Reflektioner kring den nyligen bortgångne Johan Cullberg och hans far John Cullberg med avseende på de svenska socialgrupp ett-familjernas politiska preferenser
Författaren och psykiatrikern Johan Cullberg har nyligen gått bort, som var ännu en av åtskilliga (för att inte säga mängder) av ”socialgrupp ett:are” vars föräldrar var pro-tyska innan och under kriget men som själv blev vänster efter kriget. Hela denna generation som hade högutbildade och förmögna föräldrar liksom andra äldre släktingar som innan och under kriget stöttade Nazi-Tyskland och vilka själva sedan orienterade sig åt vänster i olika grad som barn, ungdomar och unga vuxna har som bekant satt djupa spår i den svenska efterkrigstiden ända sedan 1960-talet och framåt och i det närmaste dominerat densamma.
Och på tal om just psykoanalytisk teori – Johan Cullberg var ju en av Sveriges mest kända psykoanalytiker inom läkarkåren – så undrar en (en = jag, d v s en person som är rejält intresserad av sykooch kanske även har någorlunda skaplig koll på just de svenska ”socialgrupp ett:arnas”, den svenska övre medelklassens och högborgerlighetens och landets elit- och överklassfamiljers politiska preferenser) ju ibland i sitt stilla sinne om inte detta (d v s den politiska generationskonflikt inom socialgrupp ett-familjerna som jag beskrev här ovan) utgör den egentliga och ”hemliga” historien om Sveriges vänsterlutande efterkrigstid.
Och mest fascinerande rent psykoanalytiskt blir det ju i de fall när barnen, som gick åt vänster under efterkrigstiden, aldrig någonsin fick veta att deras föräldrar var högerextremister och pro-nazister eller t om nazister. Och om möjligt än mer fascinerande, och återigen utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv, blir det väl om föräldrarna, som en gång var högerradikala, senare i livet också orienterade sig åt vänster för sådana exempel finns det nämligen också.
Och nu undrar säkert någon ”vän av ordning” om jag inte ska ”hänga ut” Cullbergs far så då gör jag väl det och utan att på något sätt hävda att det kastar en skugga över den nyligen avlidne sonen: Johans far John var biskop i Växjö och registrerades av det dåtida Säpo, d v s av Allmänna säkerhetstjänsten, som pro-(nazi)tysk och som inskriven och betalande medlem i ”överklassnazistiska” Riksföreningen Sverige-Tyskland under krigsåren.
Detta faktum kan nog innebära att Johan aldrig fick veta detta och pappa biskopen, som sannolikt själv inte visste att svenska staten hade registrerat honom, har mig veterligen heller aldrig blivit ”uthängd” som pro-(nazi)tysk.
Jag hade slutligen själv heller aldrig kontakt med Johan Cullberg när denne levde för annars hade jag nog berättat detta om hans far för honom men nu är det försent att kunna göra det.