85% av de som greps, häktades och dömdes för skjutvapenvåld 2017-21 hade utländsk bakgrund och majoriteten av dem har inte klarat grundskolan och uppvisar en obefintlig inkomst

DN:s Kristoffer Örstadius har undersökt samtliga misstänkta gärningspersoner (gripna, häktade och dömda) som har stått bakom skjutvapenvåld sedan 2017 och fram tills idag och bl a kommit fram till följande:

97% är män och medianåldern ligger på 23 år

56% har inte klarat grundskolan och gick ut årskurs 9/högstadiet med ofullständiga betyg

38% har pappor som någon gång har dömts till fängelse

27% har föräldrar som har varit eller är beroende av ekonomiskt bistånd

42% har föräldrar som tillhör den fjärdedel i landet som uppvisar den lägsta inkomstnivån

71% saknar inkomst eller uppvisar en obefintlig inkomstnivå (d v s de är s k UVAS:are eller NEET:are)

76% är tidigare dömda för något eller några brott

66% bor hemma hos en eller båda föräldrarna 

52% har växt upp med en ensamstående mor

49% är folkbokförda i de fattigaste och mest marginaliserade miljonprogramsområdena

85% har utländsk bakgrund (och 62% har bakgrund i den s k MENA-regionen och i subsahariska Afrika) av något slag och av dessa är:

41% utrikes födda (de vanligaste födelseländerna är Irak, Somalia, Syrien, forna Jugoslavien och Turkiet)

35% inrikes födda s k andragenerationare 

9% inrikes födda s k blandade eller mixade

(de vanligaste ursprungsländerna för de sk andragenerationarnas och de s k blandades eller mixades föräldrar/förälder är Irak, Libanon, Somalia, forna Jugoslavien och Turkiet)

”Sverige har gått från botten till toppen i Europa när det gäller dödsskjutningar. Men vilka är de dömda och misstänkta gärningspersonerna? Fakta i frågan har kartlagt alla som häktats, åtalats eller dömts för skjutvapenvåld sedan 2017. Många gemensamma mönster finns – här är vad vi vet.”

”432 personer ingår i DN:s kartläggning. Det är samtliga personer som har häktats, åtalats eller dömts i någon av de skjutningar som ägt rum i Sverige under perioden 1 januari 2017 till 31 augusti 2021.

■ Uppklarningen av skjutningar är låg. I 207 av 636 skjutningar har en eller flera personer häktats, åtalats eller dömts. För drygt två tredjedelar av skjutningarna saknar vi således kunskap om misstänkta förövare.

■ Att vi inte har data om så många skjutningar kan vara problematiskt. De förövare som polisen har pekat ut skulle kunna skilja sig från de förövare som polisen inte pekat ut. Enligt vår bedömning är dock den här undersökningen den mest heltäckande som går att göra med offentliga uppgifter.

■ Det kan ibland ta flera år från att brottet begås tills dess att någon lagförs och dom vunnit laga kraft. DN har därför även inkluderat personer som endast häktats eller åtalats för skjutningar. Det är med andra ord inte fastställt att just dessa individer är skyldiga till brotten (dömda). Det finns forskning som tyder på att vissa grupper kan ha högre risk att registreras som misstänkta när de begår brott, till exempel genom att oftare bli utsatta för poliskontroller. Att personer har varit misstänkta i utredningarna ger emellertid en tydlig indikation på gemensamma mönster för brottstypen. Kriminologisk forskning utgår ofta från just misstänkta gärningspersoner i den här typen av studier. För häktningar har vi begränsat oss till dem som häktats på sannolika skäl, den högre misstankegraden.

■ Gärningspersoner som är under 15 år ingår inte i DN:s undersökning eftersom de inte är straffmyndiga. Enligt data från polisen är andelen brottsmisstänkta under 15 år emellertid mycket få, cirka 1 procent av dem som misstänkts hittills i år.

■ Uppgifter om inkomster, bostadssituation, födelseland och föräldrar kommer från Skatteverket. Uppgifter om brottslighet kommer från domstolarna samt Åklagarmyndigheten. Information om skolgång kommer från respektive persons kommun under skoltiden.”