Om uttrycket ”vita svenskar”

Hur ska majoritetsinvånarna i Sverige egentligen benämnas utseendemässigt sätt? Jag vet så klart att många majoritetsinvånare skämtsamt kan säga att de är rosa, skära och dessutom röda på sommaren men utöver det?


Mot bakgrund av M-riksdagsledamoten Lars Beckmans famösa tweet om ”vita svenska män” ger en sökning i två textdatabaser vid handen att det var mycket ovanligt med uttrycket ”vita svenskar” före 2011-12 – d v s innan dess förekom knappt detta uttryck åtminstone inte i tryckt svenskspråkig tidnings- och tidskriftstext – utan i stället användes det eufemistiska uttrycket ”etniska svenskar” (vilket ju fortfarande sker).


Tidigare var det antagligen så självklart att svenskarna var vita att det inte ens behövde sägas eller skrivas ut – Sverige var då fram tills 1970-talet ett av västvärldens mest rasligt homogena länder medan landet idag är västvärldens mest rasligt heterogena land efter USA.


Inte ens den svenska extremhögern talade f ö tidigare om svenskarna som vita särskilt ofta – det var egentligen först den militanta naziströrelse som uppstod på 90-talet som började göra det i form av fr a Vitt ariskt motstånd och senare liknande grupperingar.


Fram tills 2015 sker i alla fall en uppgång i förekomsten av uttrycket ”vita svenskar” och sannolikt har denna uppgång att göra med att en del svenska forskare börjar förespråka användningen av ett kritiskt ras- och vithetsforskningsperspektiv liksom med Orten-rörelsen. Efter 2015 går bruket av uttrycket sedan gradvis ned och antagligen då det är fr om 2016 efter det s k flyktingkrisåret som TAN-högern växer fram sakta men säkert men år 2020 sker ännu en uppgång p g a BLM-rörelsen.


Själv myntade jag och började bruka uttrycket ”majoritetssvenskar” fr o m 2013 för att dels undvika uttrycket ”etniska svenskar” och andra liknande omskrivningar såsom ”pursvenskar”, ”äktsvenskar” och ”ursvenskar” och för att dels slippa all kritik när jag tidigare explicit använde uttrycket ”vita svenskar”. Fram tills nyligen blev nämligen väldigt många majoritetsinvånare, och både på vänster- och högerkanten, generellt irriterade för att inte säga vreda och i vissa fall nästan hatiska när de explicit benämndes som vita.


Det var i samband med en studie som handlade om hur vita majoritetsinvånare upplever den nya heterogena samtiden, som genomfördes runtom i Västeuropa och som Soros stiftelse OSF finansierade, som jag började använda termen ”majoritetssvenskar”. Jag minns fortfarande ett planeringsmöte på OSF:s kontor i London där britterna var helt chockade över att det inte gick att tala om vita personer på svenska och ej heller på t ex tyska, franska eller nederländska utan i stället använde alla vi icke-brittiska forskare språkliga omskrivningar av olika slag på våra respektive språk. Det är helt enkelt inte socialt accepterat, och knappt ej heller i forskningssammanhang, att tala om vita personer i större delen av Europa utanför Storbritannien.


Så frågan är väl nu vad Beckmans tweet innebär rent språkligt inför framtiden för uttrycket ”vita svenskar” var då fram tills nyligen rejält kontroversiellt att bruka.