Om SD:s maktövertagande i kommunerna efter det senaste kommunvalet
Så har ännu en folkvald politiker med utomeuropeisk bakgrund snuvat SD på makten i en kommun i Storstockholm efter det senaste valet. Det handlar om centerpartisten Raymond Moubé från Kamerun som i torsdags valde att rösta emot sitt eget parti i Tyresö precis som kristdemokraten David Winerdal, som är adopterad från Honduras, tidigare gjorde i Södertälje.
SD har m a o vid det här laget stupat på mållinjen i två kommuner i Stor-Stockholm och det får nog sägas vara rätt så sannolikt att Moubés och Winerdals utomeuropeiska bakgrund har spelat en avgörande roll i deras beslut att gå emot det egna partiet och just i huvudstadsregionen finns det f ö fler politiker med utomeuropeisk bakgrund än i övriga landet.
Tyvärr ingår dock SD i styret i minst två kommuner i Stockholms län – i Nynäshamn (som officiellt stödparti) och i Norrtälje (som direkt styrande parti) – och därutöver är de borgerliga partierna beroende av SD:s stöd i Sigtuna.
Det är ännu inte klart vilka partikonstellationer som kommer att styra Sveriges totalt 290 kommuner under de kommande fyra åren men hittills – efter att runt 200 kommuners styren är fastlagda – vet vi att SD har kommit till makten i minst ett 20-tal kommuner som ett direkt styrande parti och där partiet också oftast innehar KSO-posten (det gäller bl a Norrtälje, Hässleholm, Köping, Uddevalla, Munkedal, Åstorp, Bjuv, Svalöv, Örkelljunga, Hörby och Bjurholm sedan i förrgår, som är den första norrländska kommunen som SD nu styr över) och att SD officiellt ingår i styret som stödparti (jfr Tidöavtalet-konstruktionen) i än fler kommuner än så.
Och att SD har förlorat makten i Jimmie Åkessons hemkommun Sölvesborg trots att partiet erhöll runt 40% där har väl inte undgått någon men som ett slags ”plåster på såren”-kompensation har SD i stället kommit till makten i Mattias Karlssons hemkommun Uppvidinge.
Det är tekniskt möjligt att SD (direkt eller indirekt) kan komma att styra över minst ett 50-tal kommuner i landet mot bakgrund av valresultatet men samtidigt är det inte säkert att det behöver bli så vilket inte minst Moubés och Winerdals agerande har visat och därtill saknar SD invalda politiker i ett flertal kommuner – d v s partiet fick långt fler röster än vad de hade kandidater för i många kommuner och tampas därmed återigen med SD:s ständiga huvudvärk – d v s en massa tomma stolar.
Slutligen ”vimlar” det som bekant av SD-politiker som inte alltid är så kompetenta för att uttrycka det milt, som kan tänkas gå över till AfS eller hoppa av politiken helt under den kommande mandatperioden eller som är antisemiter och rasideologer och därmed kommer att orsaka framtida rasskandaler och därigenom uteslutas ur partiet.
Den gamla, svenska borgerligheten (d v s M, KD, L och även C här och där) som överallt i landet just nu inleder olika former av samarbeten med SD (såsom på riksplanet) runtom i kommunerna kommer m a o att få lära sig ”den hårda vägen” vad det innebär att släppa in SD i värmen och samstyra tillsammans med SD.