Andelen invånare med utomeuropeisk bakgrund som bor i de fattigaste stadsdelarna i landet har ökat markant mellan 2001-2016

En ny studie som ingår i Delmis nya rapport ”Ungas uppväxtvillkor och integration” visar att andelen invånare i Sverige som bor i de allra fattigaste stadsdelarna har ökat markant liksom att det numera i mycket hög grad handlar om invånare med utomeuropeisk bakgrund.

År 1990 bodde för det första knappt 3% av den svenska totalbefolkningen i de allra fattigaste områdena i landet att jämföra med 10% år 2016.

År 2001 hade 64,1% av invånarna som bodde i de allra fattigaste områdena i riket utomeuropeisk bakgrund och år 2016 hade denna siffra ökat till 83,6%.

I studien undersöks också var alla 15-åringar bodde i landet år 2001 respektive år 2016 – d v s årskullarna födda 1986 respektive 2001 ingick i studien.

Av de 15-åringar som föddes 1986 och som år 2001 bodde i ett grannskap med en mycket låg andel fattiga – d v s de facto i landets rikaste stadsdelar – hade hela 84% svensk bakgrund. Andelen med nordisk och europisk bakgrund varierade inte så mycket mellan områden med olika andel fattiga. Däremot var andelen med utomeuropeisk bakgrund som här definieras som att ha minst en förälder född utanför Europa mycket liten i områden med få fattiga – d v s i landets rikaste stadsdelar – det handlade om endast 4% år 2001.

Det är alltså i mycket hög utsträckning barn, ungdomar och unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund som är utsatta för höga fattigdomskoncentrationer i sin barndoms- och uppväxtmiljö. Endast 8% av de invånare som var födda 1986 och som bodde i de fattigaste områdena år 2001 hade svensk bakgrund.