Intervjuad i Aftonbladet i samband med en stor artikelserie om blandade eller mixade personer i Sverige

Under midsommarhelgen har Aftonbladet publicerat en stor artikelserie som handlar om att vara blandad eller mixad i dagens Sverige – ”Mix. Vi är en av tio. En serie om att ha mixad bakgrund”.

Artikelserien består av ett stort antal intervjuer med både kända och okända blandade eller mixade såsom Tareq Taylor och en av de äldsta blandade eller mixade i landet som har en svart far och en vit svensk mor och Aftonbladets Nicole Gustafsson och Mysia Englund som ligger bakom serien uppmanar alla läsare som själva är blandade eller mixade att berätta om hur de upplever att vara blandad eller mixad på Aftonbladets hemsida.

I intervjuerna framgår det bl a att blandade eller mixade ofta misstas för att vara adopterade, att många inom gruppen har svårigheter att navigera mellan den rådande uppdelningen svenskar-och-invandrare samt sist men inte minst att det saknas en vokabulär på svenska om att vara just blandad eller mixad p g a den rådande färgblindheten.

Själv är jag intervjuad i egenskap av att vara en av ett fåtal svenska forskare som är engagerad i frågor om ras, minoriteter, vithet och svenskhet och specifikt p g a att jag till och från har intresserat mig för gruppen blandade eller mixade, som proportionellt sett utgör en mycket stor grupp i Sverige p g a inte minst många decennier av s k kärleksinvandring till Sverige från bl a Västafrika, Latinamerika, Karibien, Mellanöstern och Öst- och Sydostasien samtidigt som knappt någon forskar om gruppen. 

Den enda forskaren i Sverige som gör det – Sayaka Osanami Törngren – är också intervjuad av Aftonbladet och varför i stort sett ingen bryr sig om gruppen blandade eller mixade som en egen specifik grupp trots att gruppen är mycket stor numerärt och proportionellt sett försöker jag förklara i Aftonbladet.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AljJ85/barn-till-mixade-existerar-inte-i-vare-sig-statistik-eller-forskning

”En av tio svenskar har mixad bakgrund, har alltså föräldrar från olika födelseländer eller vuxit upp med två eller fler kulturer. Enligt SCB är vi nästan en miljon i den gruppen, och vi blir fler och fler för varje år. Men vilka är vi, och vad har vi för erfarenheter? 


 
Vi har pratat med Tobias Hübinette, forskare och lärare inom interkulturella studier och migrationsforskning, om hur forskningen sett ut förr och hur den ser ut nu.

Enligt SCB är ungefär en av tio svenskar mixade, de har alltså föräldrar från två olika födelseländer. I din och Daphne Arbouz studie om mixade svenskar från 2019 skriver ni bland annat att Sverige kanske har den största andelen mixade människor i västvärlden. Berätta mer!

– Vi har en stor grupp svenskar med föräldrar som har samma bakgrund. Alltså svenskar vars båda föräldrar till exempel är chilenare, eritreaner eller turkar. Men de mixade svenskarna är då väldigt många fler än dem. Det är ett faktum som skvallrar om att det som ibland kallas för blandrelationer eller blandäktenskap är otroligt vanliga just i Sverige. Och så ser det inte riktigt ut i andra västländer. Jag tror att vi faktiskt slår rekord i västvärlden vad gäller blandrelationer eller blandäktenskap i förhållande till totalbefolkningen.

Varför ser det så olika ut i Sverige jämfört med andra västeuropeiska länder?

– Det finns olika generationer av mixade svenskar och många gånger handlar det om hur invandringen har sett ut i Sverige. När det kommer till arbetskraftsinvandringen på exempelvis 1960-talet var det ofta unga, ogifta män som kom hit och jobbade på svenska fabriker. De flesta återvände tillbaka till sina hemländer men en del stannade kvar och blev tillsammans med svenska kvinnor, och det var då den första större gruppen mixade svenska barn föddes. 


 
Sedan har vi det som brukar kallas för kärleksinvandringen. Den var från början kopplad till turismen när svenskarna började åka till Medelhavsregionen och senare till Västafrika eller Sydostasien. Och så har vi den grupp mixade där ingen av föräldrarna har majoritetssvensk bakgrund, där barnet kanske har ett finskt förnamn och ett arabiskt efternamn. Förutom svenska språket kan den gruppen ibland tala ytterligare två språk som de har med sig hemifrån. Många gånger har deras föräldrar träffats i förorterna. Så den här gruppen finns ju på grund av att den svenska bostadssegregationen sedan länge har sett ut som den gör. Och när man pratar med dessa personer kan de berätta fantastiska historier om hur deras föräldrar träffades. Det är verkligen i förorterna som den verkliga integrationen har ägt rum, mellan de olika invandrargrupperna och bortanför majoritetssvenskarnas värld.

Hur ser det ut i övriga Västeuropa?

– Det finns höga andelar mixade även i Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Men det dessa tre länder har gemensamt är att de har haft mixade personer sedan långt tillbaka i historien, på grund av deras koloniala historia. I de holländska kolonierna i Asien och i de franska kolonierna i Afrika har det funnits mixade personer ända sedan 1600- och 1700-talen. Man kan se dem på gamla oljemålningar och läsa om dem i gamla brev i olika arkiv. Där har det varit vanligt med mixade barn väldigt länge samtidigt som det ibland tidvis har funnits olika förbud mot blandäktenskap. De länderna har oavsett en annan historia än vad vi har i Sverige. Problemet här i Sverige är att det inte finns någon forskning om mixade personer.

