Nu är adoptionsutredningens direktiv slutligen offentliggjorda

Idag för någon timme sedan offentliggjorde Stefan Löfvens rödgröna regering efter dagens regeringssammanträde direktiven för den statliga svenska utredningen om korruptionen inom den internationella adoptionsverksamheten ”Sveriges internationella adoptionsverksamhet – lärdomar och vägen framåt” (2021: 95). Utredningen sorterar under Socialdepartementet och inleds officiellt idag den 28 oktober 2021 samt leds av juridikprofessor Anna Singer vid Uppsala universitet och den ska slutredovisas den 7 november 2023.

Det finns naturligtvis mycket att säga om utredningens frågeställningar och förutsättningar – t ex ska inga ansvariga ställas till svars som det verkar och ingen kompensation ska övervägas vare sig till förstaföräldrarna i ursprungsländerna i Sydamerika, Karibien, Mellanöstern, Afrika, Asien, Oceanien, Central- och Östeuropa eller till de adopterade från nämnda kontinenter och regioner i Sverige – men jag är ändå försiktigt opitimistisk om att utredningen åtminstone bär på potentialen att kunna matcha både schweizarnas, belgarnas och holländarnas motsvarande utredningar.

Det är t ex tydligt att regeringen har hörsammat SD:s, M:s, L:s, C:s, KD:s och V:s krav på att alla ursprungsländer ska beaktas (d v s inte bara t ex Chile, Kina, Sydkorea eller Etiopien) liksom alla adoptionsår (d v s från 1950-talet och fram till nutid) vilket framfördes av företrädare för dessa partier i riksdagen den 10 juni i år och samma krav har samtliga existerande föreningar och nätverk som landets adopterade förestår framfört till de två regeringspartierna i en gemensam DN Debatt-artikel den 10 mars i år.

Samtidigt är det riktigt bråttom då alla de 100-tals svenska expat-damer som agerade s k child finders i ursprungsländerna mellan 1950- och 2010-talen är rejält åldrade idag och flera har redan hunnit gå bort för det är då de som fr a sitter på kunskapen och informationen om vad som egentligen hände rent konkret när 60 000 barn kom att adopteras till Sverige från Sydamerika, Karibien, Mellanöstern, Afrika, Asien, Oceanien, Central- och Östeuropa och när svenskarna kom att bli det s k folkslag på jorden (liksom i historien) som till slut kom att adoptera allra flest utrikes födda barn per capita. Därtill krävs det inte minst att de genomkorrupta svenska adoptionsförmedlarna med Adoptionscentrum i spetsen, d v s världens näst största adoptionsförmedlare efter amerikanska Holt, nu öppnar sina arkiv för Anna Singer och kommittén liksom att alla de 100-tals svenskar som genom åren har arbetat med att förmedla utlandsadoptioner är beredda att ställa upp och berätta om alla oegentligheter som har ägt rum genom årtiondena.

”Utredningen ska omfatta perioden från mitten av 1900-talet till nutid. Utredaren ska fokusera på dels de ursprungsländer varifrån flest internationella adoptioner till Sverige skett, dels de ursprungsländer där det finns vetskap eller allvarliga misstankar om att det förekommit oegentligheter i adoptionsprocessen. Utredaren ska bl.a. granska internationella adoptioner till Sverige från Chile och Kina. 

De analyser som görs av regeringens, statliga myndigheters, kommuners, auktoriserade sammanslutningars, ideella organisationers och andra privata aktörers ansvar och ställningstaganden ska utgå från vid tiden rådande regelverk och organisering samt beakta de attityder och normer som fanns i samhället vid den aktuella tiden. 

Det ingår inte i uppdraget att granska individuella adoptionsärenden. I uppdraget ingår inte heller att överväga eventuella ansvarsfrågor i enskilda fall eller ekonomisk kompensation eller annan gottgörelse till enskilda som drabbats.

Utredaren ska inhämta kunskap, erfarenheter och synpunkter från adopterade, adoptivföräldrar, berörda statliga myndigheter, kommuner, regioner, auktoriserade sammanslutningar och adopterades intresse-föreningar. Utredaren ska för detta ändamål söka nå ett så representativt urval av adopterade och adoptivföräldrar som möjligt. 

Utredaren ska även ta tillvara kunskap och erfarenheter som finns hos andra relevanta organisationer, forskare och myndigheter i Sverige såväl som utomlands. I den mån det är möjligt ska utredaren inhämta kunskap och synpunkter från privatpersoner och nedlagda sammanslutningar som förmedlat internationella adoptioner till Sverige. Till utredaren ska det knytas en referensgrupp för berörda aktörer som ges möjlighet att lämna upplysningar och synpunkter.

Vidare ska utredaren inhämta kunskap och söka dialog när det är möjligt med andra relevanta utredningar, inklusive brottsutredningar, som rör oegentligheter inom internationella adoptioner i andra länder. Uppdraget ska redovisas senast den 7 november 2023.

