomqvist. Hanna gifte sig sedan med en kinesisk man vid namn Johnny Cheng och tillsammans flydde de till Sverige efter Maos seger i inbördeskriget och blev de första som importerade kinesisk mat till Sverige och inte minst soja under varumärket Mrs. Cheng’s.