Nu när pandemin snart är över för svensk del så står det klart att de rikare har blivit än rikare medan de fattiga har blivit än fattigare – d v s invånarna i miljonprogramsområdena med utomeuropeisk bakgrund

Nu när pandemin snart är över åtminstone för svensk del står det klart att liksom i samband med de allra flesta kriser, katastrofer, krig och konflikter så har de rika blivit än rikare (läs: majoritetsinvånarna) under det pandemiår som har gått medan de fattigare har blivit än fattigare (läs: invånarna i miljonprogramsområdena med utomeuropeisk bakgrund) och de har inte bara drabbats dubbelt som Magnus Thyberg, vaccinsamordnare i Region Stockholm, säger till TT i SvD idag utan mångdubbelt:


1, Invånarna i miljonprogramsområdena med utomeuropeisk bakgrund har både insjuknat, hamnat inom IVA-vården och dött i många ggr högre utsträckning än majoritetsinvånarna.


2, Invånarna i miljonprogramsområdena med utomeuropeisk bakgrund är idag vaccinerade i många ggr mindre utsträckning än majoritetsinvånarna och kommer därför att fortsätta att både insjukna, hamna inom IVA-vården och dö i många ggr högre utsträckning än majoritetsinvånarna även i fortsättningen medan majoritetsinvånarna inte kommer att insjukna eller dö alls knappt fr o m nu och framgent p g a deras redan mycket höga vaccinationsgrad.


3, Invånarna i miljonprogramsområdena med utomeuropeisk bakgrund har p g a pandemin drabbats av en massarbetslöshet utan dess like som till skillnad från majoritetsinvånarna i mycket hög grad handlar om en långtidsarbetslöshet som kommer att bli varaktig under överskådlig framtid. Detta beror inte minst på att de allra vanligaste yrkena bland invånarna i miljonprogramsområdena med utomeuropeisk bakgrund är att vara städare (och inte minst inom hotell- och restaurangbranschen), köks- och restaurangbiträden, kockar/kokerskor och taxichaufförer samt att överhuvudtaget arbeta inom den p g a pandemin mycket hårt drabbade servicesektorn i stort.


4, Invånarna i miljonprogramsområdena med utomeuropeisk bakgrund har p g a pandemin i alltför många fall slutligen få se sin redan ansträngda privatekonomi slås i spillror och är nu mer beroende av bidrag än någonsin tidigare och deras barn är mer drabbade av (barn)fattigdom än någonsin tidigare.


Under pandemin har nämligen flera rekord slagits i svensk befolkningsstatistisk historia – exempelvis växer just nu fler barn och ungdomar upp med en eller flera fattiga vårdnadshavare än någonsin tidigare sedan välfärdsstatens tillkomst under efterkrigstiden, just nu är fler arbetslösa långtidsarbetslösa än någonsin tidigare och just nu är fler invånare i miljonprogramsområdena med utomeuropeisk bakgrund både mer arbetslösa och mer bidragsberoende än någonsin tidigare.