Arbetslösheten bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund ligger idag efter pandemin på över 22%, vilket antagligen är den högsta siffran någonsin och fr a gäller det invånarna som är födda i Afrika och Asien bland vilka 30% är arbetslösa

Arbetslösheten bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund ligger idag efter pandemin på över 22%, vilket antagligen är den högsta siffran någonsin i svensk historia för och inom denna demografiska subgrupp i det svenska samhället och fr a gäller det invånarna som är födda i Afrika och Asien:

arbetslöshet bland invånare födda i Sydamerika: 11,2%

arbetslöshet bland invånare födda i Asien: 28%

arbetslöshet bland invånare födda i Afrika: 30,1%

arbetslöshet bland majoritetsinvånarna: ca 3,5%

Närmare 50% av samtliga arbetslösa i hela landet, över 80% av samtliga utrikes födda arbetslösa och över 50% av samtliga långtidsarbetslösa har idag utomeuropeisk bakgrund och arbetslösheten bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund ligger idag på över 22% (från att innan pandemin ha legat på 18%).

Under pandemin har invånarna med utomeuropeisk bakgrund redan lidit oproportionellt mycket: De har både insjuknat, intensivvårdats och dött allra mest p g a viruset proportionellt sett och de har blivit än mer arbetslösa och ännu fattigare allra mest proportionellt sett. Därtill dödades fler personer än någonsin tidigare av skjutningar och bomber under ”pandemiåret” 2020 varav den absoluta majoriteten hade utomeuropeisk bakgrund.

Dessutom står 100 000-tals invånare med utomeuropeisk bakgrund helt utanför arbetsmarknaden överhuvudtaget (närmare 30% av alla utrikes födda kvinnor står t ex helt utanför arbetslivet varav den absoluta majoriteten är utomeuropéer) och ingår därför inte ens i ovanstående (fullständiga) katastrofsiffror varav 10 000-tals och åter 10 000-tals är unga vuxna s k andragenerationare i ”Orten”/miljonprogramsområdena (av NEET/UVAS-typ – d v s de vare sig arbetar, studerar eller gör praktik och de har misslyckats fullständigt i skolan och oftast redan i grundskolan).

Samtidigt finns det fler lediga jobb än någonsin förr i Sverige:

Just nu i oktober 2021 finns det nästan 125 000 utlysta tjänster (att jämföra med 80 000 i oktober 2019) och sektor efter sektor på den svenska arbetsmarknaden ”skriker” just nu efter arbetskraft medan 10 000-tals tjänster aldrig blir tillsatta (industrin ”skriker” efter ingenjörer, skolan efter lärare, vården efter vårdpersonal och även hotell- och restaurangbranschen klarar inte av att besätta alla tjänster o s v).

Sverige är slutligen fortsatt det land i både i-världen, västvärlden och Europa där skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är som allra störst och det mest tyder tyvärr på att arbetslösheten bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är högre i Sverige än i andra västländer inklusive i våra nordiska grannländer (naturligtvis är arbetslösheten hög bland utomeuropéerna även i Norge och Danmark men den når ändå inte upp till de svenska rekordnivåerna).