Ny avhandling visar att män med utomeuropeiska namn diskrimineras mer än kvinnor med utomeuropeiska namn
Nu har ännu en (ny) avhandling konstaterat att personer som bär namn som låter ”utländska” och fr a utomnordiska och ”utomeuropeiska” (d v s namn som associeras till den s k MENA-regionen, subsahariska Afrika, Asien o s v) riskerar att diskrimineras på arbetsmarknaden och i arbetslivet.
Avhandlingen sticker ut då den också kan konstatera att män med utländskklingande namn löper en högre risk att diskrimineras än kvinnor som bär utländskklingande namn och särskilt gäller det högutbildade män med utländskklingande namn.
En orsak kan vara att det finns föreställningar om män med utomeuropeisk bakgrund som säger att de är patriarkala liksom sexistiska och homofoba och macho och aggressiva på arbetsplatsen och i arbetslivet. En annan orsak är att män generellt diskrimineras mer än kvinnor när det gäller personer med utländsk bakgrund. När det gäller majoritetssvenskar är det i stället tvärtom – majoritetssvenska kvinnor diskrimineras mer än majoritetssvenska män på arbetsmarknaden.
Tidigare namndiskrimineringsstudier har visat att personer som bär namn som uppfattas som arabiska, asiatiska och afrikanska löper en särskilt stor risk att diskrimineras inom det svenska arbetslivet.
”Män med utländskt klingande namn som söker jobb får betydligt färre svar på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn.”
”Resultatet tyder på att etnisk diskriminering vid rekrytering är en bidragande faktor till etnisk ojämlikhet på den svenska arbetsmarknaden, både för kvinnor med utländska namn och särskilt för män med utländska namn.”
”Forskaren Anni Erlandsson, nyligen utnämnd till doktor i sociologi vid Stockholms universitet, har tillsammans med sina kollegor undersökt hur framgångsrika män och kvinnor med utländskt respektive svenskklingande namn varit i rekryteringsprocessens första steg. I studien skickades över 5 000 fiktiva jobbansökningar, med identiska kvalifikationer för jobb inom samma yrke. Namnen på de sökande byttes ut för att signalera olika kön och olika etnisk härkomst.
Forskarna samlade också in uppgifter om rekryterares eller annonsens kontaktpersons kön, samt en rad uppgifter om jobbet som annonserades ut. Resultatet visar att etnisk diskriminering av arbetssökande med utländskt klingande namn förekommer hos både manliga och kvinnliga rekryterare.
– Det vi såg är att kvinnliga rekryterare favoriserar kvinnliga sökande med utländskt klingande namn framför manliga sökande med utländska namn, och det sker framförallt i yrken som kräver högre utbildning. De manliga rekryterarna diskriminerar på samma sätt men då i ansökningar till mansdominerade yrken, säger Anni Erlandsson.
Sedan tidigare finns forskningsbelägg för att män löper större risk än kvinnor att diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av utländsk bakgrund. Detta bekräftas i studien, som också är en av de första större undersökningarna i Sverige av hur rekryterarnas kön är kopplad till diskrimineringen.
– Resultatet tyder på att rekryterarens kön kan vara en bidragande faktor till det här mönstret, i alla fall i vissa yrkeskategorier, säger Anni Erlandsson.
Forskarna skickade 5 641 fiktiva jobbansökningar till utannonserade jobb i 20 olika yrken på den svenska arbetsmarknaden mellan åren 2014 och 2020. En ansökan för varje jobb skickades och arbetsgivarnas svar till dessa dokumenterades. Sökandes namn i ansökningarna signalerade kön och etnicitet (utländsk bakgrund). De olika namnen tilldelades slumpmässigt till ansökningarna. Kvalifikationerna, så som utbildning och arbetslivserfarenhet, var identiska för samma yrken. Information om rekryterarens eller kontaktpersonens kön dokumenterades utifrån arbetsgivarens svar på de fiktiva jobbansökningarna samt från jobbannonserna.”
Tobias Hübinette 
En kommentar