Än en gång om jämlikhetsdatafrågans långsamma genombrott

Det har onekligen hänt rejält mycket vad gäller jämlikhetsdatafrågan i Sverige i skuggan av pandemin och i kölvattnet av BLM-rörelsen och för min del är detta enbart positivt.

Hösten 2020 efter ”BLM-sommaren” deklarerade Löfvens antirasistiska och feministiska rödgröna regering att regeringen kommer att allokera ännu mer medel och resurser för att bekämpa afrofobin i Sverige och särskilt vad gäller att bekämpa diskriminering på grund av hudfärg på den svenska arbetsmarknaden. Regeringen gav i samband med detta uttalande i uppdrag åt landets länsstyrelser att efter modell från det EU-finansierade projektet Vidga normen vid Länsstyrelsen i Stockholms län (och under ledning av samma länsstyrelse) utveckla arbetet för att bekämpa rasism på arbetsmarknaden med hänvisning till regeringen Löfvens nationella handlingsplan mot strukturell rasism.

Nu har, som ett led i detta arbete på nationell nivå, en enkätundersökning nyligen sjösatts som handlar om just diskriminering på arbetsmarknaden och som genomförs i samarbete med Lunds universitet där bl a följande svarsalternativ hittas (OBS: naturligtvis frågas det också om bl a könsidentitet mm som brukligt är i svenska enkäter men det är då ytterst ovanligt att fråga om detta).

https://lundpsychology.eu.qualtrics.com/jfe/form/SV_eCzTL0cgdvxyyto?utm_source=Myndigheten%20för%20arbetsmiljökunskap&utm_campaign=94ea7e6b76-EMAIL_CAMPAIGN_2020_12_07_12_10_COPY_01&utm_medium=email&utm_term=0_e137a7e163-94ea7e6b76-159794607&fbclid=IwAR2JyZYvxf0acEPX9UKX8HXkRS5j1YRQZL3U6MybopHo4KWDRaZ_IM1HRho