Ny rapport om svensk-eritreanerna visar att närmare hälften erhöll ekonomiskt bistånd 2018 och över en tredjedel är arbetslösa

I dagarna har stiftelsen The Global Village, som varje år arrangerar Järvaveckan, publicerat en ny rapport om eritreanerna som är en av landets största utomeuropeiska invandrargrupper.

De siffror som presenteras här nedan gäller för 2018-19, d v s innan pandemin, och det är sannolikt att siffrorna är sämre och värre idag p g a att invånarna med utomeuropeisk bakgrund drabbades mycket hårt av pandemin.

Det finns idag närmare 70 000 personer i landet som har någon form av ursprung i Eritrea inräknat invandrarna, de adopterade, andragenerationarna och de blandade eller mixade. Av dem är 1/3 födda i Sverige medan 1/3 är under 15 år.

Svensk-eritreanerna utgör den näst största subsahariska afrikanska gruppen efter svensk-somalierna och det är högst sannolikt att gruppen är större än så (d v s fler än närmare 70 000 personer) då de eritreaner som anlände till Sverige innan Eritreas självständighet 1993 kategoriserades som etiopier.

Rapporten visar tyvärr att det svensk-eritreanska barnen och ungdomarna inte klarar skolan i lika stor utsträckning som majoritetsinvånarna och utbildningsnivån hos de vuxna svensk-eritreanerna är lägre än riksgenomsnittet. 59% av de svensk-eritreanska grundskoleeleverna uppnår gymnasiebehörighet och knappt 30% av dem som kommer in på gymnasiet går ut gymnasiet inom fyra års tid och mellan 15-20% av samtliga vuxna svensk-eritreaner i arbetsför ålder har en högskoleutbildning bakom sig.

Totalt förvärvsarbetar 48% av männen i arbetsför ålder liksom 42% av kvinnorna i samma ålderskategori vilket kan jämföras med närmare 80% bland majoritetssvenskarna. 37% av de som har ett arbete arbetar vidare inom vård- och omsorgssektorn och är offentliganställda.

Gruppen är kraftigt överrepresenterad bland de som uppvisar de lägsta (års)inkomsterna, 50% lever med en låg ekonomiskt standard och 60% av alla barn och ungdomar med eritreansk bakgrund växer upp i hushåll med vårdnadshavare som är fattiga.

33-34% av de vuxna svensk-eritreanerna i arbetsför ålder är tyvärr arbetslösa och nästan 49% erhåller ekonomiskt bistånd eller s k socialbidrag att jämföra med några enstaka procent bland majoritetssvenskarna.

81% av alla svensk-eritreanerna bor slutligen i hyresrätt, och fr a i miljonprogramsområdena, att jämföra med under 20% av majoritetssvenskarna, endast 5% bor i villa eller radhus och de allra flesta bor trångt eller mycket trångt.