Ny rapport visar att en majoritet av invånarna med utomeuropeisk och utomvästerländsk bakgrund aldrig lyckas bli självförsörjande

För att få fram en mer rättvisande bild av det verkliga läget på den svenska arbetsmarknaden behöver den officiella sysselsättningsstatistiken kompletteras med statistik över självförsörjningsgrad, menar de fyra forskarna Enrico Deiaco, Johan Eklund, Åsa Hansson och Mats Tjernberg i dagens SvD vilka samtidigt efterlyser en mer diversifierad statistik överlag då det föreligger mycket stora skillnader mellan olika grupper i samhället vad gäller förvärvsarbetsfrekvens och självförsörjningsgrad enligt en ny rapport som forskarna ligger bakom.

Hela 73% av alla invånare i landet som har bakgrund utanför västvärlden var t ex inte självförsörjande år 2016 enligt rapporten och idag efter pandemin är över 30% av alla invånare som specifikt har bakgrund i Afrika och Mellanöstern arbetslösa. En majoritet av invånarna med utomeuropeisk och utomvästerländsk bakgrund blir helt enkelt aldrig självförsörjande under sin livscykel men samtidigt får väldigt många av dem med all säkerhet sin inkomst via kontanter och via Swish, d v s den typ av inkomster som inte syns i någon statistik överhuvudtaget.

Dessutom bör det påminnas om att inom gruppen inrikes födda så ”spökar” tyvärr alltför många andragenerationare med utomeuropeisk bakgrund vilka står mycket långt ifrån både arbetslivet och allt vad självförsörjning heter – det handlar om 10 000-tals och åter 10 000-tals s k UVAS/NEET:are i miljonprogramsområdena som de facto ”drar ned” statistiken för inrikes födda.

Invånarna med utomeuropeisk och utomvästerländsk bakgrund sticker även ut då de som har en låg utbildningsnivå generellt uppvisar en högre förvärvsfrekvens än de som har en högre utbildningsnivå. Och medan 85% av alla majoritetssvenskar som har en högre utbildningsnivå är självförsörjande så är endast 60% av invånarna med utomeuropeisk och utomvästerländsk bakgrund det som har en högre utbildningsnivå.

https://www.svd.se/fler-i-sverige-behover-bli-sjalvforsorjande

”En central del i svensk integrationspolitik är att utrikes födda, liksom alla medborgare, ska uppnå sysselsättning och ekonomisk självständighet. Trots att omfattande resurser lagts ner tar det i många fall lång tid att komma in på arbetsmarknaden och uppnå självförsörjning, om någonsin.

Vad som menas med självförsörjning är inte så entydigt som det kan låta. 2020 presenterade Entreprenörskapsforum rapporten ”När blir utrikes födda självförsörjande?” I den analysen definierades självförsörjning som en inkomstgräns på fyra prisbasbelopp, vilket i dag motsvarar en årlig bruttoinkomst på ungefär 190 000 kronor eller knappt 13 000 kronor i netto per månad. Resultaten visade att drygt 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder inte var självförsörjande. Gränsen är medvetet satt under de kollektivavtalsmässiga lägstalönerna. Denna definition ger oss en helt annan bild av arbetsmarknadsläget, framför allt av den ekonomiska integrationen av utrikes födda, än vad sysselsättningsstatistiken ger oss.”

(…)

”Analysen visar att skillnaderna i självförsörjningsgrad mellan olika grupper är betydande. I genomsnitt var 63 procent av inrikes födda i åldern 20 till 70 år självförsörjande 2016. Motsvarande siffra för individer födda i andra västländer var 47 procent och för individer födda utanför västvärlden var endast 27 procent självförsörjande.”

(…)

”De nya analyserna visar att bland inrikes födda är genomsnittsindividen självförsörjande mellan 35 och 62 år. För utrikes födda från andra västländer är motsvarande åldersspann 39 till 59 år. Genomsnittsindividen född utanför västvärlden blir dock aldrig självförsörjande över sin livscykel. I linje med tidigare självförsörjningsanalyser går det med andra ord att ifrågasätta om den konventionella arbetsmarknadsstatistiken ger en rättvisande bild av hur väl den ekonomiska integrationen fungerar. Det är en sak att vara i arbete men en helt annan att erhålla en inkomst som gör individen självförsörjande.”