Sverige fortsätter att vara det västland där invandrare har svårast att få jobb i jämförelse med den inrikes födda befolkningen även under pandemin

Sverige fortsätter att vara det land i i-världen, i västvärlden och i Europa där invandrare har svårast att få jobb i jämförelse med den inrikes födda befolkningen och under och p g a pandemin har situationen på den svenska arbetsmarknaden blivit än värre för fr a utomeuropéerna:


SCB:s senaste AKU (arbetskraftsundersökning), som publicerades idag, visar att arbetslösheten just nu under pandemin ligger på 20% bland de utrikes födda i åldern 20-64 år att jämföra med 4,6% bland de inrikes födda i samma ålder.


Därtill är skillnaderna mycket stora vad gäller sysselsättningsgrad (återigen gäller nedanstående siffror åldern 20-64 år):


sysselsättningsgrad bland utrikes födda kvinnor: 58,9%

sysselsättningsgrad bland utrikes födda män: 65,1%

sysselsättningsgrad bland inrikes födda kvinnor: 81,4%

sysselsättningsgrad bland inrikes födda män: 85%

De som inte förvärvsarbetar är, förutom att de kan vara arbetslösa, antingen föräldralediga eller sjukskrivna eller så lever de på räntor och förmögenheter alternativt på bidrag och andra offentliga transfereringar eller så är de helt enkelt s k ”nolltaxerare” eller så arbetar de ”svart”, d v s de lever på en kontant- och Swish-ekonomi.


Vad gäller skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda så är den den största inom OECD (d v s i i-världen) liksom inom EU (d v s i större delen av Europa) just i Sverige och en stor del av de inrikes födda som är arbetslösa eller som inte förvärvsarbetar är dessutom s k ”andrageneration:are” (och en stor del av de sistnämnda är dessutom s k NEET:are/UVAS:are).


Bland utrikes födda som är födda i Afrika (de facto subsahariska Afrika) och Asien (de facto Västasien) uppgår arbetslösheten numera och p g a pandemin till runt 30%.