Linköpings universitet om Catrin Lundströms och min nya bok ”Den färgblinda skolan – ras och vithet i svensk utbildning”

Kommunikatören Amanda Lindström vid Linköpings universitet talar med Catrin Lundström angående vår nya gemensamma bok ”Den färgblinda skolan – ras och vithet i svensk utbildning” (Natur och kultur 2022):

”Genom att förstå och prata om begreppen ras och vithet kan vi närma oss problemen med segregation och ojämlikhet i svensk utbildning. Det behövs ett språk som inte är färgblint för att adressera ökade klyftor i skolan, menar forskare som nu skrivit en bok om just detta.”

https://liu.se/nyhet/den-fargblinda-skolan-ny-bok-om-hur-skolsegregation-kan-forstas

”I boken Den färgblinda skolan – ras och vithet i svensk utbildning ges en introduktion till begreppen ras och vithet och vad de kan säga oss om svensk skola idag. 

– Bakgrunden till boken är att den svenska skolan utvecklats från att vara världens antagligen mest jämlika skola till västvärldens kanske mest ojämlika och mest segregerade skola.

Det säger Catrin Lundström, biträdande professor i etnicitet och migration vid Linköpings universitet, som skrivit boken tillsammans med Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik vid Karlstad universitet.

Genom att förstå och lyfta begreppen ras och vithet kan vi få både ett språk och analytiska verktyg för att förstå segregationen och ojämlikheten i svensk utbildning, menar hon.

– Det fattas en pusselbit i diskussionen om svensk skola idag. Det finns frågor som inte kan adresseras utan att ta med begreppen ras och vithet och teorierna kring dem.

I Sverige finns en ovilja att prata om ras. Men samhället genomsyras av olika föreställningar om ras som i sin tur påverkar våra uppfattningar om andra människor. Samtidigt har vi på grund av vår hudfärg olika erfarenheter.

– Att prata om ras eller att kategorisera människor ses i Sverige idag som rasism. Vi ska inte dela in människor enligt ett gammalt rastänkande, men för att förstå att människor identifierar sig på ett visst sätt, och att vi bemöts olika och har olika erfarenheter, behöver vi ett språk. Segregationen idag är präglad av ras och med den här boken vill vi ta oss ur den färgblindhet som omgärdar diskussionen om segregation och skolan, liksom om samhället i stort.

Boken behandlar bland annat frågor som vad vi egentligen menar när vi pratar om ras, vad en vithetsnorm innebär och vad konsekvenserna blir om vi inte kan prata om ras och rasskillnader. 

Boken presenterar teorier inom den kritiska ras- och vithetsforskningen och ska kunna användas av exempelvis lärare eller på lärarutbildningar för att öppna upp för diskussion och lyfta erfarenheter som finns bland lärare och lärarstudenter. Den ger konkreta exempel utifrån olika perspektiv och skolmiljöer samt dilemman för läsaren att reflektera kring. 

– Vi vill inte bara introducera teorier utan öppna upp för interaktion och diskussion. Frågorna kan till exempel handla om vad ras betyder för dig, att resonera kring vad vita privilegier innebär, hur frågan ’var kommer du ifrån?’ kan uppfattas eller hur fördelningen av elever och lärare ser ut på just din skola. 

Boken har sin bakgrund i en segregerad och ojämlik svensk skola. Det finns inte bara en utbredd skolsegregation – där utrikes födda elever och elever med utrikesfödda föräldrar tenderar att gå i skolor i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, medan elever med svenskfödda föräldrar dominerar i innerstadsskolor och friskolor. Det finns också skillnader mellan dessa barn och unga när det kommer till studieresultat, visar internationella elevundersökningar. 

– Vi ser svårigheter för nyanlända, men också det väldigt oroväckande att andragenerationsungdomarna i högre grad misslyckas i skolan. Skillnaderna eskalerar och det behöver vi prata om med ett språk som inte är färgblint, säger Catrin Lundström.”