Än en gång utpekad på DN:s ledarsida som en slags ovetenskaplig, ”identitetspolitisk” radikalvänster-forskare
Så hänger DN:s alltid lika putslustiggrabbiga ledarskribent Erik Helmerson än en gång ut mig på ledarplats som någon slags bindgalen, ovetenskaplig, ”identitetspolitisk” radikalvänster-forskare som ”ser rasism överallt” i samband med att han skriver pustlustiggrabbigt om Seher Yilmaz nya bok ”Vad jag pratar om när jag pratar om rasism” och som så ofta förr förknippas jag med både Mattias Gardell och Ylva Habel.
Detta är då den 9:e eller 10:e gången som Helmerson gör det (åtminstone enligt DN:s egen artikelsökfunktion) och jag börjar faktiskt undra om jag kanske är en av de mest uthängda eller åtminstone utpekade (d v s på ett mestadels negativt och stigmatiserande sätt) svenska forskarna i landet som förknippas med frågor om ras, rasism och antirasism mot bakgrund av hur ofta bl a just DN (d v s det är verkligen inte bara DN det handlar om) har beskrivit mig på det sättet.
”Yilmaz har en tydlig definition: rasism är diskriminering i kombination med makt. Maktfördelningen gör att en person med svenskt namn och en med arabiskt aldrig kommer att mötas av samma exkludering på till exempel arbetsmarknaden. ”Det innebär att även om diskriminering mot vita personer kan förekomma, existerar inte rasism mot vita”.
Problemet är att då bortser man från situationer där maktförhållandena är omvända, som när en utsatt person är vit på en skola med ickevit majoritet. Att i det läget deklarera ”du kan inte utsättas för rasism” kan med fog ses som ytterligare ett övergrepp.
Många hävdar att just deras definition av rasism är den rätta och vill stämpla ut andra ur debatten. Seher Yilmaz citerar i sin bok en samling usual suspects med liknande utgångspunkt, i antirasistisk nyvänster: Mattias Gardell, Tobias Hübinette, Ylva Habel, Sara Ahmed…”
Tobias Hübinette 