En ny studie visar att hade SL omdirigerat kollektivtrafiken från majoritetssvenskdominerade Stockholms innerstad och från de välbärgade majoritetssvenskdominerade villaområdena till de fattiga miljonprogramsområdena där invånare med utomeuropeisk bakgrund dominerar så hade både smittspridningen kunnat stävjas och många liv kunnat räddas

DN:s Jessica Ritzén rapporterar idag om en ny s k ”big data”-studie som visar att resandet i och med kollektivtrafiken i huvudstadsregionen (d v s med SL – Storstockholms lokaltrafik) minskade allra mest i de rika, majoritetssvenskdominerade områdena i Stor-Stockholm under pandemin och allra minst i de fattiga miljonprogramsområdena där invånare med utomeuropeisk bakgrund dominerar.


Bland invånarna i den majoritetssvenskdominerade innerstaden minskade resandet i och med kollektivtrafiken t ex med hela 80% (samma procentsiffra gäller även för de rika majoritetssvenskdominerade villaområdena i t ex Bromma, Danderyd, Lidingö, Nacka o s v) medan resandet minskade med runt 40% i de fattiga miljonprogramsområdena där invånare med utomeuropeisk bakgrund dominerar.

Orsaken till dessa mycket stora skillnader stavas tillgång till bil liksom det faktum att runt 75% av alla utomeuropéer som har ett arbete tillhör LO-kollektivets lägre skikt (d v s de lågbetalda serviceyrkena som kräver permanent fysisk närvaro och hög s k kroppskontakt): Medan 85% av majoritetsinvånarna har tillgång till bil så har under 60% av landets invånare med utomeuropeisk bakgrund det.

Det går att tänka sig att den svenska färgblinda antirasismen har spelat en avgörande roll för att detta inte har uppmärksammat förrän nu: Sverige och svenskarna avskyr och t o m hatar ju att ”dela upp så” och t ex tänka invånare med utomeuropeisk bakgrund jämfört med majoritetssvenskarna o s v p g a att det både anses stigmatisera de förstnämnda och anses vara rasistiskt i sig att just ”dela upp så”. Den svenska antirasismen vill helt enkelt behandla alla lika även i siffrornas och statistiken värld.

En av forskarna bakom studien, Erik Almlöf vid KTH, menar att den mycket stora och kraftiga smittspridningen i Stor-Stockholm som var en av de allra värst drabbade storstadsregionerna i hela Europa under ”pandemiåret” 2020 (vilket i sin tur ledde till att 1000-tals invånare i Stor-Stockholm dog av viruset) hade kunnat dämpas rejält om SL bara hade satt in extra turer i de fattiga miljonprogramsområdena där invånare med utomeuropeisk bakgrund dominerar. Det var också exakt samma fattiga miljonprogramsområdena där invånare med utomeuropeisk bakgrund dominerar som drabbades allra värst av viruset och det var inte minst där som överdödligheten var extrem under ”pandemiåret” 2020.


Så kort och gott: Hade SL omdirigerat kollektivtrafiken från majoritetssvenskdominerade Stockholms innerstad och från de välbärgade majoritetssvenskdominerade villaområdena till de fattiga miljonprogramsområdena där invånare med utomeuropeisk bakgrund dominerar så hade både smittspridningen kunnat stävjas och många liv kunnat räddas.

Av Stor-Stockholms 2 344 000 invånare klassificeras f ö 14% eller närmare 330 000 personer som mycket fattiga och som underklass och lägre arbetarklass och 24% som arbetarklass. 6% kategoriseras vidare som landsbygds- och glesbygdsbor och 26% som innerstadsbor medan runt 29% bor i villa eller radhus. 

Endast 24% av underklassen och den lägre arbetarklassen är födda i Sverige och de som är inrikes födda är i mycket hög grad s k ”andrageneration:are” medan exempelvis 73% av innerstadsborna är inrikes födda liksom 80% av de som bor i villa eller radhus.

Sammanlagt är 34% av Stor-Stockholms invånare utrikes födda, varav flertalet numera är utomeuropéer, och inräknat de s k ”andrageneration:arna” så innebär det att sedan ett antal år tillbaka är över 50% av den svenska huvudstadsregionens invånare minoritetsinvånare av något slag.

”Hälften av resenärerna försvann från SL-trafiken under pandemiåret 2020. Men minskningen i kollektivresande skiljer sig stort mellan rika och fattiga områden visar en KTH-studie.


– Med facit i hand borde man ha flyttat bussar från Danderyd till Akalla för att minska trängseln, säger Erik Almlöf, forskare på KTH.”

https://www.dn.se/sthlm/tydliga-klasskillnader-i-sl-trafiken-under-pandemin


”Resandet i kollektivtrafiken minskade snabbt och nära nog halverades under pandemin förra året. Nu visar en KTH-studie att trafikminskningen var ojämnt fördelad mellan fattiga och rika områden i länet.


Under våren 2020 tappade stationer och hållplatser i bland annat Vårby gård, Alby, Farsta strand och Norsborg drygt 40 procent av sina resenärer. Men i stora delar av innerstaden och i många villakommuner försvann över 80 procent av resenärerna under samma period.


– Studien visar tydligt att alla inte har slutat att resa lika mycket och att det varierar stort över länet. Det är så tydligt kopplat till klass, det är i fattiga områden som människor inte kan sluta att använda kollektivtrafiken, säger Erik Almlöf, doktorand vid transportforskningslabbet ITRL på KTH.


Forskarna har jämfört resandet i SL-trafiken under två perioder på våren och hösten 2020 med en period i februari strax innan pandemin bröt ut. Påstigandestatistiken vid stationer och hållplatser för pendeltåg, t-bana, lokalbanor och bussar samkördes även med socioekonomiska data för varje område. Bland annat områdets medelinkomst, utbildningsnivå, sysselsättningsgrad, födelseland, bostadstyp, befolkningstäthet liksom kön och ålder.


Resultatet visar att betydligt fler fortsatte att åka kollektivt i resurssvaga områden, i ytterstaden och på landsbygden jämfört med i innerstaden och villaförorter där både inkomst och utbildningsnivå är högre.


– Det är problematiskt att vi utgår ifrån att kollektivtrafiken gått ned femtio procent när det egentligen är en väldigt stor variation. Nedgången i resandet är väldigt tydligt kopplat till inkomst, utbildning och sysselsättning, säger Erik Almlöf.


Med facit i hand hade SL redan tidigt under pandemin med ett bättre underlag kunnat minska risken för smittspridning i kollektivtrafiken genom att rikta resurserna där trängseln var som störst. Skillnaden i minskat resande var som störst under våren.


– Så här i efterhand är det lätt att peka finger och tycka att man borde ha planerat kollektivtrafiken annorlunda. Det kan vi lära oss av till nästa gång. Då kanske vi ska köra över några bussar från Danderyd till Akalla och köra tätare trafik där och mindre tätt i rikare områden, säger Erik Almlöf.


Studien är ännu en väckarklocka om att socioekonomi avgör vilka som drabbas hårdast i en pandemi.


– En ganska stor anledning är helt enkelt olika möjligheter. Bilinnehavet varierar, har du mer pengar har du möjlighet att åka bil. Behoven är också olika, som tjänsteman kan du jobba hemifrån, det är svårare för en barnskötare, de måste vara på plats.”