Varför finns det ingen forskning om gruppen mixade svenskar?

– Det är en stor skandal. Ingen inom forskarvärlden i Sverige har brytt sig om den här gruppen. Förutom några enstaka personer som själva är mixade, eller har en annan bakgrund än svensk. Och det beror i grunden på att det är ett sådant otroligt fokus på att det bara finns ”svenskar och invandrare” i Sverige. Den oerhört förenklade uppdelningen ”svenskar och invandrare” är den stora förklaringen till varför man inte pratar om mixade i Sverige. Och det blir helt knasigt med tanke på att den gruppen redan är jättestor, och det föds bara fler och fler mixade. Det är så mycket kring den mixade gruppens historia som är helt oskriven i Sverige. Enligt den lilla forskning som finns berättar de som är mixade med en majoritetssvensk förälder att de känner att de ofta måste ”välja sida”. Antingen måste de vara svenskar – eller invandrare. Och det återspeglar just att den förenklade uppdelningen ”svenskar och invandrare” gäller än i dag.

Vad vet vi egentligen om barn till mixade? Hur ser den gruppen ut? 

– Barn till mixade svenskar är också redan en väldigt stor grupp men deras erfarenheter är ju helt okända. Det är bara de själva och föräldrarna till de barnen som i dag kan berätta något om hur det är att vara barn till mixade. Dessa barn existerar dock inte vare sig i statistiken eller i forskningen. Och därmed inte alls, för siffror och vetenskap bär ju på sanningsanspråk och om barnen till de mixade inte ens räknas så finns de inte. Sedan lite mer än tio år tillbaka är de mixade som har en svensk förälder sorterade under kategorin ”svensk bakgrund” i Statistiska centralbyråns, SCB:s, statistik, så just barnen till mixade svenskar försvinner därför helt och hållet i statistiska sammanhang. Det gäller även svenskar där den ena föräldern är majoritetssvensk och den andra föräldern tillhör en av de nationella minoriteterna. I dag har vi ju bara SCB:s statistik att gå efter. Det är därför missvisande att tro att alla de som sorteras under kategorin ”svensk bakgrund” är majoritetssvenskar rakt av eller betraktas som majoritetssvenskar av omgivningen. Samtidigt finns ju den färgblinda idén om att vi inte ska prata om några utseendeskillnader överhuvudtaget just i Sverige. Både mixade, och barn till mixade, är i verkligheten dock en snabbt växande grupp. Men om ingen forskar om dem och berättar om dem så är det som att den gruppen aldrig har funnits. 

Hur tror du att Sverige kommer att se på gruppen mixade i framtiden?

– Det som krävs är för det första att en gång för alla slå sönder den ålderdomliga uppdelningen att det endast skulle finnas ”svenskar och invandrare” i Sverige. För det andra måste det vara möjligt att kunna vara svensk och samtidigt något annat på en och samma gång utan att för den skull ses som mindre svensk för det. 


 
Det finns samtidigt indikationer på att gruppen mixade ändå förändrar Sverige och svenskheten. Det kanske låter dramatiskt men det är ju inte minst den potentialen som de mixade bär på. Så fort de mixade blir lite mer självmedvetna om sin plats på jorden och om sin relation till svenskheten, så tror jag att det kan hända jättemycket framöver. Kända mixade svenskar gör ju sedan länge exempelvis en enorm skillnad när det kommer till representation. Kolla bara på deltagarna i årets Melodifestivalen. Ungefär en av fyra av deltagarna är mixade. Och detta gäller inte bara populärkulturen, även inom idrotten och i många andra branscher är mixade sedan länge väl representerad. Att gruppen redan är så stor, och bara fortsätter att växa, måste ju någonstans göra att det någon gång sker en förändring så att forskare och andra till slut vill synliggöra gruppen mixade svenskar i framtiden.

Ordlista

Mixad
En svensk variant av det engelska ordet ”mixed” som syftar till ”mixed race”. Personer som har föräldrar eller släktingar med olika etniska ursprung.

Blandrelation, blandäktenskap
Ett par som har en relation eller äktenskap där parterna tillhör olika grupper. Exempelvis par med olika etniska ursprung. 

Mellanförskap
Mellanförskap kan innebära att man inte upplever att man tillhör endast en samhällsgemenskap. 

Dikotomi
En helhet i två separata delar. De två delarna som har bildats är varandras komplement/motsats.

White passing
Engelsk term som innebär att en person som anses tillhöra en etnisk grupp blir accepterad, kan passera, som en del av en annan grupp. 

Colorism
Ett begrepp som synliggör hur strukturell ojämlikhet drabbar individer som rasifieras som icke-vita på olika sätt, beroende på hur man rasifieras. Icke vita personer med ljusare hudfärg har exempelvis privilegier och fördelar i relation till personer med mörkare hudfärg. 

Person of color, POC
Beskriver människor som är icke-vita.”