Återigen om att bli citerad av andra forskare

Varje vecka får jag via ett automatiskt mejl från Google Scholar en översikt över alla (digitalt) nypublicerade akademiska texter där någon/några av mina akademiska publikationer citeras och med åren ser mejlen nuförtiden ut så här – d v s det handlar om 2-6 citeringar och refereringar per vecka.

Det är då något alldeles särskilt att bli citerad och refererad till av andra forskare och i andra(s) akademiska texter då det enbart är så som ens egna publikationer och därmed också ens egna studier, analyser, begrepp, hypoteser, modeller, perspektiv och slutsatser o s v hålls levande både i samtiden och inför framtiden. Många forskare publicerar t ex mycket men citeras och refereras nästan aldrig i andras akademiska texter då en vetenskaplig tidskriftsartikel ibland läses av max 5-10 personer runtom i världen och en dito antologiartikel av ibland nästan färre än så.

Själv har jag nog varit relativt priviligerad vad gäller att genom åren nå en viss spridning av mina akademiska texter vilket jag är mycket tacksam över och inte minst då det tyvärr finns en hel del svenska forskare som medvetet väljer att aldrig citera och referera till någon/några av mina akademiska publikationer.