Ny egen studie om de svenska asiaterna

Så är en av ett mycket litet antal akademiska artiklar (och texter överhuvudtaget) nu publicerad som handlar om (och studerar) svenska (sydost- och öst)asiater – nämligen min egen artikel (och studie) ”In search of the Swedish Asians: Representations of Asians and experiences of being Asian in contemporary Sweden as reflected in the non-white Swedish literature” som hittas i det senaste numret av (de nordiska migrationsforskarnas akademiska tidskrift) Nordic Journal of Migration Research.

https://journal-njmr.org/articles/10.33134/njmr.406

Varför så oerhört få svenska forskare (och skribenter överhuvudtaget) skriver om och ens bryr sig om de svenska (sydost- och öst)asiaterna trots att de numera utgör över 225 000 invånare i landet är det dock ingen som egentligen vet.

Svenska asiater eller asiater i Sverige med någon form av bakgrund i Stillahavsasien eller i Nordost- och Sydostasien uppgår idag till en bit över 225 000 invånare och överstiger därmed med råge antalet svenska latinamerikaner vilka tillsammans med de svenska kariberna uppgår till lite mer än 170 000 invånare.

Till skillnad från både de svenska latinamerikanerna, de cirka 340 000 afrosvenskarna och de 100 000-tals invånare i landet som har bakgrund i sydöstra Europa och i före detta Jugoslavien samt i Västasien och Nordafrika så är de svenska asiaterna dock inte särskilt närvarande och synliga alls.

Denna relativa frånvaro gäller både i minoritetssammanhang och i miljonprogramsområdena liksom i offentligheten i stort såsom i relation till antirasistiska frågor och till migrations- och integrationsfrågor eller i politiska, mediala, kulturella och inte minst just akademiska sammanhang.

Vad gäller de sammanlagt 225 964 svenska asiaterna (siffran härrör från den 31 december 2020 så idag är de med all sannolikhet fler än så) så är 2/3 av dem invandrade och de resterande är inrikes födda. Av de utrikes födda asiaterna är över 2/3 kvinnor och vidare är uppemot 15% av alla svenska asiater adopterade av i huvudsak majoritetsinvånare och av de adopterade är likaså närmare 2/3 kvinnor.

Till skillnad från de tidigare nämnda demografiska minoritetskategorierna vilka generellt domineras av män i större eller mindre grad såsom invånarna från den så kallade MENA-regionen (varibland pojkar och män dominerar numerärt) så domineras de svenska asiaterna med andra ord i mycket hög grad av flickor och kvinnor och en relativt hög andel av dem är adopterade.

Vidare är endast 7,4% av de svenska asiaterna så kallade ”andragenerationare” i den meningen att de är födda i Sverige med två föräldrar som är födda i samma land såsom till exempel att de är födda i Sverige med två föräldrar som är födda i Kina, Vietnam eller Filippinerna. Denna påtagligt låga procentsiffra indikerar att den asiatiska minoriteten i Sverige inte till övervägande delen består av så kallade endogama kärnfamiljer där både fadern och modern är födda i samma land vilka har barn tillsammans och vilket är fallet vad gäller särskilt invånarna med bakgrund i den så kallade MENA-regionen och i större delen av subsahariska Afrika varibland ”normen” är att både fadern och modern härrör från samma ursprungsland eller åtminstone från samma ursprungsregion (t ex att både far och mor är invandrade från Syrien och att barnen är födda i Syrien alternativt födda i Sverige med två föräldrar födda i Syrien).

Över en fjärdedel av alla svenska asiater är i stället inrikes födda och blandade eller mixade och de allra flesta av dem har en förälder från regionen och en förälder som är svenskfödd. Över 80% av alla blandade eller mixade svenska asiater som har en förälder från regionen och en förälder som är svenskfödd har därtill en moder från regionen och en svenskfödd fader – det vill säga den absoluta majoriteten av de blandade eller mixade asiaterna vilka då utgör över 1/4 av samtliga svenska asiater har i praktiken en asiatisk mor och en icke-asiatisk vit far.

Den forskning som föreligger om de svenska asiaterna är både mycket sparsam och fragmentarisk mot bakgrund av hur stor minoriteten trots allt är och består till största delen av framför allt socialmedicinska studier av kvinnor från regionen vilka lever tillsammans med majoritetssvenska män (t ex enstaka studier av kvinnor från t ex Vietnam, Kina eller Filippinerna vilka lever i heterosexuella intimrelationer med vita män). Därutöver finns det även enstaka studier av barn och vuxna från regionen vilka är adopterade av majoritetssvenskar.

Till skillnad från de tidigare nämnda minoriteterna såsom de svenska latinamerikanerna och afrosvenskarna eller exempelvis de svenska kurderna, iranierna, syrianerna, turkarna och afghanerna så finns det inte någon större rapport, någon introducerande översikt, någon antologi, någon monografi eller någon historik om de svenska asiaterna som minoritetskategori eller ens någon som helst avhandling eller uppsats om exempelvis de svenska kineserna, de svenska koreanerna eller de svenska filippinarna.

De svenska asiaterna lyfts helt enkelt aldrig fram specifikt vare sig i akademiska eller i icke-akademiska sammanhang och endast sporadiska och skissartade försök till att teckna en invandringshistorisk bakgrund till exempelvis de svenska japanerna, koreanerna, kineserna, vietnameserna, thailändarna och burmeserna har gjorts. Inom den svenska migrationsforskningen och så kallade IMER-forskningen, det vill säga studier om internationell migration och etniska relationer, har i stort sett samtliga större invandrargrupper och minoritetskategorier som härrör från en viss stat, region eller kontinent vid det här laget avhandlats och beforskats genom åren och därtill i de allra flesta fall många gånger om (det finns t ex en stor mängd studier om exempelvis de svenska chilenarna, de svenska etiopierna, de svenska turkarna eller de svenska iranierna).

Samtidigt har ännu ingen exempelvis doktorerat på de svenska thailändarna eller på de svenska malaysierna och ingen monografi överhuvudtaget föreligger exempelvis heller om de svenska mongolerna eller om de svenska indoneserna. En försiktig men samtidigt antagligen alltför generös uppskattning ger slutligen vid handen att det möjligen existerar ett 30-tal akademiska publikationer och texter i vid bemärkelse som utgör den samlade svenska forskningen om de svenska asiaterna.


Min egen artikel i Nordic Journal of Migration Research är därmed en av mycket mycket få akademiska studier om de svenska asiaterna och kanske den enda hittills som explicit och specifikt fokus på frågor om ras/rasism, minoriteter och svenskhet.