Den kommande PIAAC-undersökning riskerar att visa att Sverige fortsatt intar jumboplatsen i västvärlden vad gäller att uppvisa den största klyftan mellan majoritetsinvånarna och invånarna med utländsk bakgrund 

Forskarna Erik Mellander, Jan-Eric Gustafsson, Patrik Lind och Gunlög Sundberg, vilka representerar PIAAC-undersökningens svenska expertgrupp, varnade igår på DN Debatt för att skillnaden i förmågan att läsa och räkna sannolikt är större än någonsin idag mellan majoritetsinvånarna och invånarna med utländsk bakgrund inför den kommande PIAAC-undersökningen.

I den förra undersökningen visade det sig att närmare hälften av invånarna i landet har mer eller mindre stora svårigheter att läsa och räkna och fr a att Sverige är det land där klyftan mellan majoritetsinvånarna och invånarna med utländsk bakgrund är som allra störst vad gäller språk-, kunskaps-, matematik- och läsförståelsenivåerna.

Hade Sveriges befolkning enbart bestått av majoritetsinvånare så hade dock (majoritets)svenskarna antagligen hamnat i topp i västvärlden och i i-världen.

”För tio år sedan kunde nästan hälften av de vuxna svenskarna inte läsa och räkna tillräckligt bra. Årets internationella PIAAC-undersökning kommer sannolikt att visa att Sveriges resultat har försämrats. Andelen utrikes födda är en viktig faktor. Nu måste både vuxenutbildningen och yrkeshögskolan stärkas.”

https://www.dn.se/debatt/sverige-maste-krympa-kunskapsgapet-bland-vuxna

”I år är det tio år sedan OECD-undersökningen PIAAC (Programme for the international assessment of adult competencies) genomfördes för första gången. PIAAC är vuxenmotsvarig¬heten till Pisa-studien i skolan. Medan Pisa avser 15-åringar riktas PIAAC till 16–65-åringar. I fråga om genomsnittliga färdigheter hävdade Sverige sig väl bland de 24 länder som deltog i första omgången av PIAAC.

För både läs- och räknefärdigheter tillhörde Sverige de fem främsta länderna. Samtidigt var Sverige ett av de länder som uppvisade störst skillnader mellan olika grupper i befolkningen och som hade de högsta andelarna deltagare med svaga färdigheter. Läs- och räknefärdigheter mäts på en poängskala mellan 0 och 500, och delas in i olika nivåer.

Färdigheterna på de två lägsta nivåerna betecknas som ”otillräckliga” (1–225 poäng) respektive ”låga” (226–275 poäng). För Sverige var andelarna med otillräckliga läs- och räknefärdigheter 13 respektive 15 procent, medan andelen med låga färdigheter uppgick till 30 procent för både läsning och räkning. Med andra ord: nästan hälften av de vuxna svenskarna hade otillräckliga eller låga färdigheter.”

(…)

”För att kunna möta en allt snabbare teknikutveckling, klimatförändringar, pandemier, internationella konflikter med mera, behöver vi höja och utvidga våra färdigheter och, framför allt, åtgärda de kompetensbrister som finns. Behoven är särskilt stora inom två områden. Det ena är vuxenutbildningen för elever med svenska som andraspråk.

Av SOU 2020:66 framgår att andelen behöriga lärare där är bland de lägsta i hela skolväsendet, trots att behörighetskraven behöver höjas från en till tre terminers studier i svenska som andraspråk, tillsammans med en högskole-pedagogisk examen. Här krävs både uppgradering av de befintliga lärarnas färdigheter och förlängd utbildning av nya lärare. Det andra området som behöver stärkas ytterligare är yrkeshögskoleutbildningen.

Under de senaste åren har yrkeshögskolans ett- och tvååriga program utökats med korta kurser på högst en termin, som ofta kan läsas på deltid och på distans. Yrkeshögskolan behöver tillföras resurser för att, med bibehållen kvalitet, kunna expandera de behovsanpassade möjligheter till fördjupad eller förnyad kompetens som de korta kurserna erbjuder. Dessa åtgärder minskar risken att Sverige går kräftgång som kunskaps¬nation, genom att underlätta integrationen av nyanlända, minska skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda samt öka tillgången till flexibel vidare¬utbildning.”