Utredaren ska:

− utreda och klargöra förekomsten och omfattningen av eventuella oegentligheter i förhållande till dels de ursprungsländer varifrån flest internationella adoptioner till Sverige skett, dels de ursprungsländer där det finns vetskap eller allvarliga misstankar om att det förekommit oegentligheter i adoptionsprocessen, 

− utreda och klargöra om regeringen, statliga myndigheter, kommuner, auktoriserade sammanslutningar, ideella organisationer och andra privata aktörer haft vetskap om eller delaktighet i eventuella oegentligheter samt klargöra i vilken utsträckning eventuell delaktighet i oegentligheter var tillfällig eller systematisk 

− utreda och klargöra på vilket sätt regeringen, statliga myndigheter, kommuner, auktoriserade sammanslutningar, ideella organisationer och andra privata aktörer svarade på eventuella indikationer gällande oegentligheter och om de därigenom uppfyllde sitt ansvar eller sin roll utifrån rådande regelverk och organisering. 

− utreda behov av adoptionsspecifikt stöd, föreslå vilka hjälp- och stödinsatser som bör erbjudas och hur dessa bör organiseras, 

− utreda och analysera vilka konsekvenser oegentligheter inom adoptionsprocessen kan ha för adopterade, adoptivföräldrar och biologiska föräldrar

− ta ställning till om dagens regelverk, organisering och processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet behöver förändras eller förstärkas i syfte att ytterligare stärka och säkerställa barnrättsperspektivet och rättssäkerheten

− lämna förslag på vilka åtgärder regeringen, statliga myndigheter och adoptionsförmedlare i Sverige bör vidta när uppgifter om oegentligheter inom den internationella adoptionsverksamheten framkommer

Utredningen ska omfatta perioden från mitten av 1900-talet till nutid. Utredaren ska fokusera på dels de ursprungsländer varifrån flest internationella adoptioner till Sverige, dels de ursprungsländer där det finns vetskap eller allvarliga misstankar om att det förekommit oegentligheter i adoptionsprocessen. Utredaren ska bl.a. granska internationella adoptioner till Sverige från Chile och Kina. 

De analyser som görs av regeringens, statliga myndigheters, kommuners, auktoriserade sammanslutningars, ideella organisationers och andra privata aktörers ansvar och ställningstaganden ska utgå från vid tiden rådande regelverk och organisering samt beakta de attityder och normer som fanns i samhället vid den aktuella tiden. 

Det ingår inte i uppdraget att granska individuella adoptionsärenden. I uppdraget ingår inte heller att överväga eventuella ansvarsfrågor i enskilda fall eller ekonomisk kompensation eller annan gottgörelse till enskilda som drabbats.

Utredaren ska inhämta kunskap, erfarenheter och synpunkter från adopterade, adoptivföräldrar, berörda statliga myndigheter, kommuner, regioner, auktoriserade sammanslutningar och adopterades intresse-föreningar. Utredaren ska för detta ändamål söka nå ett så representativt urval av adopterade och adoptivföräldrar som möjligt. 

Utredaren ska även ta tillvara kunskap och erfarenheter som finns hos andra relevanta organisationer, forskare och myndigheter i Sverige såväl som utomlands. I den mån det är möjligt ska utredaren inhämta kunskap och synpunkter från privatpersoner och nedlagda sammanslutningar som förmedlat internationella adoptioner till Sverige. Till utredaren ska det knytas en referensgrupp för berörda aktörer som ges möjlighet att lämna upplysningar och synpunkter.

Vidare ska utredaren inhämta kunskap och söka dialog när det är möjligt med andra relevanta utredningar, inklusive brottsutredningar, som rör oegentligheter inom internationella adoptioner i andra länder. Uppdraget ska redovisas senast den 7 november 2023.

Utredaren ska:

− utreda och klargöra förekomsten och omfattningen av eventuella oegentligheter i förhållande till dels de ursprungsländer varifrån flest internationella adoptioner till Sverige skett, dels de ursprungsländer där det finns vetskap eller allvarliga misstankar om att det förekommit oegentligheter i adoptionsprocessen, 

− utreda och klargöra om regeringen, statliga myndigheter, kommuner, auktoriserade sammanslutningar, ideella organisationer och andra privata aktörer haft vetskap om eller delaktighet i eventuella oegentligheter samt klargöra i vilken utsträckning eventuell delaktighet i oegentligheter var tillfällig eller systematisk 

− utreda och klargöra på vilket sätt regeringen, statliga myndigheter, kommuner, auktoriserade sammanslutningar, ideella organisationer och andra privata aktörer svarade på eventuella indikationer gällande oegentligheter och om de därigenom uppfyllde sitt ansvar eller sin roll utifrån rådande regelverk och organisering. 

− utreda behov av adoptionsspecifikt stöd, föreslå vilka hjälp- och stödinsatser som bör erbjudas och hur dessa bör organiseras, 

− utreda och analysera vilka konsekvenser oegentligheter inom adoptionsprocessen kan ha för adopterade, adoptivföräldrar och biologiska föräldrar

− ta ställning till om dagens regelverk, organisering och processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet behöver förändras eller förstärkas i syfte att ytterligare stärka och säkerställa barnrättsperspektivet och rättssäkerheten

− lämna förslag på vilka åtgärder regeringen, statliga myndigheter och adoptionsförmedlare i Sverige bör vidta när uppgifter om oegentligheter inom den internationella adoptionsverksamheten framkommer”